Studies show that some pupils with ASD (autism spectrum disorder) can have difficulties in understanding written texts. The present study seeks to examine whether pupils with ASD differ in their reading comprehension of a factual text and a literary text. Another aim of the study is to obtain a picture of the reading habits of high school pupils with ASD, what reading strategies they use, and how they work with texts in Swedish lessons in school.The study uses texts from PISA surveys from 2009 and 2000. The factual text Varmluftsballongen (The Hot-air Balloon) was taken from the try-out for the 2009 survey and the literary text GÃ¥van (The Gift) was taken from the 2000 PISA survey. To gain some idea of the pupils? reading comprehension of the texts, the present study used the tasks accompanying the texts, with certain changes in the questions about the text on the hot-air balloon.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we?ve come to know them as the printed newspaper goes digital?Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability.Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader?s interest is big enough.

Inom Västerbottens läns landsting (Vll.) erbjuds medarbetare, som arbetar med vibrerande verktyg, periodisk medicinsk undersökning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamlingar, dels AFS:2005:15 (vibrationer) och AFS 2005:6 (medicinska kontroller i arbetslivet). Medarbetare som är aktuella är tandtekniker, tandtekniker-biträden och tandläkare.Traditionell klinisk neurologisk undersökning är den metod som regelmässigt används vid läkarundersökning för att upptäcka eventuella vibrationsskador. Jämte rutinmässig anamnes innefattas även ett frågeformulär med fokus på att hitta tecken på tidiga vibrationsskador.Tio personer genomgick undersökning i det ordinarie periodiska programmet vid Vll för ett år sedan. Vid denna undersökning framkom inga tecken på vibrationsskada hos de undersökta.Syftet med detta arbete var att se om den relativt nya metoden med vibrametri, där man mäter vibrationströskelnivåer i sju olika frekvenser med VibroSense Meter?, kan vara ett komplement till den undersökning som traditionellt genomförs vid FHV för att upptäcka tidiga tecken på vibrationsskada vid periodiska kontroller av de personer som arbetar med handhållna vibrerande verktygI denna studie undersöktes tolv personer vid ett tandtekniskt laboratorium avseende tecken på vibrationsskada i händerna.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera..

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende på vilken medieringsform som används under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sång är de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmåga att få barnen att lära sig texten. Eftersom det är skillnad på att lära sig en text och att förstå en text har studien även undersökt om förmågan att förstå innehållet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförståelsen visade sig dock vara svårare att definiera..

Denna rapport handlar om skapandet av typsnittet Hun. Detta är ett enmansprojekt som har blivit utfört med intresse till både typografi och utformandet av bokstavsformer. Typsnittsdesign är en tidskrävande process. Det är inte enskilda tecken som utgör ett typsnitt, det är helheten. Alla tecken behöver mycket tid och omsorg för att kunna bli en helhet.Stor del av arbetet presenterar vad som händer bakom kulisserna i skaparprocessen.

Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Jag söker svaret på frågan om texttrogenhet vid adaption från text till film är önskvärt. Ska man sträva efter att återskapa texten i ett nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse?Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnämna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det länge pågått debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. Många väljer idag att se filmen istället för att läsa den litterära förlagan.Efter kortare genomgång av forskning och en studie av två välkända barnböcker har jag fått en djupare förståelse för hur de båda medierna står i förbund med varandra. Text och film är två skilda medium som försöker mötas.

Vi har under vår verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi ansåg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i ämnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lärare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och åsikter. Syftet med detta arbete är att införskaffa kunskaper om tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att jämföra lärares och specialpedagogers åsikter i ämnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lärare och fem specialpedagoger för att få svar på våra frågor. Reultatet visar att lärare och specialpedagoger oftast har samma åsikter gällande dyslexi/läs och skrivsvårigheter.

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we?ve come to know them as the printed newspaper goes digital?Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability.Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader?s interest is big enough.

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, på vilket sätt och i vilken utsträckning som en svensk dagstidnings text, bild och i viss mån även omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet består av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan år 2005 och 2007. Artiklarna behandlar ämnet hemlösa personer. Resultatet visar att bild och text ofta har en liknande form om man jämför bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras något oftare som objekt och upplevare, både i text och i bild, medan de icke-hemlösa framställs som subjekt i bild och har i texten främst funktion som agent.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.