Vår slutsats är att det krävs att produkten är standardiserad och att kunderna känner till produkten för att företaget ska ha större chans att kunna sälja sina produkter via Internet. Detta då kunderna inte är lika beroende av den fysiska kontakten. Detta anser vi är anledningen till att endast ett fåtal möbelföretag använder sig av e-handel. Detta då alla möbelföretags produkter inte är standardiserade och kunderna inte känner till dem. Vilket innebär att alla möbelföretags produkter inte lämpar sig för e-handel.

Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ?synliggöra?. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween.

I denna litteraturstudie har motorcykelklubben Hells Angels studerats internationellt och i Sverige. I dagsläget är Hells Angels etablerade i över trettio länder och grundkraven för medlemskap är att du ska vara minst 21 år, av manligt kön och äga en motorcykel av märket Harley Davidson. Huvudsyftet med studien är att utifrån ett gruppsykologiskt perspektiv öka kunskapen om Hells Angels, men avsikten har även varit att öppna för en diskussion om denna motorcykelklubb inom fältet för socialt arbete. Trots att Hells Angels beskriver sig själva som en demokratisk organisation menar andra källor att det finns en tydlig hierarki och att makten är koncentrerad till ett fåtal medlemmar. Nyrekrytering är en process som sker i flera steg och det har framkommit att det inte heller är helt okomplicerat att avsluta medlemskapet, något som exempelvis socialtjänsten bör ha kännedom om i arbetet med avhoppare. .

Syftet med arbetet är att få insikt i hur montessoripedagoger arbetar med barn som har läs- och skrivsvårigheter i Montessoriverksamhet. Under min Montessoriutbildning fanns inte den aspekten med. Enligt tidigare forskning är montessorimaterielen en hjälp för dyslektiker vilket påvisas igen, genom det empiriska material som jag samlat in. Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att den individualiserade undervisningen är kärnan i montessoripedagogiken och att den är bra för barn med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna anser att tidig läs- och skrivinlärning gynnar barn med potentiala läs- och skrivsvårigheter, men att man inte ska forcera ett barn till läsning vilket kan ge blockering.

På senare tid har allt större fokus lagts på vikten av motiverade anställda på arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan påverka motivationen på arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning på byggföretaget NCC, där de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, språk och medium) eventuella påverkan på de fyra motivationsfaktorerna mål, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. Sammanställningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansågs som positivt bland personalen på NCC. Detta gav ett resultat som säger att det främst är kommunikationsfaktorerna öppenhet, språk och valet av medium mellan ledningen och de anställda som kan påverka motivationen på arbetsplatsen..

Huvudsyftet med detta arbete var att få en ökad förståelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bästa. Jag har använt mig att lämplig litteratur, enkätundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vänt mig både till elever, lärare, skolhälsan, rektorer och annan personal runt eleverna såsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de får vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med ämnen eller till och med hoppa av skolan. Det som är viktigt att tänka på är att alltid ha den enskilda individen i åtanke då alla individer är olika även om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken kunskap som krävs för att undervisa barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa, samt vad läraren kan göra för att underlätta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frågorna hur, vad och varför står i fokus, arbetet kommer också att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lärare i ämnet Idrott och Hälsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vårt arbete.Alla intervjuade lärare har påpekat att vid undervisning av barn med autism i ämnet Idrott och Hälsa är det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska få så bra skolgång som möjligt har det framkommit att det krävs en förståelse och kunskap om funktionshindret hos läraren.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåinflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta.

Varje dag stöter vi på förpackningar av olika slag. För många personer är öppnandet av dessa förpackningar ett svårt moment, då det krävs en viss grad av handstyrka för att klara av det. Nedsatt handstyrka kan bero på skador eller sjukdomar, som exempelvis Parkinsons sjukdom, fingerledsartros och ledgångsreumatism. Åldrandet har också en negativ påverkan på handens styrka och funktion. Ett exempel på svåröppnade förpackningar är de med skruvkork av plast.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp så som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergången till skolan.  Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism på förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergången mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger på intervjuer med tre pedagoger där alla har utbildning som förskollärare. Genom metoden har vi fått en djupare förståelse av våra frågeställningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism är en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Att alla barn i Sverige idag har rätt till utbildning kan låta som en självklarhet. Vi har kommit långt när det gäller att erbjuda utbildning till barn och ungdomar och genom skolplikten torde utbildningen tillkomma alla utan undantag. I denna studie granskas skollagstiftningen med avseende på hur väl den tillgodoser rätten till utbildning för alla. Mer specifikt undersöks gömda barns rättigheter och hur väl den svenska skollagstiftningen överensstämmer med de internationella åtaganden som Sverige har gällande allas rätt till utbildning. I dagsläget har gömda barn ingen lagstadgad rätt till utbildning, men skolorna har möjlighet att efter eget val erbjuda skolgång.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivlärning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar på det sätt de genom erfarenhet har insett fungerar för många elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bästa av alla metoder de fått lära sig. De nämner alla fyra arbetssätt som är inspirerade av LTG och även syntetisk metod nämns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar när det gäller läsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som läses och skrivs utgår istället från den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur är det som övervägande läses av eleverna i syftet att träna läsning.