Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyra frågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanterna att eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består av sex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternas svar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet och Uppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever. Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater.De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer. Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet ochUppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever.Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater. De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer.Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar. Dettakan till exempel göras genom att öka informationen kring rabattkort och genom att göra trailersav pjäserna som går på teatern och presentera dem på Facebook och Youtube..

Genom en teoretisk studie kombinerad med praktikbaserad empiri ifrån mitt praktiska arbete redogör jag i denna text för rekvisita som aktör och dess roll inom teater. Med de litterära undersökningarna inom naturalism och Tjechov-tradition och de praktiska erfarenheterna av att arbeta med rekvisita försöker jag ta fasta på vad rekvisita är och hur det används och har använts tidigare i Tjechovs pjäser..

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.

Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det än vara månde..

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lärande påverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot målen. För att ta reda på detta genomförde jag två gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, använt mig av programmålen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om ämnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna känner sig mycket säkrare på sig själv efter det ämnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scenspråk har förändrats vilket bekräftas av de inblandade pedagogerna.

Utgångspunkten för min uppsats har varit en dokumentation av ett rollarbete på skolan, en slags dagbok. För att få innehållet i uppsatsen så autentiskt som möjligt har jag valt att inte göra några förändringar i efterhand. Jag har under skrivandets gång dragit en hel massa slutsatser och skulle jag efter alla de insikter som förändrat min syn på teater och hur man repeterar förändrat uppsatsens innehåll skulle den i mina ögon vara förkastlig. Jag har istället valt att skildra den process som jag genomgått som tänkande konstnär, detta i sin tur leder till att jag ibland förkastar konklusioner som jag dragit bara någon dag tidigare..

Bakgrund: Statistik visade att i vården och i samhället har antalet bärare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillämpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgängliga på intranätet där de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vårdrutiner vid vård av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

En studie av teaterdekoratören, konstnären och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjälp av opera och teater..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur och med vilket syfte intermarknadsföringsliknande aktiviteter utförs på anslagsfinansierade teatrar. En pilotstudie utfördes på Briggen Teaterproduktion AB, ett teaterproduktionsbolag ägt av Benny Andersson och Björn Ulvaeus, i syfte att åskådliggöra tankegångarna kring intern marknadsföring i en kreativ miljö. Vald metod för studien var fallstudie, vilken utfördes på Västerbottensteatern AB, en anslagsfinansierad teater belägen i Skellefteå, baserad på personliga intervjuer och observationer. Studien visade att intern marknadsföring användes för att motivera personal, skapa och främja företagskultur, förebereda personal att uppfylla kundens behov..

Syftet med följande arbete är att undersöka om och hur Learning study som är en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbättra undervisningen i teater på gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill säkerställa att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbättrar deras kunskaper gällande begreppet närvaro inom teaterämnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij så innebär närvaro en överensstämmelse mellan skådespelarens övertygelse i karaktären och det uttryck skådespelare och regissör vill förmedla. (Järleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag även reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom två studier inom Learning Study och en studie i teater.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ?den närmaste utvecklingszonen?.