Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska värderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska värderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkät och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av åtta pojkar och tolv flickor i år fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska värderingar. Vi har främst sett förändringar i elevernas beteenden i våra loggboksanteckningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna i två skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att ställa olika intervjufrågor och utifrån studiens syfte har jag intervjuat 7 lärare i två olika skolor. På dessa intervjuer har jag använt mig av semistrukturerade frågor som hjälpt mig att djupt veta hur lärarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det är som ibland förhindrar de att använda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lärarna och deras elever upplever IT-användning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lärarna har stort intresse att använda datorer men det finns några barriärer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjälp av IT.

Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007.Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken. .

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklärare ställde sig till Gardners intelligenskategorier som inlärningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrån elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den främsta informationskällan för att besvara mina tre frågeställningar. Slutsatsen blev att elever är olika och måste få vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrågade lärarna. Intelligensteorier är inget som majoriteten intresserar sig för i någon större utsträckning, utan de litar till sin erfarenhet och använder snarare sina egna beprövade teorier när de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmågans plats i matematikundervisningen, något som väcker tankar kring den egentliga kunskapen om ämnet. .

I vår uppsats studerar vi auktionsvisningar inför Crafoord Auktioners vårkvalité. Inledningsvis förklarar vi att auktionsbranschen har genomgått en del förändringar som har medfört att klientelet har utökats och blivit folkligare. Vi fann detta intressant och ville undersöka det närmare. Vårt syfte blev därmed att studera det sociala spelet, eller den sociala interaktionen som vi senare lärde oss att det är, på visningar av objekt inför auktioner. Vi ville veta vad auktionsvisningarna vi studerade fyllde för funktion för besökarna som kom dit.

Den här rapporten som genomförts vill belysa hur samhällskunskapslärare ser på sin egen neutralitet när det gäller undervisning i politik. Den politiska arenan håller på att förändras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I många länder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likaså i Sveriges riksdag.För många är det svårt att förstå hur och varför de får ett sådant stort stöd och det jag delvis vill uppnå med den här rapporten är att visa på hur komplicerat det kan vara att undervisa på ett neutralt sätt om politik när det uppkommer aktörer på den politiska arenan som uppenbarligen inte står för de demokratiska värden som skolan vilar på.För att visa hur komplicerat det är har jag intervjuat aktiva samhällskunskapslärare som ger sin syn på neutralitet, svarar allmänt om politik i undervisningen och därefter har de fått ett par djupare frågor om de tror att det är möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lärare.Resultatet är svårdefinierat men kortfattat kan man säga att lärare anser att neutralitet i undervisningen är att förmedla de demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som skolan vilar på. 3 av 4 lärare anser också att man ska kunna bli fråntagen sin tjänst om man överför sina politiska åsikter på eleverna om de avviker från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt bryter mot lagar och regler..

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv.

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda på huruvida keramiklera används som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet används samt att se på lärares inställningar till materialet. Metoden har varit en enkätundersökning bestående av frågor till högstadie- och gymnasielärare rörande olika aspekter vad gäller materialet keramiklera och lärarnas inställning till materialet. De svar enkätundersökningen gett visar på att keramiklera inte är vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar även att lärarna i brist på passande lokal, brännugn och tid väljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersätta keramikleran..

Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. Frågeställningarna är: ? Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö..