This is a study of the importance of culture for persons who are in their terminal stage of life. The purpose of my study is to find out if culture, particularly literature, can be a comfort for persons who are about to die. The study is based on interviews with people who are working in the palliative team at Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL) in Trollhättan. It is also based on study of literature. It is literature about hospital library, culture in hospital treatment, palliative care, bibliotherapy and ?own stories? from dying persons.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie är att granska och analysera lärarens syn på formativ bedömning, samt bedömningsarbetets giltighet och tillförlitlighet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar-        Hur tänker lärare i ämnet idrott och hälsa kring formativ bedömning?-        På vilket sätt synliggörs Wiliams fem nyckelstrategier i lärarens didaktiska verksamhet?-        Hur skapar lärare i ämnet idrott och hälsa en tillförlitlig och giltig bedömning av elevers prestation/kunskap? MetodFör att belysa studiens problemområde valdes en kvalitativ ansats. Studiens avsikt är att undersöka lärarens syn samt tillämpning av formativ bedömning. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera faktorer som på en gymnasieskola kan främja elevers prestation och lärande. Frågeställningar:? Hur skattar elever i årskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig främja elevers prestation och lärande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel ses som en förutsättning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sättet gör att jag tolkar det som att elevers svårigheter uppstår i mötet med undervisningskon-texten, vilket benämns som det relationella perspektivet.

I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhållanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende på fenomen som sedan tidigare är kända kring ansiktsigenkänning. Med hjälp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för ålder och utbildning. Slutsatsen är att varken kön eller etnicitet har någon avgörande påverkan på testresultatet och de behöver därför inte särskilt beaktas när personer liknande de som ingår i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges på fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige..

Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen..

Sportdrycker är i regel kolhydratbaserade i syfte att skapa goda förutsättningar för idrottslig prestation. De sportdrycker som vid detta arbete utvecklats innehåller substanser utöver kolhydrater som möjliggör en förbättrad prestation vid långtidsuthållighetsidrott relativt kolhydratsbaserade sportdrycker. Sportdryckerna skulle vara välsmakande och lätta att konsumera i stora volymer under arbete. Syftet var att utveckla en sportdryck, innehållande en protein-/aminosyra-källa, men då det mot bakgrund av aktuell forskning var oklart om helprotein, oligopeptider eller fria aminosyror var att föredra, utvecklades tre olika sportdrycker. Detta resulterade i följande tre sportdrycker: BCAA-sportdrycken, som innehåller 0.47 % grenade aminosyror (BCAA), Vassleprotein-sportdrycken, som innehåller 2 % vassleprotein och Peptopro®-sportdrycken som innehåller 0,8 % hydrolyserat kasein (i form av oligopeptider).

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

SammanfattningElitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge. Frågeställning:·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor? MetodIntervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år.

This study focuses on why people not longer want to be a part of a religious communion they have earlier been a part of. To examine this I have made seven interviews with people who have left their previous communions. Together with the methodological and theoretical discussions on discourse analysis, Richard Jenkins discussions on identity and theories concerning the post-modern society, I have made an analysis on how these people consider their previous communions and its members. They refer i.e. to the social control, the ?closed? culture and the non-questioning-culture that constitute the communions and its techniques.

SammanfattningElitaktiva idrottskvinnor och män står inför ständiga beslut. Att få ängna sig åt sitt intresse på heltid är få förunnat och att få livet att dagligen gå ihop är stundtals en svår balans. Hur hinner elitaktiva med att kombinera sin elitsatsning framgångsrikt samtidigt som de kan umgås med sina vänner? Syftet var att undersöka hur elitaktiva upplever och hanterar relationen mellan en idrottssatsning och socialt umgänge. Frågeställning:·         Hur kan relationsfrågor mellan elitidrottssatsningen och kompiskretsen beskrivas?·         Hur hanterar de elitaktiva dessa relationsfrågor? MetodIntervjuerna genomfördes på hösten 2008 med tre kvinnor och fyra män, samtliga landslags-aktiva. Deras ålder var 21 till 32 år, medel 24 år.

The aim of this study was to examine if it was possible to improve fitness and strength in young ice hockey players with help of a training programme based on functional training and aerobic training. The training programme was performed on Halmstad Hockey U-16 team where 17 boys participated in the study. We performed the training in a period of sex weeks with three training occasions each week. These consisted of two functional training sessions and one fitness session. In the beginning we emphasized the importance of a correct performance and technique.

I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games.The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research.

Syftet med detta studium var att undersöka om det fanns skillnader i förmågan till identifikation och konfidensbedömningar för röstigenkänning och ansiktsigenkänning relaterat till yrkeserfarenhet och erfarenhet av identifikationsuppgifter. Undersökning genomfördes som ett experiment med två grupper. Experimentgruppen (N=27) bestod av yrkesverksamma poliser, väktare, larmoperatörer och kriminalvårdare. Kontrollgruppen (N=27) utgjordes av försökspersoner som saknade yrkeserfarenhet av identifikationsuppgifter. Resultatet visade att det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan de två identifikationsuppgifterna (röstigenkänning vs.