I denna uppsats undersöks på kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av två välkändainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa är: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som används i Taylorregeln är den korta styrräntan. McCallumregelninnehåller ett annat instrument för centralbanken, långräntan.

This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by Jürgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet..

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken.Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten.Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013.

Defining the concept of information has long been the subject of debate within Information Science (IS) and new challenges are constantly presented by new scientific discoveries and new theoretical positions. It is, nevertheless, of key importance for any academic discipline to find definitions on which there is a consensus. The paper therefore aims to clarify the relevance of one of these new theoretical approaches for IS, namely poststructuralism. It does so by describing the theories found in the writings of poststructuralists Mark C. Taylor, Jacques Derrida and Michel Foucault, and discussing their relevance for the three definitions of information suggested by Michael Buckland (Information-as-knowledge, Information-as thing and Information-as-process), thereby answering the following questions: What relevance does Mark C.

Title: Facebook girls, a qualitative study of social medias and Facebooks impact on young girlsNumber of pages: 32Author: Mirja LarssonTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media,Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between young girls and older girls in their wayof using Facebook.Material/method: Personal interviews, literature, electronic sources, Internet sources.Main results: The younger girls are not as aware as the older girls of their exposure on Facebookand the possible down-sides of their frequent Facebook-usage. Young girls in general use Facebookas a source to form their identity.Keywords: Facebook, identity, young girls, Cooley, Elza Dunkels, Altman and Taylor.

Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:Vad är mänskliga rättigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.

Coaching har blivit mycket av ett slagord inom företagsvärlden och olika konsultfirmor. Men vad innebär det konkret för individer och organisationer? Denna studie kommer att behandla coaching utförd av en ledare. Därav kommer både ett öppet och modernt ledarskap som coaching kräver behandlas, samt huvudämnet coaching.Bakgrunden till studien är främst att allt för många ledare idag fortfarande rekryteras med auktoritär ledarskapsstil som inte prioriterar utveckling av de anställda, samt att coaching som definition ibland misstolkas. Så syftet är att behandla dessa frågor och diskutera kring frågeställningarna: Vad är coaching? Vilken betydelse har coaching? Metoden som tillämpas i denna uppsats är en kvalitativ studie med fyra representanter från Brynäs IF hockey A-lag, tränaren Niklas Czarnecki, assisterande tränare Tommy Jonsson, spelarna Ove Molin och Emil Sandin presenterar deras verklighet omkring ledarskap och coaching..

AbstractManagement is a field that started getting attention in the beginning of the 20th century by Frederick Taylor. His publication is called the Principles of Scientific Management and is based on the principles of using scientific methods to find the best way of conducting each operation within a production facility. Many of Taylor?s principles may appear obsolete today but the matter of an effective material flow is still highly current. Efficiency is the relationship between the input into an operation and its result.

Syftet är att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska länderna kan utgöra en optimal valutaunion. Utifrån ett svenskt perspektiv visar resultaten att det är lämpligast för Sverige att ingå i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa länder har varit störst. Taylors ränteregel visar att Sverige och Norges räntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge präglas av störst ekonomisk integration.Vi har använt två olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrån ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors ränteregel. De båda tillvägagångssätten fokuserar på hur ekonomiskt integrerade länderna är, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln är den som har störst inverkan på den beroende variabeln, växelkursvolatilitet.

Efter millenniumskiftet uppfattas det som närmast ?rätt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som små, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  Åtgärder inom kvalitetsstyrning innebär att moderera och justera tillverkningsprocessen så att de producerade enheterna håller sig till en standard[2]. Företag ställs ständigt inför flera olika alternativ om hur de kan förändra sitt arbetssätt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sänka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfråga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet på ett snabbare och enklare sätt.

The purpose of this Master?s thesis is to examine the information needs of reporters at a Swedish daily newspaper, and see if they are met by the information resources provided by the newspaper. It examines if there are resources which are not used and why. The examination is based on Henczel?s model for information auditing.

This bachelor thesis is about communication problems and treatment during the reference interview. The purpose was to investigate the reasons of why users? information needs are not always understood by the librarian and what to do about it. I have also investigated what kind of skills that can be useful for librarians to have and how a librarian can act in a way that makes the user feel welcome during the reference interview. The method I used was a literature study and an own study through interviews of library users.

This paper examines the function of narrative discourse in television talk shows. Basing our analysis on five episodes of the Swedish talk show Skavlan, we illustrate how narratives are initiated and elaborated by the participants of the show. The analysis shows that the institutional roles are challanged and that the roles vary between the host ant the guests. The analysis also shows that when guests introduce and elaborate stories they use the same discursive actions and resources as the host. When participants enter an actvie role in their storytelling the hos takes a more restrained role in which he lets the the conversation evolve spontaneously.