För att minska energianvändningen i hushåll med direktverkande el, har en luftvärmepump för att värma Tappvarmvatten utvecklats. På så vis väntas elförbrukningen och därmed kostnaden för att värma Tappvarmvatten mer än halveras.Värmepumpen ska värma vattnet i den befintliga varmvattenberedaren och på så vis avlasta elpatronen från att värma vattnet för hushållets dagliga rutiner. Alternativ för hur varmvattenberedaren ska laddas har tagits fram och utifrån de fyra faktorerna:effektivitet, ekonomi, enkelhet och utrymme, har alternativen betygsatts. Den bästametod för att ladda varmvattenberedaren utses och har därefter dimensionerats.Resultatet visar att av de föreslagna metoderna är det bäst att suga kallt vatten från botten på varmvattenberedaren för att värmeväxla i kondensorn som är en spiralformad rör-i-rörvärmeväxlare med köldmediet i det inre av rören. Vattnet som värmts till 60°C pumpas tillbaka till varmvattenberedaren och in i dess topp för att få bra skiktning.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av Tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

Dagens husbyggande handlar mycket om att huset ska använda så lite energi som möjligt. Vid nybyggnation eller renovering av byggnad krävs en energiberäkning.  Detta kan påverka när entreprenören garanterar en energianvändning som är svår att styra över. Den individuella brukarens beteende påverkar energianvändningen mycket. Projektet syftar till att jämföra den specifika energianvändningen för energiberäkningen och energianvändning. Detta för att skapa en förståelse om hur dessa relaterar till varandra. Det är svårt att göra en energiberäkning som stämmer överens med verkligheten.

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts på uppdrag av institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) på Umeå universitet. Examensarbetet är en del i det pågående projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket är ett sammarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och marknadsaktörer i Umeåregionen. Målet med arbetet är att ta fram och sammanställa ett gediget mätunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppåväxt. På sikt är förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt även på dessa breddgrader.En sammanställning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i Umeåregionen under helåret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till Tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt Tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma Tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till Tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt Tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma Tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till Tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt Tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma Tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen.

Arbetet är utfört åt VVS-Byrån i Växjö AB för att visa hur en mer noggrann energiberäkning påverkar den teoretiska energianvändningen jämfört med en tidigare gjord energiberäkning.Genom att samla ihop olika arkitekt- och konstruktionsritningar har vi med hjälp av programmet VIP-Energy konstruerat ett så sanningsenligt klimatskal som möjligt. Programmet har även bearbetat rekommenderad indata från Svebyprogrammet, Boverkets byggregler och SMHI, samt indata av olika byggnadsinstallationer.Resultatet visar att skillnader i verksamhetsenergi till rumsluft, externfastighetsenergi och Tappvarmvatten har störst inverkan på energiåtgången. Beräkningarna visar också att det fall där köldbryggor är modellerade i 2D ger en teoretisk energiåtgång som liknar de uppmätta värdena mer än det fall då köldbryggorna läggs in som ett 20 % påslag gentemot ett första Um-värde..

Den beräknad mängd energi en byggnad gör av med på ett år visar huruvida den bidrar till ett hållbart samhälle eller inte. AB Gavlegårdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostäder utan riktar även in sig på sitt nuvarande bestånd när det kommer till energianvändning i flerbostadshus. Gävle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestånd av tolv byggnader som är gestaltade på fyra olika sätt. Alla med olika förutsättningar där främst brukarnas beteende såsom förbrukad mängd Tappvarmvatten och hushållsel varierar kraftigt.Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att beräkna den köpta energin som dessa bostäder skulle använda och kom fram till en energianvändning på 92 kWh/m2,år. Gavlegårdarnas egna beräkningar som utgick ifrån de verkliga värden som uppmättes för varje lägenhet visade i september 2009 ett medelvärde för hela beståndet som låg på 114 kWh/m2,år.AB Gavlegårdarna vill gå till botten med de problem och den extra kostnad som Gävle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvändning, vilket medför att de vill utföra exakta beräkningar på varje byggnads energianvändning.

Detta är ett examenarbete på grundnivå, 15 högskolepoäng. Examensarbetet är en energikartläggning med rekommenderade energieffektiviseringsåtgärder. Energikartläggningen är baserad på ett verkligt objekt vilket är en förskola i norra Gävle. Denna skola förvaltas av Gavlefastigheter.I Sverige går cirka 40 % av energianvändningen till bostäder och service. Därför finns det stora mängder energi att spara inom denna sektor.

Arvidsjaurs kommuns energiplan säger att man skall tillämpa solvärmeteknik för objekt där det kan vara lämpligt. Kommunen vill ha en förstudie om solvärme för kommunens badanläggningar i Arvidsjaur, Glommersträsk och Moskosel. Syftet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att tillgodose delar av utomhusbassängernas värmebehov med hjälp av solvärmeteknik. Dessutom skall utredas om det är möjligt att samtidigt värma upp exempelvis Tappvarmvatten. Förslag till lämpliga systemutformningar tas fram och de ekonomiska aspekterna beaktas.

Solen är en enorm energikälla med stor potential att, på ett miljömässigt hållbart sätt, kunna bidra med energi till bland annat uppvärmning av lokaler och bostäder. För att kunna förse byggnader med energi från solen krävs att tillgången på energi flyttas över tid till då behovet uppstår. Med hjälp av ett säsongslager kan solenergi från sommaren lagras och användas på vintern då behovet av energi är som störst.Dagens befintliga anläggningar finns huvudsakligen i Europa och då främst i Tyskland. Dessa anläggningar är dimensionerade för energibehov större än 500 MWh och täcker ungefär 40-50 % av detta energibehov som består av energi till uppvärmning och Tappvarmvatten.  Hur stor del av energibehovet som täcks, det vill säga täckningsgraden, beror bland annat på förlusterna från lagret som i sin tur är kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager är desto mindre blir förlusterna då förhållandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet på den treåriga utbildningen Maskiningenjör med inriktning mot Energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Arbetet är utfört mot Trioplast Fjugesta AB som tillverkar industrifilm. Hösten 2005 utförde Trioplast Fjugesta AB en energianalys i samarbete med ÖNET, Energikontoret Örebro län. Syftet med examensarbetet är att utifrån analysen arbeta fram förslag som kan minska behovet av el och olja. Arbetet ska resultera i en teknisk beskrivning av förslagen samt en kalkyl över lönsamheten.

Syftet med detta examensarbete är att titta på och eventuellt upptäcka vissa samband mellan de vanligaste klimatparametrarna (lufttemperatur, sol, vind, luftfuktighet och lufttryck) och inomhusklimatet. Inomhusklimatet är i detta arbete det samma som luftens temperatur inomhus.Även en sammanställning av två studier kring NordIQ?s styrning av värmesystemet och tappvarmvattnet görs. En stor del av arbetet har varit att sammanställa och studera insamlad data från bland annat en väderstation.Under den här perioden (våren) är det solen och utomhustemperaturen som har störst påverkan på temperaturen inomhus. En stor del inom energisektorn idag handlar om att använda energin effektivare och minska på utsläppen. Förhoppningen är att detta arbete ska kunna hjälpa till i den riktningen. Att utnyttja gratisenergin och dra ner på t.ex.

Med anledning av ökande energipriser och ökande krav på sänkta utsläppsnivåer avväxthusgaser försöker man världen över minska användandet av fossila bränslen och ökaanvändandet av förnybara energikällor. Solen är en av dessa energikällor. Solen somenergikälla har potential att förse oss med all den energi vi förbrukar på jorden och mer därtill. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att utnyttja solvärme för att värmatappvarmvattnet i en fastighet tillhörande det kommunala bostadsföretaget AB StoraTunabyggen i Borlänge. Fastigheten som byggdes under miljonprogrammet genomgår nu enstörre renovering och beställaren har uttryckt ett intresse för solvärme.