Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa. Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.

I dagens utvecklade samhälle upplever de flesta företag en hårdare konkurrens. Företag tvingas utöka sitt erbjudande med ett extra för att leva upp till prestationskrav och säkerställa framtida verksamhet. Ofta räcker det inte med enbart en produkt eller en tjänst, kunden kräver ett bredare tjänsteerbjudande. Således får tjänsteföretag en alltmer betydande roll i de flesta ekonomier och många anser att alla företag idag är mer eller mindre tjänsteföretag. En naturlig del i livscykeln för många växande företag är frågan om huruvida företaget ska börsnoteras eller inte. En avgörande faktor i detta beslut är de för- och nackdelar en börsintroduktion för med sig.

Studiens målsättning var att besvara tre frågeställningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter ansträngning hos varmblodstravare med prestationsnedsättning från normalpresterande hästar? Påverkas andningsfrekvensmönstret efter ansträngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvärdering av nedre luftvägsproblem? Hypotesen var att travhästar med subkliniska luftvägsproblem i de nedre luftvägarna har en längre återhämtningsperiod efter ansträngning jämfört med friska hästar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes också. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje häst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvägsendoskopi.

Syftet med denna studie är att undersöka för vem gymnasieelever som studerar sång/instrument på gymnasiet presterar och hur olika yttre faktorer påverkar såväl motivationen som prestationen samt hur gymnasieelever upplever prestationsångest inom instrument- och sångundervisning. Fyra gymnasieelever deltog i denna kvalitativa intervjustudie.Resultatet visar på att bekräftelse och uppmuntran anses vara viktigt för informanterna, där bekräftelse från omgivande personer som exempelvis lärare, familjen och kompisarna har ett starkt inflytande. Bekräftelsen i sig bidrar med ökad motivation att fortsätta spela/sjunga och att sträva längre. Prestationsångest tycks vara ett mindre problem. Informanterna upplever mest nervositet vid konsertsammanhang till skillnad på lektionssituationer.

Bakgrund och problem: För att företag ska klara sig i den hårda konkurrenssituationsom råder idag krävs att de ständigt förändras. Dessa förändringar bör genomföras påett sådant sätt att de gynnar företagets prestation genom att öka medarbetarnasmotivationsnivå. Att dra nytta av företagets humankapital blir allt viktigare då det somdriver lönsamhet och tillväxt i ett företag rör sig från utnyttjandet av fysiska resurser tillatt använda sitt icke?materiella kapital optimalt. Utmaningen företagen ställs inför idagär att ständigt förbättra sin prestation för att locka kunder och klara konkurrensen.

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen.

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Den huvudsakliga tekniken som använts inom webbutveckling består av märkordspråket HTML men HTMLs funktionalitet är för enkelt för att tillfredställa de kraven på komplexa applikationer. En ny teknik i form av märkordsspråket XML uppkom med tanke på att göra lättare att implementera webbaserade applikationer. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element och utforma egna dokumentstrukturer.Relationsdatabaser är sedan många år ett väl fungerande datahanterarsystem. Med tanke på att göra informationen tillgänglig på Internet är det oundvikligt att undersöka om XML kan användas för att lagra en relationsdatabas. Detta arbete har i syfte att teoretisk analysera hur XML hanterar begreppen primär- och främmande-nyckel från relationsdatabaser.

Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka variabler som påverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem åren. Uppsatsen syftar även till att ge en grundläggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling på den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen använt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lämpliga med tanke på vårt problem och syfte. Vi valde också att använda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansåg lämpade sig bäst med tanke på vår tillgängliga data. I uppsatsen har vi även valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi få fram något nytt.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa.

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                       ? en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson Datum:              2010-01 Handledare:    Inger Ahlgren  Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla.

Triathleter och cyklister är uthållighetsidrottare med extrem träningsvolym och stort krav på aerob kapacitet, dock krävs även anaerob- power och muskelstyrka för delmoment som backar och tempoväxlingar. Många uthållighetsidrottare tvekar över att implementera styrketräning i tron att effekten ska påverka deras prestation negativt, dessutom gör den höga träningsvolymen det svårt att kombinera. Styrketräning som komplement till uthållighetsträning har dock visats ge positiv effekt och kan förslagsvis förbättra prestation. Syftet var att undersöka huruvida ett styrketräningspass per vecka kan förbättra anaerob kapacitet hos cyklister och triathleter samt om en eventuellt ökad benstyrka kan påverka simtiden hos triathleter. Metoden var en interventionsstudie med pre- och posttest där deltagarna fick genomföra ett styrketräningspass innehållandes tre övningar, en gång per vecka under 12 veckors tid, som komplement till ordinarie träning.

ABSTRACTBackground and aims: Nutrition is a part of the medical treatment, and also a part of the nursingcare. In spite of this, malnutrition is a common problem in the health care sector. Studies show thatnurses have too little knowledge about nutrition and malnutrition and that nutrition has low priorityin the daily work. The aim with this study was to find out the nurses self-reported knowledge aboutand their attitudes towards malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patientswith malnutrition.Methods: A questionnaire was handed out to 65 nurses in two different care units and 36questionnaires were answered.Results: The respondents from the two care units self-reported their knowledge about nutrition andmalnutrition low. Most of the respondents stated to have a big need of education about nutritionscreening and more than half of the respondents stated that they have a need of education forprevention and treatment of malnutrition.

Ett utvecklande ledarskap anses påverka organisationens motivation och prestation i positiv riktning. Försvarsmakten har sedan 2003 använt Gerry Larssons teori om det utvecklande ledarskapet som grund för ledarskap inom organisationen. Teorin anses vara gångbar såväl i militära sammanhang som i civila organisationer. Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens ledarskapsmodell om Det utvecklandeledarskapet undersöka till vilken grad modellen tillämpas vid flygvapnets divisioner. Delar av frågeformuläret Utvecklande Ledarskap Ledarbedömning användes för att kartlägga den genomsnittlige ledarstilen.