Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte?Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkäter, observation, samtal.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

Syfte Syftet med studien var att undersöka vad några personer med specifika läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, har för erfarenheter av sin skolgång och hur det format deras fortsatta studier och/eller yrkesval. Vi vill med denna studie öka kunskapen och utveckla en djupare förståelse för människors erfarenheter och upplevelser av att vara i specifika läs- och skrivsvårigheter. Vi har i arbetet utgått från följande frågeställningar:? Vilka erfarenheter/upplevelser har ett antal personer av att ha fått en dyslexidiagnos?? När och hur identifierades läs- och skrivsvårigheterna?? Vilka erfarenheter har personerna av specialpedagogiska insatser och bemötande från skolans sida?? Vilken betydelse har läs- och skrivsvårigheterna haft för studie- och/eller yrkesval?Forskningsansats och Metod En fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillträde till intervjupersonernas egna erfarenheter och upplevelser av läs- och skrivsvårigheter. Att använda sig av en livsvärldsfenomenologisk ansats innebär att försöka sätta sig in i en annan människas livsvärld, och ta del av dennes egna unika erfarenheter och upplevelser.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Denna uppsats belyser elevers sätt att se på sitt eget lärande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur eleverna vill tillägna sig nya kunskaper och utveckla sitt lärande samt hur lärarna kring eleverna kan möta upp detta synsätt. För att ta reda på elevernas åsikter har de fått svara på en enkät. Undersökningen har vänt sig till elever i årskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lärarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att låta lärare reflektera kring sina lärandesituationer.

Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram.För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Syftet med denna studie är att undersöka tonårsföräldrars tankar kring att deras minderåriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som är riktat till i första hand föräldrar. Resultatet av studien visar att det inte finns några givna svar på hur man hanterar alkoholfrågan som förälder, vilket kanske tyder på att det finns en stor osäkerhet. Bland föräldrar återkommer också frågan om hur man ska hantera situationen när deras tonårsbarn fyller arton år. Studien tar även upp en del olika uppfostringsmetoder..

Syftet med examensarbetet är att visa hur barn tänker om begreppet hälsa och hur man kan använda tematiskt arbete för att utveckla deras tankar. I teorigenomgången redogörs olika definitioner av hälsa, läroplanerna och hur barn tänker och lär. Metoden har varit intervjuer med hjälp av tankekartor och intervjufrågor. Nio elever i skolår 2 har intervjuats vid två tillfällen. Den första intervjun skedde före temaarbetets start och den andra intervjun skedde efteråt.

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser är de bästa insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts på en psykiatrisk klinik inom länet angående vad deras tankar är. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier läkare, psykologer, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begränsningar består av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet är viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig åt när det gäller vilken vårdinstans som är mest adekvat.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

Tiggeri är ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhälle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och åsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar på detta syfte utgick vi från en kvalitativ metod och har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgått från frågeställningar kring vilka åsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.Vårt resultat visade att det fanns många tankar och åsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta känslor. De gemensamma åsikterna som framkommit är att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren väcker både känslor och ett ifrågasättande om dennes ärlighet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare tänker när de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som är viktiga när de utformar sina klassrum. Studien avser att ge små verklighetsbilder av lärarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till några generella slutsatser. Det är en kvalitativ studie som undersöker några lärares personliga tankar i ämnet.Studiens material består av sex intervjuer genomförda med lärare i årskurs ett till tre. Dessa lärare har besvarat frågor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lärarna utformar sina klassrum utifrån elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssätt lärarens själv har och målen med utformningen är att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen är utformade skiljer sig därför åt emellan de olika lärarnas rum..