I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet.

Syfte Syftet med uppsatsen är att se om socionomstudenters yrkesplaner påverkas under studietiden. Hur målinriktade är socionomstudenterna vad gäller karriär och yrkesval? Vet man vad man vill jobba som? Flera personliga val görs under studietidens gång. Kan man se en röd tråd genom dessa?Metod Författaren har använt sig av en kvantitativ metod i form av en enkätstudie.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta..

Förskolan är och har under en lång tid varit en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Endast 2-3 procent av alla pedagoger som arbetar i förskolan är i dagsläget män (Skolverket, 2006). Syftet med denna studie är att komma åt hur fyra manliga förskollärare ser på sin yrkesroll och sitt yrkesval, och om de upplever några för ? eller nackdelar med att arbeta som manlig förskollärare. För att komma åt de manliga förskollärarnas tankar och åsikter användes kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskoleklassbarn konstruerar sina tankar om framtiden med avseende på yrkesval. Vi vill undersöka vad barn, i två socioekonomiskt skilda stadsdelar, har för tankar om sitt framtida yrkesval och vad den sociala miljön i dessa stadsdelar kan ha för inverkan på dessa barns tankar. Frågeställningar:? Vad har barn från två olika förskoleklasser för tankar om sina framtida yrkesval?? Är det möjligt att urskilja huruvida den sociala miljön har inverkan på barnens tankar om det framtida yrkesvalet?? Är det möjligt att urskilja några skillnader mellan flickornas och pojkarnas tankar om sitt framtida yrkesval?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört vår studie i två stadsdelar i Göteborgs stad, en socioekonomiskt stark och en svag. Vi har gjort undersökningen i två förskoleklasser på två olika skolor.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat yrke, samt vilka faktorer som har styrt männens yrkesval. Studien bygger på litteratur som belyst området samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. Frågeområden som har behandlats är: könsfördelningen på arbetsplatsen, faktorer som styrt männens yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att få fler män att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att männen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsställande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till yrket. Studien visar även att männen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, och indirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever att inte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analysera huruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer. För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrars utbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begrepp kapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernas kunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap om omvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarna arbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med fler delar om de hade haft mer resurser.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger såg på sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var också att ta reda på varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar på detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 års tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar på vad en fritidspedagog är och gör och om det var någonting man ville ändra vad gäller sin yrkesroll. Frågorna skulle även ge svar på om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.