Denna studie utgår från barns perspektiv där barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö på en förskoleavdelning är det centrala. Huvudfrågorna är: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begränsar deras handlingar? Meningserbjudande är ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen från psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i åldrarna tre till fem år.

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser är intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad elever i årskurs ett har för uppfattning kring matsmältningsprocessen. Vad som händer med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville också ta reda på om de hade någon uppfattning om matsmältningsorganens placering och funktion i vår kropp.Elevernas uppfattning varierade då vissa elever hade stora kunskaper om vad som hände med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsäcken men därefter hade en del av eleverna svårigheter med vad som senare skulle hända med maten mer än att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som händer med maten i vår kropp varierade. .

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället.

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssätt samt tankar kring barn ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt d.v.s. hur de förhåller sig till barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokus har legat på pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tänker om sitt arbetssätt/ förhållningssätt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har använt oss av kvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att få fram vårt resultat.

Syftet med denna studie är att förklara och förstå hur lärare tänker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tänker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lärarna? Vi har även försökt få förståelse om vad lärarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, både i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen säger om detta ämne och närliggande områden. I andra delen av vår bakgrund har vi behandlat lärarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra några stycken verksamma lärares tankar kring individualisering i praktiken utifrån frågorna vad? hur? och varför? För att få fram de resultat som ligger till grund för vår studie har vi ur bekvämlighetsurval intervjuat tio lärare på olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lärarna menar att det är deras uppdrag utifrån läroplanen att individanpassa och flera av lärarna menade att de även gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrån de intervjuer vi gjorde var att lärarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivåer som finns. Vi fick även se hur svårt flera lärare tycker det är med att individanpassa, då tiden inte räcker till. I vår studie kunde vi i våra resultat se att lärarnas syn på individualisering och arbetet med individanpassningen stämmer tämligen väl överens med det vi fann i vår forskningsbakgrund.  .

Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades.

Syfte: I den nya läroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda på hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmågan att kommunicera i matematik tror jag att det är viktigt att ta reda på hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur elevernas inställning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan språk och tanke har påverkat mitt eget arbete som undervisande lärare i matematik.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet. För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever. Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet..

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrågor med inriktning på frågor om döden. Vi använde oss av tre forskningsfrågor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstår och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade åtta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det är vanligt att barn funderar kring döden och ställer frågor om detta. Pedagogerna i vår studie upplevde att det är från tre års ålder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sättet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar är genom att ställa frågor till pedagogerna.

Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet..

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.