Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin dialekt..

Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2.Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord.

I denna uppsats undersöks en grupp andraspråksinlärares uttal och stavning för att se om det finns något samband mellan avvikande uttal och stavning i svenska. Det är elevernas hantering av vokaler, tje-ljud, sje-ljud, ng-ljud samt i några fall hantering av r/l i uttal av olika ord som undersöks och jämförs med elevernas stavning av samma ord. Elva elever som går i en förberedelseklass år 7-9 medverkar i studien och eleverna har varit i Sverige mellan 7 månader och 4 år.För att undersöka om det finns något samband mellan avvikande uttal och stavning har en diktamen som innehåller de språkljud som är intressanta i undersökningen använts som metod. I tillägg till det har eleverna fått tala och skriva fritt med hjälp av bildsekvenser. Eleverna har spelats in på band när de läst upp diktamen och när de talat fritt.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

I uppsatsen tittar jag på hur tre språk (svenska, tyska, engelska) har hanterat stavningsreformer, eller planer på en sådan. Jag är intresserad av hur de olika sidorna i en stavningsreform positionerar sig, och om det är samma typ av argument oavsett vilket språk det gäller. Ja det är det. Båda sidor tar till brösttoner..

Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 ? 94 år deltog i normeringen av testet.

Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning.

Fokus i den här studien är läsförståelse och dess komplexitet. I den allmänna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgångskull från en utvald skola utifrån deras första års läsförståelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas läsförståelse utan undersöker även huruvida det finns ett samband mellan läsförståelsen och betygen. Ytterligare ett syfte är att se om det går att utröna vilka elever som skolan bör fokusera på för att antalet Icke Godkända betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att läsaren ska få en inblick i komplexiteten kring läsförståelse har ett avsnitt om vad läsförståelse är, vilka faktorer som påverkar läsförmågan, några metoder och strategier för att främja läsförståelsen bland elever samt läsundersökningar.

Fokus i den här studien är läsförståelse och dess komplexitet. I den allmänna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgångskull från en utvald skola utifrån deras första års läsförståelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas läsförståelse utan undersöker även huruvida det finns ett samband mellan läsförståelsen och betygen. Ytterligare ett syfte är att se om det går att utröna vilka elever som skolan bör fokusera på för att antalet Icke Godkända betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att läsaren ska få en inblick i komplexiteten kring läsförståelse har ett avsnitt om vad läsförståelse är, vilka faktorer som påverkar läsförmågan, några metoder och strategier för att främja läsförståelsen bland elever samt läsundersökningar.

Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att redan vid tidig ålder predicerasenare läsning. I studien undersöks om barns fonologiska förmågor, RAN och vokabulär vid 4års ålder kan predicera senare ordavkodning/stavning respektive läsförståelse vid slutet avårskurs 1. Hypotesen är att fonologi utgör en viktig del av avkodning (Lundberg, 2009; Castle& Coltheart, 2004; Goswami, 1993) medan vokabulär är en betydelsefull del för läsförståelseoch språkförståelse (National Reading Panel, 2000; Clarke et al., 2010)Teori för studien utgörs främst av lästeorin The Simple View of Reading (Gough & Tunmer,1986). En teori som betraktar läsning med utgångspunkt i två aspekter, avkodning ochförståelse. Ytterligare en bärande teori för studien är en utvecklingsmodell för ordavkodning(HØien och Lundberg,1999).Metod I undersökningen används kvantitativ data.

Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper.

Fokus i den här studien är läsförståelse och dess komplexitet. I den allmänna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgångskull från en utvald skola utifrån deras första års läsförståelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas läsförståelse utan undersöker även huruvida det finns ett samband mellan läsförståelsen och betygen. Ytterligare ett syfte är att se om det går att utröna vilka elever som skolan bör fokusera på för att antalet Icke Godkända betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att läsaren ska få en inblick i komplexiteten kring läsförståelse har ett avsnitt om vad läsförståelse är, vilka faktorer som påverkar läsförmågan, några metoder och strategier för att främja läsförståelsen bland elever samt läsundersökningar.

Stavning handlar ej enbart om att stava rätt! Att lära sig stava kan vara en hjälp i en individs läs- och skrivutveckling. Genom att lära sig stava kan det bli lättare att lära sig läsa, samtidigt som läsningen kan bidra till att lära sig stava. Genom att skriva kan en elev lära sig stava bättre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en känsla av trygghet och säkerhet i skriftspråket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien är att ta reda på när, hur och varför lärare arbetar med stavning i de tidiga skolåren och att skapa en överblick över olika synsätt på stavning samt hur dessa kan påverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, från det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning.

Språkvetenskapligt självständigt arbete, 15 hpLSV410, Ht 2011Handledare: Rakel Johnson.