Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall.

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran.

Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.

Thinning is the partial removal of trees in a forest stand prior to final harvest. The term can be divided in pre-commercial thinning where little if any volume is removed from the stand and commercial thinning where removals are intended to provide a positive economic result. From a silvicultural point of view, the goal of thinning is to enhance future crop tree quality by removing low-quality stems and providing sufficient space for the accelerated development of retained ones (Huuskonen & Hynynen, 2006). The goals of this study was to see if commercial thinning could positively affect the short and medium term timber supply (MTTS) in the Interior regions of British Columbia (BC), and whether or not Scandinavian forestry practices could be adopted in the BC context. The mountain pine beetle (Dendroctonus ponderosae Hopkins) has created significant forest planning problems in BC. The annual allowable cut (AAC) was raised to capture beetle-killed timber while still merchantable.

I dagens svenska skogsbruk är snytbaggeskador på planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

I denna uppsats undersöker och analyserar jag gränsvärdesbegreppets framställning i svenskaläroböcker för gymnasieskolan. Utifrån Tall och Vinners (1991) termer begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och Núñez (2000) kognitiva idéutvecklingsteori studerar jag vilkaförutsättningar för förståelse som ges utifrån läroboksinnehållet. I uppsatsen studeras även de styrdokument som legat till grund för dagens läroböcker och i dessa noteras hur gränsvärdesbegreppet har fått allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet åter nämns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av läroböcker konstateras att skillnaden visserligen ärstor på hur mycket plats gränsvärdesbegreppet får i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens läroböcker har en otillräcklig framställning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrån dessa skaffa sig förståelse för begreppet..

Forskning som rör varglav (Letharia vulpina L.) är relativt ringa både i Sverige och internationellt. Idag anses varglaven vara hotad och på tillbakagång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka förekomsten av varglav i relation till nuvarande beståndsstruktur och skogshistorik i området kring Grundagssätern i nordvästra Dalarna. Undersökningsområdet är ca 135 ha stort och beläget ca 20 km norr om Idre tätort. Data samlades in med hjälp av transekter och provytor under juli 2007.Varglav hittades på både döda och levande träd på de tre trädslagen tall, gran och björk.

Not much is today known about how epiphytic lichens are effected by fire. A considerable part of the fires in Sweden today are prescribed fires for the purpose of environmental conservation. How these fires affect lichens is largely unknown. The aim of this study is to find out how epiphytic fruticose and foliose lichens on Scots pine are affected by fire, and to elucidate the relationship between fire intensity and the survival of lichens and later re-colonization. The study was performed at three locations just outside Umeå in Västerbotten that were burned 5-7 years earlier. In all locations there were larger groups of surviving Scots pines with varying amount of fire-damage in the crown, which enabled a reconstruction of fire intensity.

Reindeer husbandry and Forestry are both area related industries and will in big extent use the same lands. Conflicts often arise because of that the industries have different interests. Many of the activities done by the forestry influences the reindeer husbandry in an undesirable way, simultaneously as the reindeer husbandry activities can have negative consequences for the forestry. One such forestry activity is fertilization. It was during the 1960´s forest fertilization began to be practiced and the reason was that the increase in growth that the fertilization gave could be able to cover for the future shortage in wood many feared. During the 1970´s when the fertilizing activities were most intensive about 200 000 ha was fertilized annually.

The landscape in the interior of Norrland has undergone dramatic changes since the deglaciation as a consequence of faultings, earthquakes and tilting of the landscape westwards. Archaeological investigations along former shorelines by the use of models of isostatic land uplift, have revealed many Mesolitic settlements in northern Sweden. Döudden, in the county of Arjeplog, has been investigated by archaeologists that identified settlements from 5200 BC. The objective of this study was to analyse the history of the vegetation and if the vegetation showed traces of human activity during early Holocene, by pollen analysis. The results indicate that the area had an established vegetation c.

Denna uppsats presenterar tre designförslag på samplanteringar med barrväxter i fokus. Designförslagen är gjorda till tre fiktiva platser med olika ståndort i växtzon 5, en liten entréplantering i västerläge med kalkhaltig jord, en mellanstor plantering i söderslänt med sandblandad jord och en parkplantering med fuktig jord med ett lågt pH-värde. Platserna är valda med tanken att läsarna ska kunna inspireras att använda barrväxter i olika typer av planteringar och trädgårdar. Till grund för växtvalen har gjorts en litteraturstudie inom området barrväxter, med fokus på barrväxters ståndort och hur de fungerar i samplanteringar med perenner och lignoser. Bakom designförslagen ligger även en idé om att hitta lite nya sätt att använda barrväxter, detta för att inte göra upprepningar av de skötselfria planteringarna med barrväxter som blev så oerhört populära på 70-talet och som delvis givit barrväxter ett dåligt rykte.

With knowledge of how the southern Swedish forests have been affected by storms the past years, this study intended to find out which factors affect the storm firmness of a stand the most. The study was based on data from stands in the, by the storm Gudrun, affected area. The results of the analyses that tested the stand factors that influence the amount of storm damage to the greatest extent showed that the storm sensitivity of Norway spruce stands were largely due to previous management actions. The factors that could be controlled by thinning and had relevance of storm damage standpoint, according to the results were; the dominant height, volume, basal area weighted mean diameter and stand age at last thinning. In this study, these results are not as clear for Scots pine.

Vid designande av artificiella nätverk (ANN) är en viktig fas att identifiera en bra topologi. Topologin har betydelse för hur väl ett ANN klara att klassificera tidigare osedd data och även hur väl ett ANN klarar av att klassificera generellt. Ett sätt att automatisera detta designarbete är att använda genetiska algoritmer. Att använda GA för att evolvera ANN kallas neuroevolution.Vid användande av neuroevolution sker en automatisering av nätverksdesignen. Men eftersom GA använder en population, d.v.s.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

At the beginning of the 1970´s forestry feared an imbalance in the future wood supply. Because of this anticipated "timber slump" forest companies undertook a variety of measures to counter this. One of these measures was the introduction of exotic tree species. The choice finally ended up with lodgepole pines which were considered a fast growing tree species compared to our native tree species. Theambition for the new lodgepole pine stands were to run these with rotation periods of between 40-60 years, thus smoothing out the ?timber slump? that was anticipated.