Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares Talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina Talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och Talhandlingar avseende pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och Talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskämnet.Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000).Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ?Pojkar är pojkar? samt ?Pojkar har inte tid att läsa?.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, Talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur den lärarstyrda klassrumsinteraktionen kan te sig i olika undervisningsgrupper med svenska som andraspråk då kommunikation är en förutsättning för att människan ska lära och utvecklas. Det mer specifika syftet med den här studien är att undersöka hur responsstyrning tar sig i uttryck i undervisningen av svenska som andraspråk i en introduktionsgrupp för nyanlända elever med elever i årskurs 6, där syftet med undervisningen är att få eleverna att börja tala, respektive en sva-grupp. För att besvara mitt syfte har jag formulerat följande fyra frågeställningar: Vilka typer av Talhandlingar använder lärarna sig av i dialog med andraspråkselever samt nyanlända elever? Vilka typer av frågor använder läraren sig av? Vilket talutrymme ges eleverna att svara på lärarens frågor? Hur tar eleverna tillvara på det talutrymme som de får? Den huvudsakliga metoden i detta arbete är fallstudie, där jag har observerat och audioinspelat en sva-grupp och en introduktionsgrupp. Med hjälp av grova transkriptioner fick jag fram följande resultat där lärarna använde sig av Talhandlingarna frågor, upprepning av elevs kommentar, förklaring/ instruktion/vägledning, kritik, beröm/uppmuntran, direkt uppmaning, bekräftelse och berättelse/läser.

Vårt syfte med studien är att undersöka fritidspedagogers syn på och arbete med rörelse i fritidsverksamheten. Genom fritidspedagogernas syn och arbete vill vi se hur barn ges utrymme till rörelse i de tidigare åren i grundskolan. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla in vår empiri. Empirinsamlingen består av ostrukturerade intervjuer och observationer. Gällande tidigare forskning har vi fokuserat på fysisk aktivitet, motorik, lek och barns kroppar, då vi analyserar utifrån ett rörelseperspektiv.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, Talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

In order to convince, one must know which arguments are most suitable for the specific situation. But even if you think you know how others will react to your arguments, you may be wrong. Therefore, the purpose of this paper is to find out a way of examining to what extent informative text take account to the subjective views of their addressees. The theoretical framework is Blitzer's theory of the rhetorical situation, pragmatic theory of speech acts and their presuppositions, Burk´s theory of consubstantiality and phenomenographic theory of subjective perceptions. Methodologically, phenomenography has also been used as a guideline for selecting informants, collecting data and processing the interviews.

I  denna  uppsats  analyserar  jag  med  hjälp  av  en  framarbetad  genrebaserad argumentationsanalysmetod  två  klassrådssamtal  i  årskurs  nio.  Min  metod  utgår  ifrån  ett retoriskt perspektiv på kommunikation och dess syfte. I de båda klassråden har  jag valt ut ett diskussionssegment  där  deltagarna  behandlar  samma  spörsmål,  vilket  gör  att  sakfrågor  inte skall  skapa  skillnader  mellan  de  båda  samtalen.  Uppsatsen  utgår  ifrån  ett  hermeneutiskt tillvägagångssätt  samt  ett hermeneutiskt perspektiv på  språk. Med denna utgångspunkt blev det  nödvändigt  att  ta  fram  en  ny metod  för  att  analysera  kommunikationen. En metod  där hänsyn  tas  till  uppsatsens  ansats  samt  analysmaterialets  specifika  egenskaper.  Uppsatsens första projekt var därför att utveckla en metod. I detta metodarbete utgår jag ifrån ett retoriskt genreperspektiv.Uppsatsens  andra  projekt  är  att  utifrån  den  genrebaserade  argumentationsanalysen undersöka de  två klassrådssamtalen.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.