Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

I vÄrt examensarbete har vi valt att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa, Àr det vi anvÀnt oss av för att undersöka hur lÀrare arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsÀttning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgÄtt ifrÄn. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslÀrarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan pÄ lÀrarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrÄn resultatet och stÀller detta mot litteraturen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Erfarenheten tyder pÄ att mÄnga lÀrare upplever det som svÄrt att anpassa undervisningen utifrÄn varje enskild elevs behov, trots att det stÄr i lÀroplanerna. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares tankar kring anpassning av undervisning sÄ att den tillgodoser alla elevers behov i en klass. Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fyra lÀrare, dÀr vi bl.a. utgick frÄn fallbeskrivningar, som beskriver fem elever med olika behov.Den hÀr undersökningen efterfrÄgar en variation av lÀrarnas tankar kring anpassning av undervisningen utifrÄn alla elevers behov. NÄgot som framkom i resultatet var att förhÄllningssÀttet gentemot eleverna Àr viktigt, att lÀraren bemöter dem med respekt.

Denna studie belyser i vilken mÄn elever i behov av sÀrskilt stöd blir inkluderade i verksamheten. Studiens syfte Àr att se hur pedagogerna arbetar med inkludering av dessa elever i den dagliga verksamheten. Studien syftar Àven mot vad för sorts handledning och stöd lÀrarna kan fÄ ta del av. Dessutom har det genomförts intervjuer med pedagoger och flera specialpedagoger. Det har Àven genomförts observationer av en verksamhet dÀr det finns barn i behov av sÀrskilt stöd.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Majoriteten av den svenska befolkningen ersĂ€tter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talsprĂ„ket medan de och dem traditionellt tillhör skriftsprĂ„ket. Ända sedan 1970-talet har sprĂ„kvĂ„rdare, svensklĂ€rare och sprĂ„kintresserad allmĂ€nhet debatterat hur och hur mycket talsprĂ„ket fĂ„r synas i skrift. En frĂ„ga som vĂ€ckt och fortfarande vĂ€cker reaktioner Ă€r just huruvida man fĂ„r anvĂ€nda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A pĂ„ gymnasiet innehĂ„ller bĂ„da mĂ„l som innebĂ€r att eleverna ska lĂ€ra sig skilja pĂ„ talat och skrivet sprĂ„k. Trots detta Ă€r lĂ€rarkĂ„ren oense i frĂ„gan kring dom i skrift. I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur sex lĂ€rare stĂ€ller sig till dom i skrift samt hur elever idag anvĂ€nder de och dem.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r handlĂ€ggare och skollĂ€kare frĂ„n Östergötlands 13 kommuner har besvarat frĂ„gor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan gĂ„ till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rĂ€tt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgĂ„ngen beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstĂ„s. I litteraturgenomgĂ„ngen tas ocksĂ„ frĂ„gan om individ kontra miljö upp.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lÀrarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn de erfarenheter och upplevelser vi fÄtt frÄn vÄr VFT. DÄ vi bÄda har gÄtt en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda Àmnet. Detta har lett till följande forskningsfrÄgor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna pÄ deras relation till lÀrarna?.

Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar nÄgra elever i behov av sÀrskilt stöd har om lÀxor. Uppfattas lÀxorna positivt och till en hjÀlp att klara skolarbetet bÀttre? Eller uppfattas lÀxorna negativt eftersom elevens svÄrigheter kommer i fokus? Vilka lÀxor uppfattas positivt/negativt? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjutekniken som valts Àr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Man kan utifrÄn studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om lÀxor delvis Àr beroende av elevens Älder.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.