Syftet med studien Àr att undersöka elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters skilda sÀtt att uppfatta anvÀndandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans Ärskurs tre till nio. Studien har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om anvÀndandet av talsyntes. De sex kategorierna Àr: talsyntesen i anvÀndning, viktiga andra, autonomi och sjÀlvstÀndighet, lÀrande, delaktighet och förÀndring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever anvÀndandet av talsyntes positivt.

Syftet med denna studie Àr att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgÄngen kan se ut för sÀrskolans elever som gÄr inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av sÀrskoleelevernas skolgÄng. Studien Àr indelad i tvÄ delar. Studiens första del har genomförts i en lÀrargrupp som undervisar sÀrskoleelever i grund- och gymnasieskolor. TrÀffarna med dessa lÀrare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssÀtt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter pÄ inkludering, anpassning av lÀromedel, förelÀsningar och studiebesök.

SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan pÄverka elever som bor pÄ inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lÀrare ser pÄ internatboendet i förhÄllande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin anvÀnds en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrÄn forskningsresultatet. Tidigare kunskap pÄ forskningsomrÄdet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhÄllen tolkning pÄ abstraherad nivÄ. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lÀrare har intervjuats utifrÄn tvÄ frÄgeguider. FrÄgorna har utformats för att ge sÄ mycket information som möjligt.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka vilka förhÄllanden som bidragit till omorganisationen av heldagsskolan i en kommun. Med hjÀlp av dokumentanalys och intervjuer fokuserades beslutprocesser pÄ tre olika nivÄer i skolsystemet: skolnÀmnd, skolförvaltning och skolledning. Studiens frÄgestÀllningar var:1. Hur talar beslutsfattarna om ?elever i behov av sÀrskilt stöd? och ?en skola för alla??2. Hur talar beslutsfattarna om ?heldagsskolan? och andra sÀrskiljande lösningar?3. Vilka olika förhÄllanden framtrÀder som betydelsefulla för beslutsfattandet i samband med ?heldagsskolans? omorganisation?MetodStudien Àr av kvalitativ karaktÀr. Arbetets empiriska material bestod av dokument (beslutsunderlag för heldagsskolans omorganisation, skolverkets rapporter) samt kvalitativa intervjuer med beslutsfattare.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begÄvade elever, men i Sverige Äterfinns ytterst lite forskning. UtifrÄn teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat frÄn en enkÀtundersökning visat att motivation Àr det dominerande attributet bland dessa nyantagna lÀrarstudenter. Det finns Àven indikation pÄ skilllnader nÀr det gÀller tillskrivna attribut beroende pÄ den egna matematiska sjÀlvskattningen. .

Denna uppsats Àr en komparativ studie av sex historieböcker utgivna mellan Ären 1910 och 2006. Av de sex historieböckerna Àr 3 svenska och 3 ungerska. De representerar tre Ärtionden (1910 talet, 1980 talet och 2000 talet). Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om beskrivningen av första korstÄget har förÀndrats i de sex utvalda böckerna över olika tidsperioder, samt att undersöka om det finns nÄgra skillnader i beskrivningen mellan lÀnderna och om olika politiska ideologier pÄverkade vad som skrevs om korstÄget. Resultatet av undersökningen visar att det första korstÄgets bild förÀndras genom Ärtionderna parallellt med historieskrivningens förÀndring har skett.

SyfteStudiens syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare gör nÀr de mÀrker att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den empiriska enkÀtundersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar. I enkÀtundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. EnkÀtundersökningen innehöll Àven en frÄga om antal Är i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig Ät beroende pÄ yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum Àr centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sÀtter grÀnser och skapar dÀrmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Kunskap gÀllande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsÀttningar Àr underutvecklad bÄde i skolsituationen och i det sociala arbetet. DÀrmed Àr syftet med studien att studera hur kunskapslÀget ser ut bland kuratorer respektive lÀrare som arbetar i sÀrskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för kuratorer och lÀrare som möter ungdomar med sÀrskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillÀmpas i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts och studien omfattar sju intervjuer med kuratorer och lÀrare frÄn tvÄ olika sÀrskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lÀgger ett stort fokus pÄ bemötandet av dessa elever och detta Àr en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Föreliggande studie Àr en analys av fyra internationellt publicerade vetenskapliga artiklar och tvÄ svenska publikationer som berör anvÀndandet av interaktiva vita tavlor (IVT) i ett klassrumssammanhang. Som blivande lÀrare vill jag undersöka talet kring IVT och interaktivitet och se om tekniken hÄller vad tillverkarna lovar. Metoden jag valt att anvÀnda Àr en form av textanalys artiklarna har lÀsts med fokus pÄ interaktivitet i undervisningen. Jag kommer att definiera interaktivitet för att sedan anvÀnda definitionen som analysverktyg. Det finns idag (2010) endast ett fÄtal publikationer som rör IVT i ett svenskt sammanhang, dÀrför har jag valt att komplettera min studie med en intervju för att spegla den internationella forskningen i ett svenskt exempel.

VÄr uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna Älder. Genom litteratur kommer vi att pÄvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fÄtt svara pÄ frÄgor i en enkÀtundersökning pÄ hur det Àr att vara ensam hemma och vilka kÀnslor de har för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i vÄr empiriska del.

 Syftet med denna studie Àr att med longitidunella data, dÀr man följer samma individer över tid, frÄn 2000-talet ta reda pÄ om det finns en trend i psykisk ohÀlsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras pÄ longitudinella data som inhÀmtats före 2000-talet och dÀrför avser denna studie att delge fÀltet ny och aktuell kunskap dÄ denna studie baseras pÄ longitudinella data frÄn 2004 och framÄt. Vidare Àmnar studien undersöka huruvida tonÄringarnas familjesituation och nationellt ursprung pÄverkar en eventuell trend i den psykiska ohÀlsan samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohÀlsa över tid och att flickor i större utstrÀckning Àn pojkar upplever psykisk ohÀlsa. Ingen av de övriga variablerna visade pÄ nÄgon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kyrkogÄrdar har utvecklats fram till idag. Det syftar ocksÄ till att ge förslag pÄ hur en modern kyrkogÄrd kan rekonstrueras samt skötas för att Äterspegla förhÄllandena under 1700-talet. Den valda kyrkogÄrden Àr Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogÄrd med klippta hÀckar och krattade grusgÄngar har en ca hundraÄrig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anlÀggning med sparsam vÀxtlighet som inte Àgnades nÄgon planering. GrÀs var högvuxet och det hÀnde Àven att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger pÄ litteratur- och arkivstudier sÄvÀl som intervjuer.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att Àmnet Àr svÄrt att undervisa om, har vi stÀllt oss frÄgan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna fÄ förstÄelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som Àr att undersöka hur nÄgra behöriga matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 sÀger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna fÄ en förstÄelse för Àmnet. DefrÄgestÀllningar som vi anvÀnt oss av i studien Àr, hur sÀger sig nÄgra lÀrare att de undervisar i matematik? Hur sÀger sig lÀrarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi frÀmst anvÀnt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom Àmnet matematik. Som stöd i vÄrt analysarbete har vi anvÀnt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser Àr av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.