Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar på vad elever lär sig genom deras förväntningar på vad testet ska innehålla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov påverkar lärares undervisning vilket indirekt också bör inverka på vad elever lär sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som använder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter får sämre matematikkunskaper. Genom att som lärare förse eleven med uppgifter som kräver ett kreativt resonemang, i vilka det inte är möjligt för eleven att använda ett imitativt resonemang, bör en sådan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete är att med ett klassificeringsverktyg tidigare använt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende på vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krävs för att lösa dem.

I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan.Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet.

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och föräldrar ser på nyttan av elevens diagnos utifrån dess intentioner. Studien syftar alltså till att se hur lärare och föräldrar anser att arbetet har fungerat för eleven efter diagnostiseringen. Som metod har jag valt öppna intervjuer, sex intervjuer med lärare och sex intervjuer med föräldrar. Intervjuerna har genomförts som samtal snarare än regelrätta intervjuer. Resultatet visar att av de intervjuade lärarna anser fyra av sex att elevens diagnos kan utgöra ett redskap i det fortsatta arbetet kring eleven, speciellt genom att den ökar förståelsen för elevens svårigheter.

Urbanisering och jordbruk har alltid varit sammankopplat, och urbanisering skulle inte varit möjlig utan jordbruk. Uppsatsen undersöker marknaden för åkermark i storstadsregion som Stor-Malmö. Den första frågeställningen är i vilken utsträckning som avkastningsvärden kan förklara åkermarkspriserna i en storstadsregion som Stor-Malmö. Därefter studeras det om åkermarksprisernas kan relateras med andra faktorer som inte är relaterade till åkermarkens avkastningsvärden. Studien har utifrån beräkningar av korrelation mellan tillgänglig prisstatistik nått fram till några intressanta resultat. Stor-Malmö utgör en betydande del av Sveriges mest bördiga odlingsregion Götalands södra slättbygder.

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta läsutvecklingen. Särskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnå läsutveckling hos eleven. Syftet är att upptäcka de faktorer som är avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare år med läsutvecklingen. Det är pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vårt arbete. Vårt mål är att skapa en så komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta läsutvecklingen i skolan.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare.

SammanfattningVår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen.För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation.

Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och gymnasieelevers skrivförmåga. Undersökningsmaterialet består av sammanlagt 18 texter skrivna av 12 elever från ett yrkesförberedande program samt 6 elever från ett studieförberedande program. Elevernas socioekonomiska bakgrund bestäms utifrån föräldrarnas utbildning och yrke och uttrycks i socioekonomiskt index (SEI).      Texterna i urvalet undersöks genom en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa undersökningen undersöks texterna utifrån förutbestämda språkliga variabler såsom textlängd, ordvariation, LIX, ordlängd och meningslängd. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar inte på något samband mellan de utvalda variablerna och elevernas socioekonomiska bakgrund.

Studien belyser vilka motivationsfaktorer som finns till sångutveckling och förhållande till improvisation, som begrepp och verktyg. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer och prak- tiskt undersökande med elever och lärare. Jag själv har genomfört två improvisationsövningar under fyra tillfällen med tillhörande reflektion med eleven. Intervjustudien kopplas till styr- dokument och lärarens uppdrag i skolan.Resultatet av min studie med eleverna visar att det finns en problematik i elevers osäkerhet och rädsla över att göra fel. Begreppen som låta fult och fel blir ett retoriskt problem då det ofta inte är klart för eleven vad begreppet innebär och då ett hinder i utvecklingen.

Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan.

Syftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen. Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen.

SammanfattningDet är viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom är väl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister när det gäller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svårigheter och tillgångar. Vidare var syftet att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisningen kan läggas upp, för att hjälpa eleverna i läsförståelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. Vår utgångspunkt var det relationella perspektivet där pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsättningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal på skolan måste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever så att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsättningar.