Det var under 1920-talet som budgetering började användas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började användas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten används som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprättas för att skapa mål och handlingsvägar. Strategin och budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mål som är realistiska och hur de målen skall uppnås.Politikerna ställer idag krav på de myndigheter som de ansvarar för.

Detta 20-poängs projekt på D-nivå har genomförts som en fallstudie på Kinnarps AB i syfte att utveckla en prognostiseringsprocess. Processen ska förbättra framförhållningen och underlätta planering på medellång sikt. Efter att undersökt de problem som upplevs på Kinnarps utvecklade vi följande problemformulering:Hur ser prognostiseringsarbetet ut på Kinnarps idag?Hur bör en generell prognostiseringsprocess utformas?Hur kan prognostiseringsprocessen anpassas till Kinnarps?En kartläggning av de berörda avdelningarna utfördes för att besvara den första frågan. Kartläggningen genomfördes genom intervjuer av personer på marknads-, produktions-, inköps- och leveranslogistikavdelningen, även återförsäljare intervjuades då de har kontakt med slutkunden och kunskap om marknaden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att tillämpa aktionsforskningsteorin och metoden appreciative inquiry vid design av en måltidsupplevelse med målsättning att öka medarbetarnas medvetenhet kring stolthet över arbetsplatsen, inspiration till matlagning samt mod och vad som får människor att våga testa nya produkter och arbetssätt. Ett ytterligare syfte var att utveckla ett mätverktyg som utvärderade insatsen och fångade upp medarbetarnas tankar och känslor. Till sist är det även uppsatsens syfte att utvärdera inbjudan till den designade måltidsupplevelsen för att kartlägga vad som väcker intresse och nyfikenhet samt vad som får medarbetare att anmäla sig för att delta på evenemanget.Design/metod: Arbetet är en fallstudie och har utgått från aktionsforskningsteori och -metodik med specifikt fokus på appreciative inquiry. Eftersom arbetet har varit tätt kopplat till utveckling av en målitdsupplevelse har även inspiration och kunskap hämtats från mat- och måltidsbranschen.Resultat: Ett nytt måltidskoncept har utvecklats och presenterats. Eftersom den designade målitdsupplevelsen fusionerar appreciative inquiry och måltidskunskap har det givits namnet appreciative dining.

Det här arbetet har genomförts som ett examensarbete vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Röjning är en skogsvårdsåtgärd som syftar till att glesa ut skogen så att det är möjligt att få ett högre utbyte av gagnvirke vid en kommande första gallring. Anledningen till att arbetet utförs är att Sveaskog vill ha ytterligare analyser kring röjningsbehovet på sitt markinnehav för att bättre kunna planera sina skogsvårdande åtgärder. Arbetets syfte har varit att fastställa en taktisk röjningsplan åt Sveaskog. Röjningsplanen ska visa på hur stor del av företagets areal det är som behöver röjas under perioden 2010 till 2014. Denna plan ska också kunna vara till hjälp för den ekonomiska planeringen inom företaget.

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, är en svensk turbintillverkare placerad i Finspång som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i Finspång började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt ägarstruktur flertalet gånger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power är ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.Ett problem som Siemens står inför vid produktionsplanering av gasturbiner är de mycket långa ledtider inom den egna produktionen samt från underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin är cirka 2,5 år samtidigt som de flesta kunder beställer sin gasturbin cirka ett år innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig därför mycket på prognoser vilket skapar en osäkerhet.