Sveriges avloppsledningsnät förnyas och utvidgas kontinuerligt. Idag finns ett flertal datorprogram för hydraulisk modellering av flöden och uppdämningsnivåer i spill- och dagvattennät. Modellerna kan även användas som planeringsverktyg för att bedöma effekter av planerade åtgärder samt för uppföljning av utförda åtgärder. Vid uppbyggnaden av en modell krävs beräkningsresultat från en hydrologisk avrinningsmodell som indata. Det största arbetet vid modelluppbyggandet ligger just i beskrivningen av hydrologin.

Idag brottas en del av Sveriges kommuner och kyrkogårdsförvaltningar med något som populärt kallas för underhållsskulden. Skulden uppkommer på grund av bristande underhåll av olika skötselprodukter samt bristande ekonomisk planering. Hårdgjorda ytor är något det finns mycket av runt om i landets kommuner och förvaltningar vilket det här arbetet handlar om. Syftet är att ta reda på vilka underhållsbehov asfalt, grus samt betongmarksten och natursten kräver samt hur kostnaderna ser ut för underhållet av dessa ytor. Genom en litteraturstudie och en intervju undersöks de olika materialen och problematiken runt dessa. Vidare räknas underhållskostnader ut med hjälp av ett datorprogram som heter KP-fakta. Det framkom att väder, temperatur och mänsklig påverkan i form av trafikbelastningar med mera är de faktorer som står bakom många skador och defekter på de jämförda ytorna.

Lättviktsskivor till möbelindustrin har varit ett omskrivet tema i olika branschtidningar den sista tiden.Detta examensarbete beskriver och undersöker en ny konstruktion av en lättviktsskiva i massivt trä.Lättviktsskivan är uppbyggd som en sandwichkonstruktion i tre skikt. Ytskikten består av 6 mm tjockalimfogar och kärnmaterialet av profilerade distanser. Materialet är furu och lättviktsskivan har endensitet på 320 kg/m3 vid 39 mm tjocklek. Utifrån kontakter med utvalda tillverkare och användare avskivmaterial, samt genom tester, har denna konstruktion granskas och förslag på förbättringar har tagitsfram. Den ursprungliga distansen som var sammansatt av två halvor med centrumhål har ersatts av enmassiv distans med en liknande profilering.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:01.

Natur bidrar positivt till människans välbefinnande. Samtidigt minskar stadsmänniskans närmaste natur som en följd av förtätning och urbanisering. Därför är det viktigt att anpassa utformningen av de grönytor som bevaras efter människans behov. Vi anser att det saknas en koppling mellan kunskap om människans preferenser och landskapsarkitekters arbete. Syftet med arbetet var att tillgängliggöra kunskapen om vad i naturen som människan har preferens för, samt att föreslå hur denna kunskap kan tillämpas av landskapsarkitekter.

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sänka kraven på musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som användes var omvärldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. Längs arbetets gång formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstår musik, och gör oss språkligt förstådda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp där utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Den minskade klippfrekvens på många av våra gräsytor som påbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade gräsarealer och minskade anslag till skötseln, har fått konsekvenser för gräsytornas bruksvärde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterängar visade sig i många fall vara mindre framgångsrik. Problem med skötseln har uppstått vilket fått allmänheten att kräva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner väljer nu istället att klippa gräset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet gräs, vilket innebär en klippfrekvens på 2-5 ggr/år. Detta för att undvika problem med t.ex.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Mitt val av examensprojekt är baserat på minutbildning inom produktdesign och mina intressen förmönster och illustration.Tankarna kring tänkbart projekt fann fotfäste närjag upptäckte Hotel Fox i Köpenhamn. Ett hotell varsinredning tar sig oändliga dekorativa uttryck bortom deflesta konventioner. Utifrån dessa grunder hittade jagmotivation och inspiration till att applicera mina tvådimensionellaintressen i ett för mig nytt sammanhangmed produktdesign.Projektet har varit av undersökande och experimentellkaraktär, där jag bearbetat dekoration i förhållandetill rumsliga ytor, med tapeter och schabloner somproduktreferenser. Min ambition har varit att få framett personligt präglat produktkoncept som innehartapetens monteringstekniska egenskaper och schablonmålningenssolitära uttryck. Jag har även strävat efteratt formge produkterna så att de har så få monteringsmomentsom möjligt och ej heller lämnar permanentavtryck på befintlig interiör.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Uppsatsen handlar om hur det fungerar att tillämpa inlärningsstilar utifrån Dunns lärstilsmodell i skolpraktiken. I uppsatsen lyfts fram hur inlärningsstilarna ses i teori och praktik. Syftet är att ta reda på hur och varför pedagogerna ute i verksamheten arbetar med inlärningsstilarna samt hur eleverna, som undervisas med hjälp av de olika stilarna, egentligen upplever arbetssätten. Resultat av undersökningen har givit konkreta svar som tydligt visar hur inlärningsstilarna, däribland de auditiva, visuella, taktila och kinestetiska inlärningsstilarna tillämpas i undervisningen. Undersökningen visar även att pedagogerna och eleverna är väl medvetna om varför de använder arbetssättet, då det bland annat skapar en motivation eftersom eleverna ges en möjlighet att lära sig efter sin egen förmåga samt då det ger eleverna en chans att lära sig hur de även senare i livet kan lära sig på ett framgångsrikt sätt..

Med ökad ålder försämras kognitiva funktioner, något som dock inte påverkar  äldres vardag och visar sig sällan utanför laboratoriemiljöer; äldre antas kompensera sina försämrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större användning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar på att människor använder sig av specifika ytor för att underlätta både framtida och pågående aktiviteter genom att rutinmässigt lagra information på dem. Ytan i sig påminner människan om väsentliga aktiviteter eller information med hjälp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt på ytan. Vilka informationsytor finns och hur äldre förbereder sig innan de tar sig hemifrån är idag okänt. Målet med denna studie var därför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor är och hur de används i hemmet i samband med att äldre förbereder sig för att ta sig hemifrån.

Det här är ett examensarbete i Landskapsarkitektur. Arbetet handlar om tillkomsten av en förskolegård och landskapsarkitektens intentioner jämfört med hur resultatet, den färdiga gården, används av barnen. I den jämförelse som utförts mellan arkitektens intentioner och det utfall som observerats under ett antal tillfällen på plats kan man se att det är svårt att fullt ut sätta sig in i barnens relation till den utemiljö de vistas i. Även om det nästan blir som arkitekten tänkt sig finns det flera återkommande moment som riskerar att påverka designprocessen på ett dåligt sätt. Några risker som förefaller uppenbara är att man ägnar kraft åt att skapa miljöer för särskilda tillfällen som samlingar och scener för avslutningar, platser som man inte använder i vardagsleken. En annan är att man tar avstamp i den vuxnes syn på utemiljön där ord som säkerhet, skönhet och ekonomi får stor betydelse. Miljöpromenader tillsammans med barnen är ett bra sätt att starta upp planeringsprocessen. Observationer är lämpliga som avslutning av arbetet.