The aim of this thesis is to explore and outline the cataloguing of sound recordings at two main Swedish audiovisual archives, The National Archive of Recorded Sound and Moving Images Statens ljud- och bildarkiv, SLBA and The Grammophone Record Archive of the Swedish Radio Sveriges Radios grammofonarkiv and its data base GAMBA. As non-book, non-printed, material in many ways differs from printed material, the institutions that deal with this kind of material have often developed their own rules for the cataloguing of it. The general codes for cataloguing, AACR2 and KRS, are insufficiently suited for audiovisual material. That is the reason why the IASA Cataloguing Rules, presented in this thesis, have been created. After the presentation of the IASA rules the problems of accounting for important sections of the catalogue record are discussed such as title, statement of respeonsbility, performers, physical description and notes.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kännetecknas av en hög omsättning av aktörer. En anledning till att det ständigt alstras nya mindre aktörer till branschen är att den kan vara lukrativ med låga inträdesbarriärer. Men varför försvinner många aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist på strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero på svårigheten för småföretag att skapa sig en solid varumärkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjälp av styrverktyg stärka företagets varumärkeslegitimitet? Fallföretaget som använts i den här studien är ett litet konsultföretag som vill stärka varumärkeslegitimiteten med hjälp av differentieringsstrategi på marknaden.Syfte: Syftet med den här studien är att med hjälp av en egenarbetad utvärderingsmodell utvärdera olika långsiktiga styrverktyg inriktade mot små konsult- och tjänsteföretags. Genom att utvärdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de på ett litet konsultföretag är förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gällande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har använts i studien.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de ledare som ingår i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill även kunna identifiera faktorer som kan stå i vägen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" där jag för samman begrepp från modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

AbstractEqual opportunities from an employer brand perspective- What does the future manpower inquire?Authors: Erik Frick & Niklas HalldénInstructor: Karin JonnergårdExaminer: Sarah PhilipsonBackgroundWe are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.Presentation of the problem? Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?MethodOur method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey.

Tiden då en bra produkt sålde sig själv är över. Forskare är överens om att det ökade utbudet av produkter i dagens samhälle har medfört att företagens utmaning numera ligger i att differentiera likartade produkter genom att förvandla dessa till ett koncept eller en livsstil. Värderingar och känslor som ett visst företag symboliserar har blivit viktiga element i denna differentiering. Varumärken är numera mer än bara ett namn och en logotyp och människor konsumerar inte längre en produkt utan ett varumärke och allt vad det står för. Varumärkesbyggande har med andra ord blivit en viktig konkurrensfaktor.

I tidigare forskning som gjorts inom ämnet dirty work osynliggörs mentala förberedelser för individer som ska äntra ett sådant yrke. Därtill osynliggörs också i forskning kring polisstudenter och våld i relation till polisyrket hur polisstudenter själva reflekterar och känner inför att kanske bruka och utsättas för våld i sitt framtida yrke. Syftet med denna uppsats har därför varit att belysa hur polisstudenter, som står inför en karriär inom ett dirty work, reflekterar över att de kan komma att bruka och själva utsättas för våld i framtiden, samt hur de upplever att de förbereds inför detta. Studien är gjord genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex polisstudenter har intervjuats, samtliga vid två tillfällen.

Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsångare och körledare. En undersökning kring målsättningar, önskemål om medbestämmande och sångteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen är att undersöka för det första körmedlemmars och körledares målsättningar med körarbete, för det andra inställningar till medbestämmande, för det tredje medvetenhet om sångteknik. Materialet består av besvarade enkäter från tre kyrkokörer i Uppsala.

AbstractEqual opportunities from an employer brand perspective- What does the future manpower inquire?Authors: Erik Frick & Niklas HalldénInstructor: Karin JonnergårdExaminer: Sarah PhilipsonBackgroundWe are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.Presentation of the problem? Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?MethodOur method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey.

Skillnaden mellan de två adverben var och vart är ett ämne som tycksengagera den svenska allmänheten mer än de flesta andra språkligafrågor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, iställetför den traditionellt förväntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att använda var med riktningsbetydelse, ärdock en form som har observerats i vissa svenskars språkbruk.Uppsatsens syfte är att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftspråk. Fokus ligger i första hand på geografiska skillnader ianvändningen av dessa konstruktioner, samt på hur frekventförekommande de är och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som används för att undersöka skriftspråksbruket av dessafenomen bygger på sökningar på en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten från dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning på samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast på den som tillhör Umeå-tidningen Västerbottenskuriren.Denna webbplats rymmen även flest var med riktningsbetydelse, ävenom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara någotvanligare på de webbplatser vars modertidningar är hemmahörande isödra Sverige.

Den här studien har granskat och analyserat på vilka sätt information kan rapporteras direkt från operatören, med hjälp av handdatorer, till underhållspersonalen och produktionschefen utan att fördröjas. Studien har genomförts med tanke på att, i dagsläget, finns det en del viktig information som inte visualiseras och rapporteras inom företagen i tid och på ett bra sätt. Denna situation bidrar till att olika mätningar som genomförs inom företaget grundas på felaktiga informationer som inte är baserade på tidsaktuella och kvalitativa data, och inte baserad på analys av de verkliga aktiviteterna som sker på verksamhetsgolvet. I samband med användningen av Internet och introduktion av konceptet e-underhåll inom industrin, har operatörens roll ändrat från att vara passiv till att bli en aktiv aktör. Den här studien baserar på artiklar och böcker som först och främst handlar om IT, informationsteknologi och e-underhåll, men också på en fallstudie där observationer och intervjuer gjordes på plats på företaget CC Pack i Tibro.

Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

I Sverige har de flesta av oss som arbetar heltid ett heltidsmått på 40 timmar per vecka. Många organisationer har under de senaste årtiondena effektiviserats så mycket att det inte längre finns "någon luft i systemet". Arbetssituationen upplevs av många som pressad och alla orkar inte hålla det höga tempo som krävs. Långtidssjukskrivningarna har successivt ökat under åren och alla orkar inte komma tillbaka till sina arbeten. Samtidigt har Sverige en arbetslöshet som är alltför hög.