Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhällsintressen, samtidigt som de anses innebära typiskt sett stora risker för miljön. När en verksamhet skall tillåtlighetsprövas av regeringen är det därmed ofta fråga om åtgärder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan kräver tillstånd från länsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. Likaså kan situationen vara sådan att den enligt 17 kap.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies? size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies.

De senaste årens massmediala kritik mot bankernas placeringsrådgivning har tillsammans med ökande kundklagomål fått lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra gränserna för bankernas ansvar, ska införas under år 2004. Finansinspektionen började emellertid ställa krav på dokumentation och licensiering redan under år 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rådgivningen mot en för dem önskvärd kvalitetsnivå, vilket på grund av reglerna också måste innefatta uppfyllandet av samhällets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrådgivningen till privatkunder är utformad för att säkerställa tjänstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger på tanken att bankerna från central nivå försöker att styra den konkreta rådgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att påverka kvaliteten.

Masonites flexibla byggsystem, är ett byggsystem utvecklat av Masonites Beams AB för flervåningshus, bostäder och kontor i trä.  System är anpassat så att det i största möjliga utsträckning går att använda sig av prefabricerade element direkt från fabrik, för att sedan hopfogas med mekaniska förband på byggarbetsplatsen.Masonites förslag på en infästning mellan bärande väggar är utformad som en montagedubb vilken förs ned i ett hål i underliggande väggelement. Montaget av dubben fungerade inte önskvärt, och det finns tveksamheter i montagedubbens förmåga att ta upp vindinducerande krafter.Examensarbetet syftar till att utforma och dimensionera ett nytt väggbeslag till Masonites flexibla byggsystem där snabbt montage av beslaget är viktigt. Iden är att såga en kontinuerlig slits i väggelementen som man sedan fäster plåtar som skruvas fast i det övre- respektive det undre väggelementet. Skruven som används är en självborrande skruv för att slippa förborrning av plåten och väggelementet.Reglerna i Eurokod 3 och 5 ligger till grund för beräkningarna av beslaget och lastnedräkningen av ett 8-våningshus är enligt BKR. Lämplig indata till lastnedräkningen gjordes i samråd med erfaren konstruktör och inblandade i MFB från Masonite.

Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) är en översättning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebär en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare. Företagen är mer komplexa idag och det ställer krav på revisionen. Idag räcker det inte med en revision som enbart baseras på principer.

Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska lagstiftningen skulle kunna förändras för att öka investeringarna på PE-marknaden. I uppsatsen undersöks om det föreligger en statistisk signifikans genom linjär regression hos ett antal lagregler och går kvalitativt igenom den befintliga svenska lagstiftningen för att finna orsaksvariabler och deras påverkan. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån LaPorta et.al. Law & Finance-studier samt EVCA:s årliga rapporter gällande den europeiska private equity-marknaden. Resultaten påvisar att de legala frågorna inverkar på PE-marknadens storlek.

Vi har utrett de krav som ställs på bryggstolar; internationellt, nationellt och från ettanvändarperspektiv. Vi vill att den här utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutänden, kan leda till en bättre arbetsmiljö för navigatörer då despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vårt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi använde oss även av en intervjustudie för att spegla användarensönskemål och krav. Här intervjuade vi navigatörer från tre olika typer av fartyg.

Denna uppsats ämnar ge en inblick i Basel II-reglernas pelare II och undersöka hur dessa reglers utformning uppfattas dels av storbankerna och av finansinspektionen, samt hur de ser på det utökade samarbetet med varandra. Vidare ämnar undersökningen också försöka ta reda på hur det kommer att påverka stabiliteten på finansmarknaden och vad de nya sätten att arbeta får för effekt på förutsebarheten i den information som lämnas. Vi använder oss av en induktiv ansats metod där vi går från teori till empiri. Forskningsansatsen är av den kvalitativa metoden då vi intervjuat tre banker och Finansinspektionen. Kapitlet börjar med att ge läsarna en introduktion av Basel II reglerna, därefter presenters den institutionella teorin.

Sammanfattningsvis kan sägas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader är en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. Tyvärr är dock reglerna de har att utgå ifrån något subjektiva vilket kan försvåra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter påverkas av många olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mått påverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att på ett tydligt sätt mäta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bäst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de får svårt att visa upp för omgivningen allt de egentligen åstadkommer.

Syfte: Vi ämnar undersöka huruvida tillämpning av reglerna för säkringsredovisning bidrar till en bättre redovisning för bankerna. Dessutom har vi för avsikt att belysa praktiska problem förknippade med säkringsredovisning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den består av två steg. Vi började med att kartlägga den offentliga debatten på området som att sedan följa upp de frågor som väcktes med semistrukturerade intervjuer.

Den första svenska CFC-lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgått flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna är att förhindra skatteplanering med bolag i lågbeskattade länder och på så sätt försvara den svenska skattebasen. I kort innebär de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta ägaren till ett i utlandet beläget CFC-bolag löpande för dess inkomster från CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemsländerna, däribland Sverige tvingades ändra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskränkning av etableringsfriheten och skall förbjudas såvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplägg och då etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning får inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering från vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhällsintressen, samtidigt som de anses innebära typiskt sett stora risker för miljön. När en verksamhet skall tillåtlighetsprövas av regeringen är det därmed ofta fråga om åtgärder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan kräver tillstånd från länsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillståndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. Likaså kan situationen vara sådan att den enligt 17 kap.

Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen.

A1211Från och med den 1 januari 2005 ska noterade koncernbolag redovisa enligt IFRS/IAS. Detta innebär ett paradigmskifte där traditionella redovisningsprinciper mer eller mindre kastas överbord. De nya reglerna medför ökad volatilitet i både resultat- och balansräkning, vilket skulle kunna få effekter för företagens prognosmöjligheter. Prognoser baseras ofta på antaganden om att vissa samband är relativt konstanta, vilket nu kanske inte längre kommer att vara fallet.Syftet med denna studie är att utreda om, och i så fall hur, företagens prognosmöjligheter förändras på grund av IFRS/IAS. Avsikten är också att undersöka om de eventuella förändringarna skiljer sig åt mellan olika branscher.