SammanfattningTitel:   Goodwill ? att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.Seminarium: 2010-06-03Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingKurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              Handledare: Ulla PetterssonExaminator:   Cecilia LindhNyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivningProblemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen?Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte?Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför?Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk.Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

Syfte och frågeställningarArbetet belyser området runt marknadsrättigheter för Svensk ishockey och Svensk fotboll. Utvecklingen har medfört att rättigheternas värdet ökat enormt de senaste 15 åren vilket bidragit till att rättigheter idag är en stor business. Den svenska rättighetsmarknaden liknar den europeiska som under de senast åren brottats med ett flertal problem som lägre intäkter för rättigheterna, konkurrens mellan TV-bolag som köpt rättigheter men inte har råd att betala m.m. Finns det likheter mellan det europeiska och den svenska rättighetsmarknaden som inte än har visat några tendenser på att minska intäktsmässigt, finns det möjlighet att förutse hur den svenska rättighetsmarknaden kommer att se ut i framtiden och vilka är faktorerna som påverkar de svenska rättighetsavtalen?MetodJag har valt att göra arbetet utifrån de aktörer som idag är aktiva på marknaden vid rättighetsförhandlingar och avtal.

Bakgrund: År 2010 infördes ISO 10668, en standard som skulle öka transparensen och kvaliteten i varumärkesvärderingar. Trots standarden så skiljer det idag miljardbelopp på kända varumärken mellan olika värderingsaktörer, något som talar för att det fortfarande finns en problematik kring värderingar. En nyhet som kom i och med standarden var den beteendemässiga aspekten där hänsyn ska tas till kunders uppfattningar, kännedom och associationer gentemot ett varumärke. Standarden uttrycker dock inte specifikt hur värderare ska beakta denna aspekt vid en värdering.Syfte: Studien syftar till att analysera hur kunderna beaktas som en del av varumärkets värde vid en värdering. Dessutom kommer studien beskriva varumärkesvärderingens betydelse utifrån olika aktörers befattningar, samt analysera eventuella skillnader och svårigheter i deras tillvägagångssätt vid värderingar.Metod: För att uppnå syftet har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats och tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken kunskap och vilka värderingar som finns i klädesbutiker angående kemikalier i kläder och om ekologiska alternativ. Jag vill även undersöka på vilket sätt information kan påverka butikerna till att agera i linje med en hållbar utveckling. Särskilt vill jag undersöka hur butikernas företagskultur påverkar deras strategiska arbete. Jag har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat 13 butiksinnehavare i centrala Malmö. Först träffade jag intervjupersonerna i deras butiker, några månader senare ringde jag upp var och en för att se om de tänkt något på det vi samtalat om eller till och med gjort några förändringar. De flesta av intervjupersonerna visste mycket lite om vad det finns för regler gällande kemikalier i textil, de hade dock viss kunskap om ekologiska kläder.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populärt fenomen bland mobilanvändare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer på marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har också intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer är Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats är att göra en jämförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingår att undersöka plattformarnas programmeringsspråk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav på utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

SammanfattningTitel: Miljö- och klimatåtgärders betydelse för kunder vid köp av nyproducerade bostäder.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Therese QuennerstedtHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012 ? majSyfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera hur potentiella kunder efterfrågar miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av nyproducerade bostäder. Detta studeras genom att undersöka kundens kunskap och intresse av miljö- och klimatåtgärder och inställning till att göra en kapitalinsats i samband med detta samt hur kunder vill att miljöförmedlingen ska se ut.Studiens forskningsfrågor är:1. Hur betydelsefullt är miljö- och klimatåtgärder i samband med köp av en nyproducerad bostad för kunden?2.

Periodiseringsfonder innebär att företag har en möjlighet att senarelägga beskattning av en del av det beskattningsbara resultatet. En lagändring under 2004 innebar att periodiseringsfonder räntebelades. De nya reglerna trädde i kraft och började tillämpas för de beskattningsår som påbörjades efter utgången av 2004. Företagen ställdes inför ett dilemma, att antingen minska eller helt lösa upp sina periodiseringsfonder på grund av den nyinförda räntan, eller att behålla befintliga periodiseringsfonder och fortsätta göra avsättningar och därmed få betala ränta.Syftet med uppsatsen är att utreda hur räntebeläggningen av periodiseringsfonder har påverkat Uppsala läns femtio största aktiebolag mätt i omsättning. Uppsatsförfattarna vill undersökavilka faktorer som har påverkat företagens beslut att antingen lösa upp eller göra fortsatta avsättningar till periodiseringsfonder.

SammanfattningTitel: "Att inkassera sin utbildning"Seminariedatum: 13 januari, 2011Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST,Mälardalens HögskolaKurs: FÖA300, Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare: Alexander Bergström och Emilie SvenssonHandledare: Ulla PetterssonExaminator: Cecilia LindhNyckelord: CSN, banklån, återbetalning, student, preferenser.Frågeställning:? Vilken är den mest ekonomiska lösningen för att finansiera studierna;banklån, studiemedel, extrajobb eller en kombination av dessa?? Hur mycket kan andra bidrag och eventuella stipendier hjälpa enstudent?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka finansieringsalternativen student har under studietiden, samt att se vilket alternativ som är det mest ekonomiska - sett utifrån vilken ekonomisk situation studenten befinner sig i efter examen.Metod: Kvantitativ skrivbordsundersökning, som är främst baserad på uppgifteroch statistik från Centrala Studiestödsnämnden, Statistiska Centralbyrån samt olika banker. Vi har även funnit stöd för vår undersökning i olika vetenskapliga artiklar och böcker.Slutsats: Vår slutsats är att självklart kommer arbete alltid att vara det mestekonomiska alternativet för en student att finansiera sina studier. Men då möjligheter till extrajobb vid sidan av heltidsstudier inte alltid finns, fann vi även andra alternativ. Bortsett från arbete, är studiemedlet från CSN i kombination med ett privatlån, som betalas med rak amortering, det bästa alternativet.

Många idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstår på grund av många olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nuläget befinner sig i en ekonomisk kris och läget är allvarligt. Därför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som påverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har även valt att studera ledningens agerande av problemet då deras inverkan har stor betydelse. För att få fram vår slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som är insatta i föreningens verksamhet och därmed fått ett kvalitativt resultat.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Små skyltar, ofta i plåt med texten ?Vårdas av kyrkogårdsförvaltningen? finns på var ochvarannan kyrkogård runt om i landet. De visar att gravrättsinnehavaren till denna gravplatsvalt att betala för att få hjälp med skötseln. Denna studie syftar till att finna faktorer till enförståelse för vad det är som gör dessa kunder nöjda och hur tjänsten gravskötsel ska kunnautvecklas i framtiden.Undersökningen består av personliga intervjuer med personal vid kyrkogårdsförvaltningen iLandskrona och Malmö och en säljare vid Mäster Grön, en genomgång av sexkyrkogårdsförvaltningars hemsidor samt telefonintervjuer med 14 gravrättsinnehavare.Resultatet visar att graven ska vara välskött, de gravrättsinnehavare som mötts av ogräs är intenöjda med tjänsten. Personalens bemötande betyder också en del för hur nöjda kunderna ärliksom att majoriteten anser att priset är rimligt för tjänsten.Intresset för utvecklingen av gravskötsel och dess miljöpåverkan verkar mest ligga hospersonalen på kyrkogårdsförvaltningen och leverantörer av växter.

Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar värdet i ett sponsoravtal. Uppsatsen undersöker hur företag arbetar med sponsring och vilka motiv de har med sponsringen, samt hur de kommer fram till ett avtals värde. Detta jämförs sedan mot idrotten, vad de kan erbjuda företagen samt hur de kommer fram till sitt eget värde. Frågeställningarna som uppsatsen behandlar är: Vad av affärsmässigt värde kan idrotten erbjuda och vad är företagen villiga att betala för? Vilka faktorer bestämmer sponsringsbeloppets storlek och hur kommer de fram till beloppet? Hur kan idrottsorganisationerna agera för att påverka värdet av ett sponsringsavtal? Hur skaffar sig idrottsorganisationerna nya avtal? I undersökningen har sex stycken djupintervjuer genomförts, i syfte att göra en jämförande flerfallstudie.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Bakgrund: Bonussystem är något som började växa fram under 1980-talet och är ett inte sällan förekommande debattämne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp ämnet, där man har ifrågasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersättningar trots den svåra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de väljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig på olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken på företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tänkas påverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning av sekundärdata som har inhämtats från de utvalda företagens årsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, där de valda teorierna appliceras på de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersättning är ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.