SAMMANFATTNINGBakgrund: Läkemedelsbiverkningar utgör ett stort problem för den enskilde som drabbas och för samhället. Distriktssköterskor med förskrivningsrätt har ett ansvar att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar och spontanrapportering är grunden för läkemedelssäkerhet. Studier visar att det finns en hög grad av underrapportering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors kunskap och förståelse om läkemedelsbiverkningar samt deras handlingsberedskap för, och syn på att rapportera dessa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats användes, sju distriktssköterskor i Jämtlands län deltog.

Personer som drabbas av kronisk njursjukdom och startar behandling med hemodialys får en förändrad livssituation. Kärlaccess är en förutsättning för behandling och är personens framtida livlina. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd och stärka personens förmåga att uppleva hälsa trots sjukdom. Möjlighet att nå delaktighet och ökad egenvård är olika för varje enskild person och sjuksköterskan behöver bred kunskap för att möta detta behov. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att utifrån patientperspektivet belysa erfarenheter av hur kärlaccess kan påverka hälsan hos personer i hemodialys.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt på dagens planeringsinstitutioner. Att allmänheten besitter unik kunskap om ett område som de lever i, eller på annat sätt brukar dagligen, råder det knappast några tvivel om. Allmänheten har kunskaper om ett områdes kvalitéter, brister och potential. Individer formar ett områdes sociala värden genom sättet på vilket de använder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap är väldigt viktig, och svår för en kommun att införskaffa genom vanliga områdesanalyser. Frågan är hur kommunen kan få ta del av denna kunskap.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med länsstyrelserna, i uppdrag att granska vården i HVB-hemmen. Detta resulterade i två olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvården utifrån ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrån barn som är placerade tillsammans med sina föräldrar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de områden som socialstyrelsen och länsstyrelserna framställer i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande områden framstått som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt är, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Bakgrund: Över hela världen finns brister i ungdomars sexuella hälsa. Det är inte helt ovanligt med könssjukdomar och oönskade graviditeter. Tidigare forskning visar att det här problemet har funnits länge men att inte mycket har gjorts för att ändra på det. Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten är att belysa hinder och möjligheter gällande sexualundervisning och rådgivning utifrån sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Metod: En litteraturöversikt med sökning efter material i databaserna Cinahl och Scopus.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.

Synen på ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste åren förändrats från att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebär att det inte längre är företagets immateriella resurser som är företagets främsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anställda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte längre självklart för ett företag att tillhandahålla alla tekniska lösningar till sina produkter på egen hand. Då konkurrensen från lågkostnadsländerna dessutom ökar ställer detta nya krav på västvärldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

Bakgrund: Schizofreni är en psykisk sjukdom där personen har förändrade verklighetsuppfattningar såsom vanföreställningar, tankestörningar, förvirring och hallucinationer. Schizofreni kan ge svårigheter i exempelvis relationer och arbete. Genom att fokusera på att förstå händelser i personens dagliga liv får sjuksköterskan kunskap om problem och varför dessa uppstått. Sådan kunskap kan hjälpa sjuksköterskan att utforma omvårdnadsåtgärder som matchar personens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa dagligt liv för personer med schizofreni och därmed öka sjuksköterskans kunskap om personens omvårdnadsbehov.Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa artiklar och 15 kvantitativa artiklar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner.

De senaste åren har tekniken gått fort fram och det är svårt att konkurrera i teknologi och maskiner, på grund av att tekniken numera är mer lättillgänglig. Det är därför viktigt för företagen att satsa på rätt kompetens på rätt plats. Vid utbildning av personal, så att rätt avdelning får rätt kompetens, kan man använda sig av strategisk human resource management. De anställda får då kunskap i vilken kompetens och i vilket uppförande som krävs.Syftet med denna rapport är att belysa kunskap som en resurs, dess konkurrenskraft och hur den kan samordnas och tas tillvara på. Rapporten ger en överblick över olika metoder företag kan använda sig av, så att de anställda förstår företagets mål och använder sin kunskap för att nå dem.

KME är förkortningen för huvudämnet Kultur, media, estetik på lärarutbildningen på Malmö högskola. KME-pedagoger strävar efter att i vardagen bearbeta innehåll genom att använda sig av olika former av kommunikation såsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns något värde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se på vad personer som deltagit i projektet Lära på riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer två år efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi få kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lärorik. Vi vill ta reda på om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjälp då det kommer till att förvärva kunskap.

Min essä beskriver några händelser en typisk dag på förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestämda metoder och riktlinjer. Jag berättar om hur otrygg och osäker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt, där regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. Essän handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men också som den farliga tystnad jag upplever i arbetet på förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tänkande undersöka förskolan genom jämförelser med näringslivet, vård och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har också undersökt förskolans styrmedel och vissa tillägg.

Läxor i förhållande till kunskap, individualisering och hemförhållande.En jämförande studie mellan två skolor.