Att inte veta om att man har en psykisk funktionsnedsÀttning kan pÄverka individens sjÀlvbild, vilket Àven kan resultera i utanförskap i samhÀllet. Detta kan ha lett till att man aldrig fÄtt kontakt med arbetsmarknaden eller brytt sig om att ta kontakt med Arbetsförmedlingen. Syftet med denna uppsats var att utforska om det fanns en gemensam nÀmnare till att personer med psykisk funktionsnedsÀttning som deltog i projektet Unga till Arbete i GÀvle fick ett arbete, samt att öka förstÄelsen för hur de upplevde mötet med myndigheter generellt och med Arbetsförmedlingen i synnerhet.  Fyra intervjuer med personer som hade diagnosen psykisk funktionsnedsÀttning, varav tvÄ av dem kvinnor och tvÄ mÀn genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Ur analys av intervjumaterialet genererades följande övergripande teman: bristande uppmÀrksamhet, oförstÄelse samt undermÄlig samverkan mellan myndigheter och professionella, vilka gÀllde och följt deltagarna frÄn tidig skolgÄng fram till vuxen Älder. Resultatet visade att projektet Unga till Arbete i GÀvle hjÀlpt respondenterna att fÄ stöd och dÀrmed ett arbete.

Betydelsen av att ha ett arbete Ă€r nĂ„got som ofta betonas i samhĂ€llet men Ă€ndĂ„ finns det mĂ„nga som stĂ„r utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade Ă€r de med psykiskt funktionshinder de som har lĂ€gst sysselsĂ€ttningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsĂ€ttningar till arbete/sysselsĂ€ttning blir dĂ€rför en central utgĂ„ngspunkt i denna studie. Denna C-uppsats Ă€r en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter pĂ„ lokal nivĂ„ utformat stöd- och hjĂ€lpinsatser för att stödja och hjĂ€lpa mĂ€nniskor med psykiskt funktionshinder till att fĂ„ delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgrĂ€nsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

With the ambitions to rehabilitate individuals with different kinds of work disabilities through work, the government owned Samhall AB has a long history as labour market measure in Sweden.To show Samhall AB its importance, the company has requirements to fulfill the goal that around 5 percent of their employees, at Samhall AB, every year shall be transferred to an employment outside the company, which is called transition. Unfortunately since this goal was introduced it also created several dilemmas. One dilemma is the long lasting female under representation in transitions from Samhall AB to the regular labour market.The essays main task is to investigate the factors behind the female under presentation in transition from Samhall AB through a genus perspective and by using quantitative and qualitative method.The main conclusions are that female under representation in transitions from Samhall AB are basically caused by structural factors. Samhall AB?s strong industrial tradition and particularly the strong segregation between female and males on the regular Swedish labour market may inhibit females in their transitions.

Internationell och svensk forskning om betalt hushÄllsarbete visar att yrket Àr kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. FrÀmst internationella studier har uppmÀrksammat hushÄllsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rÀttigheter. DÄ den svenska forskningen kring detta Àr begrÀnsad vill vi med denna studie höja nÄgra migrerade hushÄllsarbetares röster i stÀdbranschen i Stockholm. Syftet Àr att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjÀlp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell maktanalys dÀr genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlÀnkande maktstrukturer.

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nÀtverk ser ut? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Denna studie undersöker om antalet nÀra vÀnner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilka egenskaper hos nÀra vÀnner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. NÀra vÀnner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka Àr till gagn pÄ arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie Àr grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anstÀlld eller arbetslös och innehÄllet i ens personliga nÀtverk ? dem man kallar sina nÀra vÀnner.Studiens hypoteser bygger pÄ nÀtverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet.

Problemformulering: Bakgrunden till vÄr uppsats startade nÀr vi sjÀlva började söka extrajobb vid sidan av studierna och upptÀckte ganska snart att de flesta jobb av intresse som var vakanta pÄ arbetsmarknaden gick att söka via bemanningsföretag. DÀrför blev vi intresserade av att fÄ veta varför företag vÀljer att gÄ via bemanningsföretag istÀllet för att anstÀlla sjÀlva. Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ reda pÄ hur företag ser pÄ de kostnader som uppstÄr vid inhyrning av personal. Metod: I det hÀr avsnittet kommer vi att presentera vÄrt val av metod. Vi kommer att berÀtta utförligt hur vi ska gÄ tillvÀga för att genomföra vÄr undersökning.

Falkenbergs kommun har en lÄg utbildningsnivÄ bland invÄnarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjÀlp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivÄn bland invÄnarna. UtbildningsnivÄn bland invÄnarna i Falkenberg Àr tio procentenheter lÀgre Àn i riket i övrigt och nÀr samhÀllet möts av lÄgkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte Àr att ta del av vad sex unga vuxna som förvÀrvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer vÀrdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer pÄverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

UtgÄngspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn pÄ validering. Det har skapats en förstÄelse kring hur validering anvÀnds och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer utfrÄgades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgÄngspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin anvÀndes den tematiska analysen som hjÀlpte till att strukturera den fakta som inhÀmtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lÀrande hör ihop.

 Åldersdiskriminering Ă€r en relativ nykomling inom fĂ€ltet av likabehandling. Vid Ă„rsskiftet infördes ett förbud mot Ă„ldersdiskriminering dĂ€r Ă„lder inte ensamt fĂ„r utgöra en sĂ€rbehandling av en arbetstagares rĂ€ttigheter. Trots förbudet finns avsevĂ€rt mĂ„nga undantag. Detta innebĂ€r att ett missgynnande i vissa sammanhang inte utgör en förbjuden diskriminering, utan inom olika ramar kan rĂ€ttfĂ€rdigas. Vissa av de svenska bestĂ€mmelserna, i bĂ„de lag och kollektivavtal, har inte reviderats efter inrĂ€ttandet av den nya lagstiftningen vilket torde innebĂ€ra att de regler som Ă€r Ă„ldersrelaterade faller in under de godtagbara undantagen.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

MÀnniskor har i alla tider försöka skydda sig mot risker i olika former. Detta Àr nÄgot som Àven gÀller för personer som arbetar. Om en individ blir sjuk, skadad, arbetslös eller liknande vill denne om möjligt uppbÀra nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att klara en period utan den ordinarie lönen. ArbetslöshetsförsÀkringen Àr ett sÄdant ekonomiskt skydd som utnyttjas vid arbetslöshet.Till arbetsmarknadspolitik (AMP) rÀknas vanligen de ekonomisk-politiska insatser som riktas direkt till arbetslösa med syfte att hjÀlpa dessa att erhÄlla arbete, en utbildningsplats eller ekonomisk ersÀttning under tiden som arbetslös. PopulÀrt brukar ÄtgÀrder som syftar till att hjÀlpa mÀnniskor ur arbetslöshet till ett arbete eller en utbildning klassificeras som aktiv AMP, medan ekonomisk ersÀttning till de arbetslösa brukar kallas för passiv AMP.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejÀlt de senaste Ären och i takt med detta ökar Àven arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda pÄ hur deltagare i sÄdana ÄtgÀrder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lÀrt sig skulle kunna bidra till att lÀttare ta sig in pÄ arbetsmarknaden men Àven vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats pÄ Pedagogiska institutionen i Lund under vÄren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. NÀr vi genomförde vÄra intervjuer befann sig deltagarna ungefÀr halvvÀgs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Ett av gymnasiesÀrskolans uppdrag Àr att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, dÀr rektorer, arbetslagsledare, lÀrare och före detta elever frÄn tre gymnasiesÀrskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar pÄ att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete, nÄgot som stÀrks av Lpf 94. PÄ skolorna finns ett nÀra samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvÀgledare samt i tvÄ av fallen Àven ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.

Den vanligaste rekryteringsvÀgen Àr genom informella kontakter och spontanbesök Àr den nÀst vanligaste vÀgen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsvÀg minskar stÀndigt och sociala medier anvÀnds allt mer som rekryteringsverktyg. MÄnga företag har svÄrt att rekrytera personal med rÀtt kompetens. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur och vilka sociala medier som anvÀnds i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin Àr en fallstudie av LÀnsförsÀkringar Bergslagens rekryteringsprocess.