Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring frÄn tredje land i Sverige. Syftet med förÀndringen Àr att underlÀtta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen pÄ arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i vÀrlden, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet pÄ arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för intrÀde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjÀlp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt pÄ antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstÄnd. I den ekonometriska analysen anvÀnds panel data, med data frÄn före och efter reformen.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt pÄ Zenit Dialog AB i HÀssleholm, detta Àr ett kunskapscenter inom arbetsliv, hÀlsa och lÀrande. VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Zenits rehabilitering har pÄverkat lÄngtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att ÄtergÄ till arbete. VÄra tre frÄgestÀllningar Àr följande: ? PÄ vilket sÀtt har rehabiliteringen pÄverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter pÄ arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna vara till hjÀlp i Zenits arbete med lÄngtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt Àr kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fÄtt arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande Àr lÄngtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjÀlp som Zenit erbjuder till individer som Àr lÄngtidssjukskrivna har en positiv effekt pÄ dem.

Sedan Namibias sjÀlvstÀndighet 1990 Àr engelska landets officiella- och dominerande undervisningssprÄk. Den officiella sprÄkpolitikens mÄl Àr att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt sprÄk. Tidigare forskning visar emellertid att sprÄksituationen i landet Àr mycket komplex. Möjliggörs eller begrÀnsas individens vardag med engelska som officiellt sprÄk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella sprÄkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Since the 1950s new laws on higher education have led to a ?mass education phenomenon? in Sweden. This has led to a surplus of people with a university degree measured against available positions on the labor market. As a result of that development it must be assumed that in this over qualified society it is not anymore the degree but additional factors which are decisive for getting a job. In this respect the importance of the class background for getting a jobb that is equal to once level of education shall beexamined.The research was carried out by means of a Quantitative Analysis based on data from anational database called Undersökningar av LevnadsförhÄllanden (Survey of LivingConditions).

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som Àr till för arbetslösa ungdomar i en kommun i SkÄne. Programmet jobbar pÄ olika sÀtt med att fÄ de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program pÄverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet sÄg pÄ arbetslöshet. Jag utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar i min studie; Hur pÄverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har sjÀlvförtroendet och sjÀlvkÀnslan hos deltagarna pÄverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig frÄn programmet? För att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga brandmÀnpÄverkas av att arbeta i en mansdominerad arbetsmiljö samt hur de hanterar stress i arbetet. Trots att könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden minskar och trots föresatser att rekrytera kvinnor Àr rÀddningstjÀnsten fortfarande mansdominerad. Studien utgÄr frÄn Kanters teorier om kvinnor i manliga arbetsmiljöer och Bjerrum Nielsen & Rudbergs syn pÄ könssocialisationen. NÄgra copingstrategier tas upp liksom vilken roll organisationskulturen spelar för kvinnors möjlighet att accepteras i gruppen. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sju kvinnliga deltidsbrandmÀn.

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och mÄnga Àr inriktade pÄ att integrera invandrare inom skilda omrÄden i samhÀllet. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benÀmns IK ISI, och vars mÄlsÀttning Àr att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda pÄ om projekt kunde vara ett meningsfullt sÀtt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjÀlp av litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet.Vi kom fram till att projektet inom flera omrÄden var pÄ vÀg att uppnÄ sina mÄl och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter sÄ hÀr lÄngt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig mÀrka förbÀttringar i svenska sprÄket och att deras nÀtverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlÀtta intrÀdet pÄ svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn pÄ hur de kan fÄ jobb i Sverige. Det Àr svÄrt för invandrade akademiker att fÄ arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt trÀning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt facksprÄk och ekonomiskt stöd för att studera svenska pÄ hög nivÄ. Resultatet överensstÀmmer med Svenskt NÀringslivs Äsikt att brist pÄ effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad vÀlutbildad arbetskraft.

I föreliggande uppsats behandlas fotbollens betydelse för den svenska bruksorten Degerfors. Av intresse Àr hur fotbollen format platskÀnslan pÄ orten, och hur detta ger sig till kÀnna i kommunala strategier och visioner. Degerfors Àr fortfarande en bruksort, dÀr den lokala arbetsmarknaden och ekonomin Àr starkt beroende av ett stort industriellt företag. Huruvida en sÄ kallad bruksanda finns att hÀvda, och i sÄ fall hur denna Àr möjlig att relatera till fotbollen pÄ orten Àr en central diskussion i uppsatsen. Den teoretiska förankringen vilar i den humanistiska geografin, och verk frÄn bland andra Tuan, Relph och Buttimer.

Avhopp frÄn gymnasiet fÄr konsekvenser bÄde för den enskilde personen och för samhÀllet. PÄ samhÀllsnivÄ blir det sÀmre skatteintÀkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag fÄr dessutom svÄrare att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, vilket kan leda till lÄngvarigt utanförskap. Syftet med denna studie Àr att analysera orsakerna till vad det Àr som gör att vÄra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 Är, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation Àr till att börja studera igen. VÄra forskningsfrÄgor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de Àr tillbaka i studier igen och deras Äsikter om vilka följderna blir nÀr man saknar fullstÀndig gymnasieutbildning.

Inledning ? Restaurangbranschen Àr, och har alltid varit, en personalintensiv bransch med slitsamma arbetsförhÄllanden och dÄlig arbetsmiljö. Den Àr för mÄnga en inkörsport till arbetsmarknaden men sÀllan ett lÄngsiktigt karriÀrsval och branschen har bland annat dÀrför den högsta personalomsÀttningen av alla branscher i Sverige. PersonalomsÀttning har bÄde positiva och negativa konsekvenser för företag.Syfte ? Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ur en restaurangchefs perspektiv gÄr att identifiera nÄgra incitament för att understödja personalomsÀttning, eller i alla fall inte aktivt motverka den inom restaurangföretag, samt om hög personalomsÀttning skapar fördelar för företagen.Metod och material ? SekundÀrdata samlades in genom en litteraturstudie och primÀrdata genom tre kvalitativa intervjuer med hjÀlp av ett stimulusmaterial utformat som ett case.

 SamhÀllet Àr idag i en stÀndig förÀndring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osÀker. Ansvaret ligger pÄ individens axlar, osÀkerheten att mÀnniskor drivs till att skapa ett eget vÀrde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, dÀr varje val stÀlls emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att fÄ vÀgledning. Det personliga varumÀrket Àr ett verktyg som vÀxt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer pÄ hur individen ska nÄ sin fulla potential.

Jobbcoaching Àr ett yrke som ska ge service Ät lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa som försöker att komma ut pÄ arbetsmarknaden igen. Enligt vÄr uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlÀngda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lÀrande dÄ kandidaten fÄr ta del av denna tjÀnst. Dock innebÀr denna tjÀnst att kandidaten sjÀlv ska lÀra sig att ta egna beslut, vÄga ta nya vÀgar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lÀrande och hur dessa tvÄ lÀrande förhÄller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frÄgor: IngÄr emotionellt- och praktiskt lÀrande i coachingprocessen, i sÄ fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det Àr genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher pÄ arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Studien har haft fokus pÄ ungdomars svÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förvÀntningar och handlingsutrymme kunde pÄverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda pÄ ungdomars förvÀntningar pÄ sin framtid, samt pÄ vad de har för tilltro till att fÄ hjÀlp med att komma nÀrmre sina mÄl genom tvÄ samverkansprojekt, dÀr de erbjöds olika arbetsmarknadsÄtgÀrder, med mÄlet att ungdomarna skulle gÄ vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av bÄde yttre och inre karaktÀr samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begrÀnsat. Ungdomarna kÀnde att rimliga krav stÀlldes pÄ dem. De var ocksÄ optimistiska inför framtiden och de hoppades pÄ att fÄ ett arbete som var vÀlbetalt, roligt och utvecklande.