Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Titel: Med rÀtt teknik? en studie av ingenjörers instÀllning till rekrytering via sociala medierFörfattare: Siri JagstedtUppdragsgivare: PS PartnerHandledare: Malin SveningssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: HT-12Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilagaSyfte: Syftet Àr att undersöka hur ingenjörer ser pÄ arbete och rekrytering i relation till sociala medier.Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuerMaterial: Analys av Ätta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning.Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna Àr positivt instÀllda till rekrytering via sociala medier, sÄ lÀnge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hÀnsyn taget till den privata sfÀren och individuella intressen.För de ingenjörer som har nÄgra Ärs arbetslivserfarenhet Àr det viktigt att skilja pÄ privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnÀten mellan olika sociala nÀtverk.Arbetsmarknadens stora efterfrÄgan pÄ ingenjörer gör att fÄ upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker dÀremot hÄlla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om nÄgon vÀldigt lockandetjÀnst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krÀvs att innehÄllet kÀnns vÀl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen kÀnns exklusiv och lÀttillgÀnglig.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för mÀnniskans psykiska vÀlmÄende. Vi valde att undersöka hur det Àr att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget nÄgot sÀrskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi anvÀnde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitÀrt arbete samt inklusion/exklusion.VÄrt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Jag har gjort en kvalitativ, empirisk undersökning av explorativ karaktÀr gÀllande vilka hinder som finns för lÀrande inom organisationer. Jag genomförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som Arbetsförmedlare inom en mindre svensk kommun.Mitt syfte Àr att undersöka huruvida hinder för lÀrande Àr tydliga redan innan anstÀllning och, om sÄ Àr fallet, belysa vad som utgör hinder för individens lÀrande i arbetslivet.Vilka hinder finns för individens lÀrande att förÀndra sin instÀllning mot arbetssökande individer som betraktas som "icke-anstÀllningsbara" till att betraktas vara "anstÀllningsbara".Mina frÄgestÀllningar Àr sÄledes:1. Hur beskriver arbetsförmedlare arbetsgivares krav pÄ arbetssökande?2. I vilken utstrÀckning utgör arbetsgivares krav och förvÀntningar hinder för arbetssökande?3.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anstÀllningsintervjuer Àr att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven Àr samt förstÄ de primÀra emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. VÄr frÄgestÀllning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anstÀllningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi fÄ de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men Àven fÄ en bredare förstÄelse för etnisk diskriminering genom intervju med vÄr nyckelinformant som var en utredare frÄn Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med tvÄ arbetsgivare, en frÄn privat respektive en frÄn offentlig sektor, ville vi fÄ veta deras allmÀnna syn pÄ anstÀllning och etnisk diskriminering, hur de gÄr tillvÀga vid anstÀllning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men Àven för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar nÄgon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras pÄ arbetsmarknaden.VÄra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder pÄ att upplevelserna kan se olika ut, beroende pÄ hur man Àr som person.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Arbete ses som kungsvÀgen till en lyckad integration. TrollhÀttans Stads tvÄÄriga introduktionsprogram för nyanlÀnda flyktingar bygger pÄ en arbetslinje med mÄlet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. VÄrt syfte med studien Àr att titta pÄ vilka faktorer som pÄverkat eller pÄverkar flyktingarnas möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Vi inriktar oss pÄ faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nÀtverk samt individens egna och myndigheternas insatser. FrÄgestÀllningar vi utgick frÄn var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att fÄ arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende pÄ att det som efterfrÄgades av TrollhÀttans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fÄtt arbete/sysselsÀttning efter avslutad introduktion.

Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn pÄ invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr kvantitativ och grundar sig pÄ data- materialet European Social Survey (2002), dÀr den beroende variabeln mÀter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bÀttre eller sÀmre stÀlle att leva pÄ. Jag jÀmför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anstÀllda 2.

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

This study has an integration policy direction as it focuses on the qualification for the new arrivals to quickly establish themselves in the labor market, and how the government's interventions, which in this case is the establishment reform, have affected municipalities and what its role is in this context. The purpose of the establishment reform is to faster the new arrivals integration in to the labor market. The aim of this study is to analyze the interaction factors that is affecting the integration of new arrivals into the labor market by study the professionals opinions on the interplay between involved organizations in two municipalities before and after the establishment reform. Studies have shown that the establishment reform has not achieved its goal and the purpose is to analyze the aspects behind this problem. The results of the study were analyzed with help of the interaction theory and the new institutional theory which is a part of the organization theory. An important aspect in the results of our study is the deficiency with the interaction between the participating organizations that obstruct the new arrivals path to becoming self-contained. In order to identify the problem, the study focuses on the co-operation among two communities in Sweden with the new arrivals way into the labor market.

Att man ska leva och Àta hÀlsosamt för att hÄlla sig frisk och mÄ bra Àr de flesta mÀnniskor medvetna om. Trots detta har förekomsten av kostrelaterade vÀlfÀrdssjukdomar ökat de senaste Ären och fler och fler mÀnniskor drabbas av Àtstörningar av olika slag. Media pÄverkar samhÀllet att tro att dieter, snabb viktnedgÄng och bantning Àr hÀlsosamt samtidigt som kakor, godis och chips framstÀlls som nÄgot bra bra. MÄnga mÀnniskor börjar nu förstÄ att media inte alltid har rÀtt och intresset för att Àta sund och hÀlsosam mat har ökat i Sverige. Som kostrÄdgivare har man till uppgift att öka mÀnniskors förstÄelse för vad som Àr nyttig och hÀlsosam mat och ge dem rÄd kring deras kosthÄllning.

Inför höstterminen 2007 förÀndrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid UmeÄ universitet, men nÄgon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvÀrderas utfallet av lÀrosÀtets nya kandidat- och magisterprogram utifrÄn alumnernas etablering pÄ arbetsmarknaden samt vÀrdering av utbildningarnas fÀrdighetstrÀnande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkÀt, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka Ätta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar pÄ utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens pÄ den regionala arbetsmarknaden.

Detta Àr en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlÀnde invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trÀdde i kraft december 2010 med syftet att underlÀtta etableringen pÄ den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlÀnda invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen Àr Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar pÄ hur ett politiskt problem framstÀlls genom att studera vilka lösningar som föreslÄs. Efter en noggrann genomgÄng av ett antal policydokument som framstÀlldes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlÀnde invandraren i den politiska diskursen implicit framstÀlls som omotiverad och oförmögen till att trÀda in pÄ den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med ÄtgÀrder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhÀllets agerande lÀmnas oproblematiserat. De följder detta kan fÄ Àr dels att de nyanlÀnda invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhÀllets attityd gentemot dessa riskerar att försÀmras.

Under hela utbildningens gÄng har jag frÄgat mig varför studie- och yrkesvÀgledar programmet Àr sÄ skolfokuserat och jag har förstÄtt att sÄ har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara sÄ nÀr arbetsmarknaden kontinuerligt förÀndras. Genom Ären har det öppnats andra möjligheter dÀr vi kan utnyttja vÄr utbildning och det vi lÀrt oss pÄ ett mycket bra sÀtt. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att pÄ ett sÄ bra och realistiskt sÀtt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvÀgledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom fÄ fram pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag Àr profilerad.