Syftet med denna studie Àr att undersöka om övervikt kan pÄverka mÀns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, pÄ den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung Àn svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet Àr genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för mÀn och kvinnor med en eller tvÄ förÀldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000 (N=5142) dÀr linjÀr- och logistisk analys anvÀnds. Resultaten tyder pÄ att övervikt inte har nÄgra negativa effekter pÄ arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. DÀremot visar resultaten pÄ att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvÀgledarna i Sverige anvÀnder sig av metoder snarare Àn teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriÀrutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vÀgledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfÀlligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgÄngspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstÀmmer med hur den rÄdande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrÄn pÄstÄendet att dÄ den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger pÄ en idé om att vi mÀnniskor gör rationella val, Àr verkligheten en annan; det Àr till stor del kreativitet och tillfÀlligheter som styr vÄrt jobbsökande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av fyra studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet visar att respondenterna anvÀnder sig av delar av Planned Happenstance, tillÀmpar ett holistiskt tillvÀgagÄngssÀtt i sina samtal samt att de anser att klienterna fÄr en mer gynnsam karriÀrutveckling med hjÀlp av olika fÀrdigheter.

Personer med funktionshinder har haft betydande svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, trots detta har det funnits en strÀvan att integrera personer med funktionshinder i samhÀllet och normalisera deras tillvaro. En diskussion som förs kring funktionshindrades villkor i dagens arbetsliv handlar om att öka möjligheterna till betalt arbete pÄ den öppna arbetsmarknaden.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera en arbetsförberedande insats fungerar som stöd för de unga mellan 20-29 Är pÄ deras vÀg ut i arbetslivet, sett ur ett deltagarperspektiv sÄvÀl som ett personalperspektiv.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats och har valt intervju och deltagande observation som metod. Informanterna ör 7st varav tvÄ Àt personal och fem st Àr deltagare. I vÄr resultatdel redovisar vi personalperspektivet som en verksamhetsbeskrivning och stödet delas upp i tre teman; kognitivt-, emotionellt- och praktiskt stöd. Deltagarnas perspektiv pÄ stöd redovisas utifrÄn samma teman.

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

Syftet med forskningsrapporten Àr att undersöka hur kvinnor över femtio Är anvÀnder en universitetsutbildning i formandet av sin framtidsstrategi. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi genomfört bÄde en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgjordes av en postenkÀt som sÀndes till 30 kvinnor vid Linköpings universitet. Den kvalitativa metoden bestod av tre intervjuer med slumpmÀssigt utvalda respondenter frÄn enkÀten. Slutsatserna Àr baserade pÄ vÄra resultat frÄn enkÀterna och intervjuerna samt den litteratur vi valt med anknytning till rapporten.

Work For You Àr privat fristÄende aktör som Arbetsförmedlingen upphandlat rehabiliteringstjÀnster av. Syftet med denna studie var att studera och analysera hur deltagarna pÄ Work For You upplevt rehabiliteringstjÀnsten de ingÄtt i. Ett annat syfte var att Àven ta reda pÄ om rehabiliteringstjÀnsten haft nÄgon inverkan pÄ deltagarnas möjlighet att ÄtergÄ till arbetsmarknaden. Studien utgick ifrÄn fyra deltagares upplevelser av insatsen. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Resultatet visar att samtliga deltagare upplevt att insatsen haft en positiv inverkan pÄ dem och de anser att de fÄtt den hjÀlp de ansett sig vara i behov av.

SAMMANFATTNINGMÄnga företag lÀgger idag stor vikt vid flexibilitet och effektivitet och mÄnga arbetstagare kÀnner sig manade att hela tiden utvecklas och göra sig mer kompetenta för det arbete de söker. Tidigare forskning visar pÄ att fenomenet anstÀllningsbarhet Àr omtalat och de ökade kraven pÄ arbetstagarna har bland annat lett till en ökad utbildningsnivÄ.Bakgrund: Bakgrunden till uppsatsen Àr bland annat de förÀndringar som skett pÄ arbetsmarknaden med avseende pÄ organisationsstruktur, fokus pÄ individen samt globaliseringen. Fenomenet anstÀllningsbarhet har lÀnge diskuterats men har haft olika innebörder genom Ären och idag regleras arbetsmarknaden Àven av styrdokument frÄn EU, dÀribland Bolognaprocessen. Detta har inneburit att större fokus lagts pÄ individen och var och en mÄste ta ansvar för sin egen personliga utveckling.Syfte: Undersökningens syfte handlar om hur nyanstÀllda upplever konkurrensen pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till den egna attraktionskraften nÀr det gÀller att fÄ och behÄlla en anstÀllning. Vi vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt faktorer som utbildning, arbetslivserfarenhet och familjesituation pÄverkar den upplevda anstÀllningsbarheten.Metod: En kvalitativ studie med hermeneutiskt perspektiv.

Att utrikes födda kommer in pÄ arbetsmarknaden Àr mycket viktigt bÄde för den enskilda individenoch ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SysselsÀttning Àr dessutom av största vikt för vidare integration. Studien undersöker vad som kan förklara de stora regionala skillnaderna isysselsÀttningsgrad bland utrikes födda i Sverige genom tre hypoteser: hypotesen omhumankapitalets betydelse, hypotesen om betydelsen av negativa attityder till invandring och hypotesen om den regionala arbetsmarknadens betydelse. PÄ sÄ sÀtt bidrar studien bÄde med prövning av tidigare teori och prövning av nya orsaksförklaringar till de stora regionala skillnaderna i sysselsÀttningsgrad bland utrikes födda. Samtidigt lÀmnar studien ett bidrag till den bristfÀlliga forskningen kring regionala skillnader i utrikes föddas sysselsÀttningsgrad.

ArbetsmarknadslÀget Àr idag hÄrdare Àn det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. VÀgen till drömyrket Àr krokig och kantas av flera val som mÄste göras, i frÄga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation pÄ arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhÄllande till olika aspekter sÄsom Älder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Uppsatsens teoretiska referensram prÀglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och BÀck-Wiklund.

Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - VĂ€rdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrĂ„n ett nĂ€ringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter SelegĂ„rd, MĂ€lardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitetProblem:Innovationsprogrammet har ett problem med att mĂ„nga studenter Ă€r osĂ€kra pĂ„ om deras program Ă€r en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter.Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att klargöra innovationsprogrammets vĂ€rde för dess studenter nĂ€r de ska ut pĂ„ arbetsmarknaden. LĂ€rare och programansvariga skall Ă€ven fĂ„ ett lĂ€ttare sĂ€tt att förklara innovationsprogrammet och dess mĂ„l och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r dels en kvalitativ intervju men Ă€ven kvantitativa enkĂ€tundersökningar bland studenter och frĂ„n arbetsmarknaden.Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osĂ€kerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tĂ€nkas jobba med i framtiden.

Det Àr mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som stÄr utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sÀtt att integreras i det svenska samhÀllet Àr att göra praktik. Det finns mÄnga olika aktörer som arbetar med att hjÀlpa mÀnniskor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlÀtta invandrade individers integration pÄ arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gÀllande praktik i arbetslivet för praktikanter med utlÀndsk bakgrund och sprÄksvÄrigheter.

Sammanfattning VÄrt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna pÄ Arbetsförmedlingen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen pÄ arbetsmarknaden. VÄrt intresse för studien vÀcktes dÄ vi tidigare haft en praktikperiod pÄ Arbetsförmedlingen i samband med vÄr utbildning pÄ Malmö högskola. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 Är och hade varit arbetslösa i minst sex mÄnader.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av Älderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar pÄ den yngsta och den Àldsta Äldersgruppen pÄ arbetsmarknaden. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för uppsatsen Àr ?Hur kan Älder förstÄs och anvÀndas inom sociologin??, ?PÄ vilket sÀtt anvÀnds och beskrivs Älder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen pÄ Älder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen Àr innehÄllsanalys och vi har anvÀnt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet bestÄr av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem dÀr en uppdelning mellan annonser sker, dÀr Älder beskrivs explicit eller implicit.

Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys pÄ hur deltagare och anstÀllda talar om projektet Korta vÀgen i Uppsala.Korta vÀgen Àr ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att fÄ ut utlÀndska akademiker i arbetslivet.VÄra informanter bestod av anstÀllda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vÀgen.FrÄgestÀllningarna har varit hur deltagare och anstÀllda talar om projektet och vilka diskurser som anvÀnds och reproduceras via talet.I vÄrt resultat redogör vi för Ätta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrÄn vÄrt empiriska material. Diskurserna berör kultur, sprÄk, nÀtverk, pedagogik, samhÀllsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar Àven hur majoriteten av diskurserna gÄr att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för mÀnniskors möjligheter pÄ den svenska arbetsmarknaden.Slutligen problematiserar vi hur en exkludering pÄ den svenska arbetsmarknaden finns inbÀddad i vÄr samhÀllsstruktur, och hur vi omedvetet upprÀtthÄller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann..