Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med studien var studera och analysera, hur sjÀlvförmÄga pÄverkar mÀns och kvinnors ÄtergÄng till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ frÄga om motivation (n=31) personer som Àr i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar pÄ en tendens till skillnader mellan könen, medelvÀrdet skattades högre bland mÀn och korrelationen hos lÀngden av tid hos kompletterande aktör ökade sjÀlvförmÄga hos mÀn. Kategoriseringen formulerades pÄ en beskrivande nivÄ som ett uttryck vad kvinnor och mÀn har för mÄl med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) HÀlsa (3) Fysik förmÄga och aktivitet Àr viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: SjÀlvförmÄgans resultat i medelvÀrde har hela tiden visat att mÀn har en tendens till högre vÀrden i sjÀlvförmÄga Àn kvinnor.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilka metoder invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa anvĂ€nder för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Samt vill studien belysa vad som varit betydelsefullt för kvinnorna i denna process.FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: 1. Hur har kvinnorna frĂ„n Östeuropa gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden?2. Vad Ă€r det som har haft betydelse i denna process?Datainsamlingsmetoden Ă€r kvalitativ och baserat pĂ„ Ă„tta ostrukturerade intervjuer med invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa som har migrerat till Sverige i vuxenĂ„lder.Studien intar ett socialkonstruktivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och har makt och genus som teoretiska referensramar.

Forskning pÄ vad som motiverar Generation Y Àr begrÀnsad dÄ generationen Àr relativt ny pÄ arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket förestÀllningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare stÄr inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

MÀnniskors yrkesval och syn pÄ framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. MÀnniskans kognitiva förmÄgor Àr ett av elementen som pÄverkar yrkesvalsprocessen, men Àr ocksÄ kanske en bidragande orsak till könssegregeringen pÄ arbetsmarknaden. Hur mÀnniskor ser sig sjÀlva i den framtida yrkesrollen kan ocksÄ vara en anledning till varför det finns en könsskillnad pÄ arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ?Possible self?, vilket de definierade som sjÀlvbilden i framtida situationer.

Kvinnor innehar idag fÀrre chefspositioner pÄ den svenska arbetsmarknaden. För att öka förstÄelsen kring varför fÀrre kvinnor jÀmfört med mÀn Àr chefer syftar uppsatsen till att förstÄ om emotionellt arbete Àr relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhÀndertagande kÀnsloarbete som sker till förmÄn för andras vÀlmÄende. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjÀlp av tvÄ dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Ambitionen med denna uppsats Àr att kunna ge ett bidrag i kampen för ökad delaktighet i samhÀllet för personer med funktionsnedsÀttningar. Forskning visar att det Àr viktigt att personer med psykiska funktionshinder syns ute i arbetslivet för att motverka stigmatiserande effekter. Det visar sig dock att personer med psykiska funktionshinder idag Àr den grupp som har det svÄrast att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syfte Àr sÄledes att öka förstÄelsen för funktionshindrades situation pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med stöd av intervjuer vilka senare har tolkats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av teori kring rationalisering (Weber) och teori om social kategorisering (Tideman).Resultatet ger en bild av hur arbetsmarknaden idag genomsyras av rationalisering, effektivisering, flexibilitet och vinststrÀvan.

Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. ÖvergĂ„ngsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergĂ„ngen till marknadsekonomi, vilket Ă€ven var fallet för Slovenien. ÖvergĂ„ngsfasen i Slovenien prĂ€glades av uppsĂ€gningar pĂ„ grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gĂ€llande uppsĂ€gningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, bĂ„de i samband med och efter övergĂ„ngsfasen, har Slovenien lyckats fĂ„ ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan sjĂ€lvstĂ€ndigheten har utvecklingen pĂ„ arbetsmarknaden bland annat kĂ€nnetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, vĂ€xande servicesektor samt större flexibilitet.

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som Àr ett nÀrliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker Àven hur begreppet utanförskapÀr relaterat till arbetslöshet och fas 3, som Àr ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa mÀnniskor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvÀrda medborgaren.Forskningsmetoden som anvÀnds Àr kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap Àr en metafor för arbetslös; attvara utanför Àr att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebÀr att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.