Sökresultat:
21 Uppsatser om TRAS - Sida 2 av 2
En kartläggning över förskolebarns språkstörningar
Syftet med kartläggningen är att undersöka förekomsten av olika språkstörningar, hur de uppmärksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjälpa barn med språkstörningar samt om det används något särskilt kartläggningsmaterial för att upptäcka barn med språkstörningar. Den metod som har använts för att genomföra kartläggningen är webbenkät. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkäten och den riktade sig till förskollärare som är verksamma i åldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem är vanligast bland barn i förskoleåldern samt att det i huvudsak är förskollärare, vårdnadshavare och BHV som uppmärksammar barns språkstörning. De professioner som avdelningarna främst samarbetar med i processen för att hjälpa barn med språkstörningar är logopeder, specialpedagoger och BHV.
Barns språkutveckling i förskolan-erfarenheter av ett observationsmaterial
Förskola och skola kostar samhället stora summor och det finns en osäkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mätas. Därför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlägger och stimulerar barns språkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie är att belysa några pedagogers och föräldrars beskrivning och värdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling). På vilka sätt kan observationsmaterialet påverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjälp av intervju- och enkätundersökning.
Förebyggande arbete i förskolan : Läs- och skrivsvårigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och uträtta.
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Pedagogers uppfattningar om språkstimulering i förskolan
Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn.Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner.Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande.
Språkstimulerande arbetssätt inom förskolan : En jämförande intervjustudie mellan förskollärare på ordinarie förskolor och språkförskolor
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att språkarbeten bedrivs på ordinarie förskolor och på språkförskolor, samt hur de reflekterar kring sin egen roll i sammanhanget. Vi gör en jämförelse mellan de två olika förskoleformerna beträffande språkliga arbetssätt.I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer som metod. Fyra förskollärare som arbetar på ordinarie förskolor och fyra förskollärare som arbetar på språkförskolor deltar i undersökningen.Studien är uppbyggd utifrån tre huvudområden: språkliga arbetssätt, uppföljning av barns språkutveckling och reflektion kring den egna rollen vad gäller att främja barns språkutveckling.Resultatet visar att det finns många likheter mellan ordinarie förskolor och språkförskolor beträffande språkliga arbetssätt, men också att det finns skillnader. Både inom de ordinarie förskolorna och inom språkförskolorna uttrycker förskollärarna vikten av att arbeta språkligt medvetet. Det lekfulla lärandet framhävs.
Social kommunikation via internet ? tvång eller frihet? : Kvalitativ intervjustudie: hur vuxna upplever att umgänge via internet påverkar deras vardagsliv
Syftet med uppsatsen är att genom en småskalig, kvalitativ, intervjustudie åskådliggöra hur vuxna upplever att social kommunikation via internet påverkar deras vardagsliv, med fokus på upplevelsen av egen kontroll och styrning. Forskningsfrågorna: Vilka är för- och nackdelarna? Ökar känslan av social gemenskap eller ger kommunikation via internet en upplevelse av isolering? Vad är verklighet i sammanhanget? Hur upplever individerna att den sociala kommunikationen tar plats i deras vardagsliv? Upplevs en känsla av kontroll eller beroende?Teorierna som används finns i spänningsfältet mellan teknikdeterminism och bilden av en emanciperad användare. De baseras på resonemang från Sherry Turkle om hur vi fjätTRAS till kommunikationsredskapen och Maria Bakardjievas syn på att internetanvändning kan ha en frigörande effekt samt att att människor gör aktiva och överlagda val. Som metod för insamling av empiriskt material används den kvalitativa forskningsintervjun, för att komma åt det unika i varje persons berättelse.