Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder är ett samlingsnamn för ett antal processer främst inom mjukvaruutveckling, men även för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssätt kom under mitten av 1990-talet som svar på en önskan om ett mer flexibelt arbetssätt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste åren (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person får utifrån arbetsdagens  händelser. Beroende på hur dessa händelser påverkar personen presterar denne mer eller mindre bra på sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat använda sig av agila metoder med ett gott resultat på deltagarnas känsla avmotivation.

Bakgrundochproblem:Spridningenavmanagementinnovationerharstuderatsflitigtbådefrånettutbuds-­?ochefterfrågeperspektiv.Undersökningarharvisatattdessainnovationerärmodesubjektochharenklockformadlivscykel.Enanledningtillattföretagadopterarpopulärainnovationerärviljanattframståsomlegitimaförsinaintressenter.Studienshypotesärattkommunikationenavmanagementkonceptfrånföretagenssidadåbordeuppvisaettliknandemodemönster.Undersökningfokuserarpåkommunikationgenomkanalenårsredovisningar.Deinnovationer/konceptsombehandlasistudienär:?Lean?,?BalancedScorecard?,?Processtyrning?och?IntellektuelltKapital?Syfte:Syftetäratttaredapåhuruvidateorierommanagementinnovationersommodenkanförklaravariationikommunikationeniårsredovisningar.Metod:Studienundersökerkommunikationavfyravälkändamanagementkonceptiårsredovisningarfrån20svenskabörsbolagunderenperiodpå15år(1997-­?2011).Dettagörsgenominnehållsanalysmedettantaldefinieradeetikett-­?ochsökord.Resultatochslutsatser:Resultatetvisarattsamtligakonceptkommuniceradesunderdenstuderadeperioden.Dettatyderpåattårsredovisningarivissutsträckninganvändsförattkommuniceraanvändandetavmanagementkoncept.GenomdeundersöktaårsredovisningarnavisardenkoncentrationavförekomstenavLeanochIntellektuelltKapitalpåenmöjligmodekomponentikommunikationen.Förslagtillvidareforskning:Undersökakommunikationenavmanagementkoncepthoskändaadoptörerförattfåredapåhuradoptionochkommunikationsammanfaller..

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny Häggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning.Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel.Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test.

För några år sedan togs politiska initiativ på överstatlig nivå att definiera entreprenörskap som en grundläggande kompetens hos varje samhällsmedborgare och en angelägenhet för skolväsendet. Som en följd av detta kom även den svenska grundskolans nationella styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehålla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lärare förstår och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser på lärarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisade i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lärarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmågor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmåga och initiativförmåga.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) är en mycket populär form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tävlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled är de kroppsdelar som är mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfälle av fotledsdistorsioner de tre månaderna innan och under en svensk juniortävling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

This study is about young girls' mental health. In Sweden, the mental health deteriorated in recent years among adolescents, particularly among young girls. Results of the Liv & Hälsa Ung in 2011 in the southern part of the county of Örebro is the basis for the study. The results of the survey showed that a remarkable number of young girls rate their mental health as poor. The purpose of this study was to examine what young girls in southern part of the county of Örebro County believes are contributing factors for good mental health and the method used is qualitative.

In this two years master?s thesis I examine the library?s representation of research and its influence upon the relationship between the library practice and the research practice. I also intend to find out what controls the representation and if it is possible to see changes in the representation over time. My source material has been texts published in the Swedish library journal ? and social domain ? Biblioteksbladet during the last decennium (2001?2011).

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

This study examines how Sweden?s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.  With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles. The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .