I samband med fastighetsaffärer har ansvaret mellan parterna delats upp så att köparen ansvarar för faktiska fel medan säljaren svarar för andra typer av fel. Köparen har dessutom en långtgående undersökningsplikt för fel som denne inte har möjlighet att senare påkalla mot säljaren. Säljaren har å sin sida en upplysningsplikt som dock inte är generell utan omfattar endast vissa fall. I samband med domen i NJA 2007 s 86 kom frågan om felets väsentliga betydelse för köparen och själva köpet som sådant upp. Tyvärr gjorde HD ingen utförligare utredning av vad som skulle bedömas eller omfattas av begreppet.Till följd av att rättpraxis saknar en utförlig förklaring kring vad som ska omfattas av begreppet väsentlig betydelse trots att det vid flera tillfällen använts i både rättspraxis och doktrinen har detta utgjort grunden för den här uppsatsen.

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

Active environmental activity?? a comparative study of the municipalities environmental activityThesis in Political Science D-Level at Karlstad University byJenny Ljung Spring 2008Tutor: Michelle MichelletiThe threat against our climate is one of our biggest challenges today. The awareness of the problem has grown rapidly for the last years in governments on international, national and regional level. The Swedish government is recognized as one of the leading countries in the climate and environmental work internationally. The Swedish municipalities play a big role in this successful work.

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehåll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: Vårterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frånatt under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella händelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid.Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gått från att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och världshändelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen förändrades under de tre sista åren innan svenska arrangören Rockparty gick i konkurs och under de tre åren som tyska FKP Scorpio arrangerade festivalen. De perioder som studerats är 2007 till 2009 samt 2011 till 2013. Studien är kvalitativ och bygger på text- och bildanalys av 50 artiklar som publicerats i Aftonbladet under de berörda åren.De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är "Hur förändrades Aftonbladets rapportering om Hultsfredsfestivalen mellan åren 2007 till 2009 och 2011 till 2013?", "Hur skildras de respektive festivalarrangörerna utifrån ursprung?" samt "Hur rapporteras det om festivalens väder under de respektive tidsperioderna?". Journalistiska perspektiv på framing-teorin, även kallad gestaltningsteorin, har använts som teoretisk grund.Studien visar att Aftonbladets rapportering var negativ under båda perioderna, men att den blev mer kritisk under FKP Scorpios arrangörskap.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att läsa upp sina betyg för att kunna studeravidare på ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid två olika tillfällen; år 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och år 2007 gjordes en uppföljning då verksamheten precis genomgått flera förändringar och idag räknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under många år kämpat för förändringar på UC, som en start ansågman att ändamålsenliga lokaler krävdes för att möjliggöra utvecklingar. Då och då harhoppet tänts då kommunen ti II satt personer i olika omgångar att utreda behoven ochmöjligheterna av förändringar i verksamheten, men gång efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag återge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste åren för att idag bättre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förändring är en positivare syn på verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anställa fler lärare och annan personal och därmedorganisera olika inriktningar/spår på skolan vilket ger såväl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur skolelever i Nässjö stad uppfattar innebörden av våldtäkt samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna på två högstadieskolor i Nässjö stad 2007 var både kvantitativ i form av en enkätundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som användes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom våldtäkt, typ ? om ungdomars förståelse av våldtäkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omständigheter kring ungdomarnas syn på vad som är en våldtäkt.Huvudresultatet visade att i förhållande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stämmer överens med tidigare forskning gällande ungdomarnas attityder till ämnet våldtäkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns även delar av denna studie som inte stämde överens med tidigare forskning.

Bakgrund och problem: 2007 var ett år då de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Påverkas upplysningslämnandet av finansiella risker i en lågkonjunktur och är en eventuell förändring hänförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka årsredovisningar från åren 2007 och 2008 och jämföra om det finns skillnader finns mellan åren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror på företagens storlek eller branschtillhörighet.Avgränsningar: Enbart svenska företag ingår i studien och som har följt IFRS under räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare är det enbart företag inom branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med årsredovisningar som utgångspunkt.

Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007).

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..