Att välja till och från gymnasiet, är en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet är två viktiga vändpunkter i människors liv. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevernas föreställningar och planer om framtiden från gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har använts och det gymnasieprogram vi undersökt är Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Denna kandidatuppsats är en uppsats gjord på Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling vid Högskolan i Halmstad år 2004. Uppsatsen tar upp problemet med att presentera stora mängder text på små skärmar samt vad tidigare forskning framför om design mot dessa. Syftet med uppsatsen var att undersöka effekter som kan påverka läsförståelsen och läsbarheten vid läsande på handhållna datorer. Den litteratur vi använde bestod främst av artiklar inom området för design, framförallt design mot små skärmar. Den primärdata vi fick fram insamlades genom ett läsförståelse test med efterföljande djupintervju angående läsbarhet.

Att en dator hänger sig, inte gör som man vill eller bara är obegriplig är inget nytt fenomen. Dock är detta en del av vardagen på diariet i Regionens Hus i Mariestad, där de tre registratorernas arbetsprocesser innehåller ett antal problem som bland annat är datorrelaterade. Rapporten beskriver arbetet på diariet, de problem som finns, vem som äger problemen, och innehåller också en diskussion runt de befintliga problemen. Rapporten tar upp allt från postöppning till sökfel i programmet Diabas och mycket annat som ingår i arbetet som registrator. De problem som finns i arbetet på diariet har hopat sig över registratorerna som känner att det inte finns någon självklar part som de kan vända sig till för att få hjälp.

Syftet med arbetet är att undersöka hur tillgängliga de naturvetenskapliga ämnena i skolan är för elever med rörelsenedsättningar samt vilka faktorer som påverkar tillgängligheten. I samband med undersökningen gjordes även en kartläggning av hur vanligt det är att elever med rörelsenedsättningar väljer att läsa det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Undersökningen bestod av två delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval från de olika riksgymnasierna för svårt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svåra rörelsenedsättningar väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jämfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lärare i de naturvetenskapliga ämnena och skolledare på två olika skolor.

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

Målet med examensarbetet är att svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och räckviddsångest har etablerat sig i svenskt skriftspråk. De två teoretiska utgångspunkter som jag har utgått från är dels språkets utveckling i relation till samhällets utveckling, dels hur den språkliga utvecklingen ser ut i relation till användandet av detsamma. Som metod har jag använt mig av delar från korpuslingvistiken och därmed av olika korpusdatabaser, det vill säga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i väldigt begränsad omfattning, sökmotorn Google. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrån när och var jag kan finna orden samt i vilken utsträckning skribenterna har valt att omnämna dem och vilka ord som är vanliga i samband med de valda orden. Jag har även undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av användandet ser ut över tid.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

I denna studie vill vi undersöka hur lärare i ämnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram på gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lärare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 på båda programkategorierna under pågående läsår. Vi har undersökt lärarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehållet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lärarnas val av stoff var till olika grad påverkat av program och examensmål, för vissa av informanterna var det en självklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansåg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? från programmens kärna genom att välja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nära samarbete med yrkeslärare som ansågs vara viktigt för en lyckad ämnesintegrering på yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmänhet krävde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner på dessa program vara mycket mer krävande för lärarna..

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse.

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och ?enkäter.

Etanol är ett intressant bränsle för framtida motorer där låga emissioner och bränsleförbrukning blir allt mer relevant. Etanol är både förnyelsebart och har intressanta förbränningsegenskaper med ett högt oktantal och snabb förbränning. Användning av förnyelsebara bränslen reducerar utsläppen av koldioxid samt medför att vi inte längre behöver förlita oss på de fossila oljedepåerna.En egenskap hos etanol är att bränslet kräver mycket värme för att förångas. Det medför att kallstarter blir ett problem då det är svårt att få bränslet att förångas och antändas då motorn är kall. Kallstartsförsök har gjorts på en direktinsprutad encylindrig motor med skiktad förbränning.

Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. Beställare var Stockholms Stad, SL och dåvarande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltågsstation med ett nytt stadsdelstorg i Älvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlängas från Hagsätra och en ny T-banestation Älvsjö skulle kopplas ihop med pendeltågsstationen. En framtida spårväg syd (spårvagn) skulle få en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersättas av en bussgata utmed järnvägen.

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a.

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna.