Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden.

Sammandrag Syftet med det här arbetet är att utifrån begreppen ?kulturarv? och ?kulturell mångfald? undersöka lärares val av texter som används i undervisningen och hur dessa texter används i undervisningen. Syftet är också att ta reda på vad olika lärare anser att eleverna behöver för ?kulturellt kapital? med sig i livet. För att undersöka detta genomförde jag en undersökning på två skolor i en medelstor sydsvensk stad.

This is a discourse analysis concerning the visions for Malmö's future. Three concepts are studied to see which meaning these are given in the Malmö context. The studied concepts are ? development (utveckling), industry (näringsliv) and citizen (befolkning).The meanings of these concepts are studied against a backdrop of theories of inclusion/exclusion in general and inclusion/exclusion in the city more specific. Michael Foucault´s notion of a discourse which stigmatizes those not following a behaviour which is defined as being right and normal is central to this.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

Enligt vår uppfattning är diskussionen kring teori och praktik i hem- och konsumentkunskap i grundskolan ett laddat ämne, både på grund av ämnets historia och den tolkningsfrihet som finns rörande styrdokumenten.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare anser sig bruka praktik och teori som undervisningsmetoder i hem- och konsumentkunskap i grundskolan. Syftet är även att undersöka vad som styr lärares val av metod och innehåll i undervisningen.För att undersöka detta använder vi oss av en kvalitativ strategi där empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Studieobjekten utgörs av sex hem- och konsumentkunskapslärare i en medelstor svensk stad.Huvudresultaten i studien visar på att praktiska och teoretiska metoder inte får lika stort utrymme i undervisningen. Vi har även funnit att det förekommer faktorer som styr lärarnas val av metod och innehåll i undervisningen och att vissa faktorer påverkar mer än andra.Slutsatser vi har kommit fram till är bland annat att det finns en mening med att använda varierade undervisningsmetoder. Att lärarnas syn på ramfaktorer i hem- och konsumentkunskapsämnet i vår studie inte skiljer sig anmärkningsvärt från vad lärare ansåg om detta i en Nationell utvärdering som gjordes för tio år sedan..

Många företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hälsofrämjande arbete och det finns en mängd olika metoder, områden och sätt att arbeta på inom området friskvård på arbetsplatsen.Även Statens Folkhälsoinstitut har uppmärksammat att insatser som främjar hälsan i arbetslivet krävs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, såväl fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvårdsarbete på arbetsplatsen är Korpen som arbetar med projektet Hälsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvärdera detta projekt på en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hälsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi använde för att få svar på våra frågeställningar var intervjuer med en hälsocoach på Korpen och chefen på den aktuella avdelningen samt en enkätundersökning av de anställda på avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvårdsarbetet. Två av de faktorer som de anställda uppgav var viktiga i ett hälsoarbete med långsiktiga resultat var just en engagerad chef men även att de aktiviteter som ingår utförs på arbetstid. Vår undersökning visade också att det för ett lyckat resultat är viktigt att de anställda får vara delaktiga i hälsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingår samt att tydliga mål sätts upp..

Som trafikant får man många gånger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. Här återfinns ofta brytpunkter både för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen ändras förutsättningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och här delar förbifarten stadsbygd från landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbättra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsåtgärder.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna språk, för att förstå deras motivation att fortsätta eller inte med ämnet. Arbetet är relevant eftersom allt färre elever läser moderna språk i skolan, trots samhällets behov av personer som behärskar mer än ett främmande språk. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Enkäter har delats ut till elever på en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkäterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Denna rapport beskriver processen bakom utvecklingen av ett system som hanterar bokningar av elbilar inom ett avgränsat område, exempelvis en stad som Göteborg. I Sverige finns ungefär en bil per hushåll, av dessa bilar drivs majoriteten av fossila bränslen som använder förbränningsmotorer vilket i längden innebär föroreningar i luften, samt en hög bullernivå. För att reducera dessa problem syftar projektet till att skapa ett system för en elbilspool och mjukvara för att stödja systemet. Den mjukvara projektet ämnar sig att utveckla består av en webbapplikation, en Androidapplikation samt ettAPI som på enkelt sätt möjliggör hyrning av elbilar. Med hjälp av framtagna användningsfall utvecklades mjukvaran.

I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar.

Global warming is a huge issue that humans have contributed to through over-exploitation of natural resources and extensive usage of fossil fuels. Now more than ever, we need to embrace a recycle thinking and reuse our waste, for example through producing biogas from our food waste. The purpose of this report was therefore to identify the energy usage and emissions resulting from the biogas chain which spans from Solna Stad to Uppsala Vatten. Furthermore, potential efficiency improvements were to be identified and proposed. This report focused mainly on the first part of the biogas chain that includes the collection of the food waste and the reloading process.

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Hem- och konsumentkunskap är med sina 525 lektionstimmar ett stort ämne i särskolan. Elever i särskolan kan inte undervisas som en homogen grupp på grund av deras olika kunskapsnivåer och förutsättningar. Detta ställer höga krav på läraren i sitt undervisningssätt, då hen måste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nå målen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap använder och förhåller sig till recept för särskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns kring receptanvändningen. Undersökningen utfördes med hjälpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslärare som arbetadepå särskolan i en stad i Mellansverige. Lärarna i denna studie påpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som är anpassat för elever isärskolan.