Thisbachelorthesisdealswithhealthcare.Whichisacurrentandurgentsubject.ItconcernsspecificallySkaraborg´sHospital,oneoutoffourhospitalgroupswithintheVästragötaland´sRegion.ThishospitalgroupinturnconsistsofthehospitalsinFalköping,inLidköping,inMariestadandinSkövde.Skaraborg´sHospitalisafterarecentreorganizationofanextensivedegree,dividedintofourdifferentmainareas(divisions)withatotalofapproximately4200employees.Thefourmainareas(divisions)are(1)Surgery(K),(2)MedicineandPsychiatry(M),(3)ResearchandEducationalDevelopment(FoUU),and(4)StabincludingHumanRelations(HR)andEconomy.TherearetodaysomespecificdifficultiestoinadequatewaysmonitorandunderstandthedifferentactivitieswithinSkaraborg´sHospital.Suchrelationshipsnaturallycreatesobstaclesforexampletocarryoutorganizationalandoccupationalwork.Onesuchexampleisthelackofopportunitytolinkmainareas(i.e.divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswiththesurfacesandpremisesthattheseusestoday.Theaimofthebachelorthesisis(fortheseandotherreasons)toconnectthedifferentorganizationalunits,etc.withinSkaraborg´sHospitaltothesurfacesandpremisesthattheyuse,andtothusmakeitpossibletodescribethemainareas(divisions),sub-­?divisionsandorganizationalunitswithmoreaccurateandpracticaldenotations,sothattheycanbeunderstoodbybusinessrepresentatives(patients)andemployees.DuetothefactthatSkaraborg´sHospitalisalargeandcomplexorganization,Ihaveenclosedthethesisbyprimarilystudyonlyonemedicalsubdivision,whichisM.3andconsistsofseventeenorganizationalunitsprovidingcarebymeansofmainlythreemedicalspecialties,namelycardiology,skininfectionandrenalmedicin.SubdivisionofM.3waschosenforthisentireactivityislocatedinthesamelocality,whichisinSkövde.Butalsoduetothefactthatthiswasoneofthemorecomplexorganizationalunitscontributedtothischoice.Thebachelorthesiscontainssevenappendices,inwhichthethesisso-­?calledmethodstepsaredetailedfurther,whichalsoincludestheappropriatesub-­?results.Therebyaretheresultscomprisedintheseappendixes.Observe,thatsomeofwhatarepresentedarecontributionsfromotherauthors,i.e.resultsfromaprogressiveresearchprojectwithinSkaraborg?sHospital.Theseappendicesarecalled(1)?Skaraborg´sHospitalashortdescription?,(2)?TheworkwiththefourExceldocuments?,(3)?BuildingswithinSkövdehospitalillustratedwithcurrentbuildingdrawingsfromVästfastigheter,incombinationwithadevelopedschemetoshowsuchbuildings?,(4)?ResultsfromthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremiseswithinthesubdivisionM.3?,(5)?Suggestionsformoreaccurateandpracticaldenotationsonareas(divisions),sub-­?divisionandorganisationalunits?,(6)?ExampleofasurveyproposedtobesenttounitmanagerswithinthesubdivisionM.3toensuretheresultsofthephysicalinventory?and(7)?Commentsonsomeresultsobtainedfromasemi-­?structuredinterviewwithoneofthemanagers(i.e.adoctorresponsibleforsomeoftheactivitieswhithinResearchandEducationalDevelopmentFoUU).ThethesisisbasedonanumberofExcel-­?documentsobtainedfromSkaraborg´sHospitalanddrawingsofthepremisesobtainedfromVästfastigheter.ItisalsobasedonavarietyoffieldtripswhereIhavebeenabletovisitandtherebycarryoutthephysicalinventoriesofthesurfacesandpremisesoftheselectedorganizationalunitsandinterviewsofanumberofkeyemployees.Thetheoreticalframeworkforthisthesisispartlybasedonorganizationandorganizationalmanagement,organizationalcultureandworkofchangewithinanorganizationandtheworkingenvironmentandsafetyresponsibilities.Thethesisisalsobasedontheoriesandstudiesthathavebeendoneonhealthcareorganizationsandhealthcaremanagement.ThethesisworkhashelpedtoidentifyallsurfacesandpremisesthatorganizationalunitswithinthesubdivisionM.3exploits,andtoprovidesuggestionsformoreaccurateandfunctionaldenotationsfortheseorganizationalunits.ThisthesisalsoprovidesabetterfoundationforvariousongoingandfutureinitiativestoimproveefficienciesaswellasworkandworkconditionswithinSkaraborg´sHospital.Anexampleoftheresultstherebygained,isthatthemethodusedtoidentifyboththesurfacesandpremisessubdivisionM.3uses,whichcanbeusedforalloftheothersubdivisionsandorganizationalunitsthanthosethathavebeenstudiedinthisthesisframes..

This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.

Vanligaste beläggningen pÃ¥ broar är asfalt pÃ¥ ett tätskikt/broisolering av bitumen. Dessa kräver mycket underhÃ¥ll och har kort livslängd. Betongbeläggning ersätter bÃ¥de asfalten och broisoleringen. Därmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulärt samt man undviker en relativt sett underhÃ¥llsintensiv asfaltbeläggning. Vid följande fall är direktgjuten slitbetong (stÃ¥lfiberarmerad & självkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstÃ¥nd där inspektioner och underhÃ¥ll kräver lÃ¥nga resor • klimat som kräver dubbdäck under lÃ¥ng tid • broar där underhÃ¥ll försvÃ¥ras tack vare hög trafikintensitet.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

Skanska asfalt och betong önskade veta om det är möjligt att tillvarata värmen som följer med rökgaserna vid asfaltstillverkning. Frågeställningen har uppkommit hos ansvariga för produktionen. Kunskapen om rökgasens energiinnehåll har varit begränsad, men insikten och spekulationer om dess energiinnehåll har i många år diskuterats. Då Skanska har som mål att bli det ledande gröna projekt- och byggbolaget ligger det i deras intresse att spara energi, likväl miljö och ekonomi. Fokus i arbetet har varit att bestämma rökgasens energiinnehåll och hur energin är fördelad i rökgasen. På så sätt kunna välja rätt metod för att återvinna rökgasenergin till att förvärma förbränningsluften och spara energi.   Resultatet är ett program för att beräkna rökgasens energiinnehåll och förslag till metod för att spara energi vid asfaltsverket i Forserum. Nyckelord AsfaltstillverkningEnergiåtervinningMiljöRökgasStökiometriVärmeväxlareVattenånga .

Vi är en grupp på fyra studenter vid Luleå Tekniska Universitet (YTH väg och anläggningsteknik), som examensarbete har vi fått till uppgift att finna en lösning till en trafiksäker överfart över Storhedsvägen ute på Storhedens handelsområde (Luleå) för gång- och cykeltrafikanterna. Vårt projekt är en del av de förändringar som expansionen av handelsområdet för med sig, vilket innefattar en utbyggnad av vägnätet över hela handelsområdet och i denna rapport har vi vägt för- och nackdelar av olika lösningar mot varandra och kommit fram till att en bro är bästa lösningen. Vi tittade på tre olika sorters broar nämligen trä, betong och stålbro, det bästa alternativet var en fackverksbro i trä. Bron blir 36m lång, 3m bred med tät beläggning av asfalt på farbanan. Kostnaden av bron ligger på mellan 750-900 tkr beroende på val av broräcke och tillhörande fundament har en kostnad på ca 200 tkr.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Svedala Compaction Equipment AB. Examensarbetets primära mål var att reducera höjden på ROPS tillhörande asfaltvält CC 422. En sänkning medför ett friare vägval och billigare transporter. Hittills har vägvalet påverkats av broar, viadukter och andra hinder. Med hjälp av riktlinjer från Svedala Compaction Equipment AB och Fredy Olssons modell för integrerad produktutveckling togs kriterier fram, vilka användes vid bedömning av olika lösningsförslag.

NCC Roads producerar och tillhandahåller krossprodukter, asfalt samt asfaltbeläggning. En av företagets strategiska inriktningar år 2006 och framåt är fokus på kostnadseffektivitet. Under den senaste tiden har arbetet koncentrerats mot området logistik, framförallt inköp samt transport. Transporter beställs och styrs idag decentraliserat utan att större hänsyn tas mellan asfaltverk, asfaltbeläggning och krossverk. Det leder till onödigt långa transporter, väntetider och lågt utnyttjande av transportkapaciteten.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Svedala Compaction Equipment AB. Examensarbetets primära mål var att reducera höjden på ROPS tillhörande asfaltvält CC 422. En sänkning medför ett friare vägval och billigare transporter. Hittills har vägvalet påverkats av broar, viadukter och andra hinder. Med hjälp av riktlinjer från Svedala Compaction Equipment AB och Fredy Olssons modell för integrerad produktutveckling togs kriterier fram, vilka användes vid bedömning av olika lösningsförslag. Utvärderingen resulterade i att två av de tio ursprungliga förslagen gick vidare till nästa steg i produktutvecklingsprocessen - primärkonstruktion. Primärkonstruktionen inleddes med vidareutveckling av de två principförslagen.

This report investigates the possibility to use non-petroleum based adhesive (biobitumen) in asphalt. The main reasons for replacing bitumen are the fact that oil prices are rising, the threat of peak oil and the fact that the asphalt industry is becoming more environmentally friendly.The main purpose of this report is to investigate whether there are any non-petroleum based adhesives on the market. If so, how can they be used? The questions covered are:? Are there any other alternative asphalt coatings available?? Can bio-oils be used in asphalt?? If the bio-oils can be used, what are the details their properties?? How does a cold climate affect the bio binders?? What is the Swedish asphalt industry?s opinion about bio asphalt?The project was concluded through literature studies, consultations with people in the asphalt industry and through several interviews.The conclusion of this report is that there are some existing non-petroleum based adhesives on the market. They are mainly used for bike paths, sidewalks and parkareas.

Det här arbetet handlar om asfaltbetongblandningar och hur variationen av dessa vid projektering påverkar vägarnas dimensionering i överbyggnaden mer specifikt bärlagret. Arbetet är baserat på litteraturstudier av den senaste teorin kring dimensionering av asfaltbetongblandningar i väglager samt tillhörande kravskrifter både från svenska och amerikanska myndigheter. Den inledande delen i examensarbetet omfattar bakgrunden till vägdimensionering. Inledningsvis behandlas materialet asfaltbetong och derss egenskaper för att sedan gå vidare till allmänt om vägar, hur de utformas, vägens funktionella egenskaper och skador som kan uppstå. Detta ska ge läsaren tillräckligt med bakgrund för att följa med i resten av arbetet där man kan läsa mer ingående om deformationsskador och vilka parametrar som är till stor vikt när man studerar skador som uppstår i asfaltbetongen samt relationen till dem egenskaper bitumen har. Rapporten avslutas med att resonera kring eventuella problem kring dimensioneringsmetoder samt betydelsen av blandningens hållfasthetsegenskaper och hur de påverkar vägarnas tjocklek. Slutsatsen i rapporten är att asfaltbetongblandningen har en betydelse för dimensionering av bärlager och att det kan vara någonting att beakta oftare vid vägdimensionering speciellt vid blandningar som skiljer sig mycket från standardvarianterna..

Längdskidåkning är en populär träningsform, att alla 15800 platser till Vasaloppet fylldes på 8 minuter är ett tecken på detta. I en stor del av världen är det dock barmark större delen av året vilket medför att träningen ofta sker med rullskidor. Asfalt är hårt och många får skadeproblem av att monotont slå stavarna i marken. För att lösa problemet har Elpex tagit fram en prototyp på en dämpningsmekanism som ska reducera problemen. Syftet med examensarbetet var att undersöka de skadliga stavkrafterna vid rullskidåkning och hur dessa kan reduceras.

Jamtli, friluftsmuseet i Östersund ska utveckla ett nytt område som ska spegla det moderna samhället, i form av ett 70-talsområde. Mitt intresse för historiska trädgårdar gjorde att jag för mitt examensarbete har valt att göra ett förslag till Jamtlis 70-talsområdes villaträdgård. Mitt syfte med arbetet är att utforma ett förslag som ska passa ihop med huset, den tänkta familjen samt återge och förmedla den historiska känslan till museets besökare.Jag har för att kunna utforma detta förslag studerat vad som kännetecknar 70-talsträdgårdar både genom litteratur och fältstudier. Jag har tagit hänsyn till platsens förutsättningar och beställarens önskemål.70-talets trädgård kännetecknades bl. a.

Ett nytt badhus i Västertorp, beläget i den bortglömda, av E4:an dammiga, Mellanbergsparken dit folk kan gå för att bada. Det behövs inga fler simhallar i Stockholm, men ett nytt sorts badhus dit alla olika människor av alla åldrar kan komma och bada i en starkt arkitektonisk miljö - det fattas idag. Därför har jag fokuserat på att gestalta starka rumsligheter där vattnet får stå i fokus och förstärka upplevelsen av rummet. Genom badhuset finns tre olika steg på skalan i material och badupplevelser som går från asfalt till skog, från slutet till öppet. Längst ut mot skogen finns en badsal på 24 x 84 meter där en pelarskog av tegelpelare möter vattenytan.

Den bullerreducerande beläggnigen har en porös struktur som förbättrar dräneringen och reducerar buller vid källan men egenskaperna orsakar ett snabbt slitage och portäppning. Detta medför att beläggningen måste omläggas och rengöras oftare än en konventionell beläggning som t.ex. ABS 16. Kritiken mot den bullerreducerande beläggningen riktar sig på de höga drift- och underhållskostnaderna, detta gör att många väghållaren satsar på bullerskärm som bulleråtgärd.  Syftet med arbetet är att jämföra bullerreducerande beläggning med bullerskärm, för att reda på vilken bulleråtgärd är mer kostnadseffektivt under 20 år. Ett teoriavsnitt kommer att förklara och beskriva på ett tekniskt sätt: väg, ljud och buller, bullerskärm och bullerreducerande beläggningar.Kostnadsjämförelsen mellan bulleråtgärderna omfattar investering, drift och underhåll.