Sök:

Sökresultat:

5091 Uppsatser om Täby Kommun - Sida 34 av 340

Kartering och karaktÀrisering av bergmassor i Huddinge kommun : Utfört med RMRbas- och Qbas-systemet

BergkaraktÀriseringssystem sÄsom RMR och Q (Rock mass rating och Rock tunneling quality index) anvÀnds ofta i förstadiet av ett byggprojekt för att ge en tidig uppfattning om bergmassans karaktÀr och kvalitet. Informationen underlÀttar planeringen och det fortsatta arbetet genom att pÄvisa korrekta arbetsmetoder och risker. De tvÄ vanligaste systemen för att karaktÀrisera berg Àr RMR och Q, vilka bÄda med hjÀlp av fÀltbedömningar och berÀkning betygsÀtter den aktuella bergmassan. RMR och Q har hÀr anvÀnts för att karaktÀrisera en bergmassa i Huddinge kommun inför en planerad byggnation. Resultaten av karaktÀriseringen med de bÄda systemen skiljer sig Ät pÄ vissa platser vilket sannolikt kan förklaras med systemens olika tillvÀgagÄngssÀtt.

Medarbetares attityder till ett integrerat ledningssystem och attitydernas pÄverkan pÄ införandet : En fallstudie i HemtjÀnsten i Eskilstuna kommun

SammanfattningEn fallstudie gjordes bland medarbetare inom HemtjÀnsten i Eskilstuna kommun. Syftet med studien Àr att erhÄlla förklaring och förstÄelse för medarbetares anvÀndning och attityder till de processkartor och dokument som ingÄr i det integrerade ledningssystemet (ILS) samt den förÀndring som införandet av dem innebÀr inom HemtjÀnsten i Eskilstuna kommun. Syftet Àr Àven att erhÄlla förklaring och förstÄelse om medarbetarattityders pÄverkan pÄinförandet av ILS genom att utgÄ ifrÄn teorier om attitydkonstruktioner.     Studien utfördes med en metodkombination av enkÀter och intervjuer bland medarbetare inom HEK. Drygt 14% av alla medarbetare inom HEK deltog i studien varav 59st svarade pÄ enkÀter och tre intervjuades.

Sophantering : En studie om integrering mellan fartyg, hamn och kommun

Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kanuppstÄ mellan fartyg, hamn och kommun gÀllande deras kÀllsorteringssystem dÄ tydliga reglerför detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrÄn de olikaaktörernas perspektiv.Metoden som vi anvÀnde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstruktureradeintervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lÀmpar sig bÀst för det valda Àmnet dÄ det intefinns mycket litteratur att stödja sig pÄ.Resultatet vi kom fram till visade sig vara som vÀntat, ett befintligt problem som alla deinblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade enbetydligt större omfattning Àn vad vi trott frÄn början. Det som alla aktörerna pÄpekade var attproblemen med kÀllsortering mÄste uppmÀrksammas och med tiden lösas pÄ ett, för allainblandade parter, smidigt sÀtt..

NÀr kreativiteten blommar och sinnena Àr med : En kvalitativ utvÀrdering av projektet Give me five/Sagostafetten i SkellefteÄ kommun

I VÀsterbotten pÄgÄr ett bok- och berÀttarprojekt som heter Give me five. Det Àr initierat av biblioteken och vÀnder sig till alla femÄringar och deras vuxna, framförallt i förskolorna. I SkellefteÄ kommun pÄgÄr sedan 2007 ett projekt som heter Sagostafetten, och det har varit inspirationgivande för det lÀnsövergripande projektet Give me five som startade 2011. Den hÀr utvÀrderingen har tittat pÄ projektets verksamhet i SkellefteÄ kommun.Syftet med utvÀrderingen var att undersöka hur projektets mÄl uppnÄs men Àven ta reda pÄ hur bibliotekarierna upplever att projektet fungerar och genom dem Àven se vad barnen upplever och fÄr för erfarenheter. UtvÀrderingen har gjorts med hjÀlp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra bibliotekarier som arbetat med projektet sedan start.

Bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun

Funktionshindrade personer har möjlighet att fÄ sin bostad anpassad sÄ ett de kan leva ett sjÀlvstÀndigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste Ären har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka hur andra kommuner arbetar med handlÀggning och upphandling av bostadsanpassningsÀrenden. En del frÄgor rör Àven Äldersfördelningen.

VÀgen till ett modernt Tomelilla : en studie av en landsbygdskommun och dess förÀndring över tiden

Den hÀr studien beskriver tre brytpunkter som inte bara pÄverkat Sveriges historia utan Àven gjort Tomelilla kommun till det moderna samhÀlle det Àr idag. Jag har fokuserat pÄ följande brytpunkter: nÀr skiftesreformerna moderniserade jordbruket, nÀr kommunikationer och dÄ frÀmst jÀrnvÀgen banade vÀgen för handel och nya möten, och sist har jag diskuterat effekterna av den rationalisering och strukturomvandling som skedde efter andra vÀrldskriget. UtifrÄn olika begrepp som exempelvis expertsystem och modernisering, som jag lÄnat av sociologerna Anthony Giddens och HÄkan Thörn, har jag undersökt pÄ vad brytpunkterna lett till för Tomelilla kommun. Idag Àr jordbruket ett avancerat företagande dÀr lantbrukarna blir allt fÀrre och arealen större. TÄget har utvecklats frÄn att vara en produkttransport till en pendlingsmöjlighet för mÀnniskor som vill bo pÄ landet och ha ett arbete i staden. Strukturomvandlingen som sedan skedde med rationaliseringen skapade ett samhÀlle byggt pÄ effektivitet och storproduktion..

Utredning av Mina sidor : en rekommendation för framtiden

Funktionen Mina sidor ger medborgaren möjligheten att se och utrÀtta personliga Àrenden pÄ GÀvle kommuns webbplats. Funktionen anvÀnds idag i vÀldigt liten omfattning och GÀvle kommun behöver svar pÄ hur Mina sidor ska se ut och fungera i framtiden, om den överhuvudtaget Àr nödvÀndig. I den hÀr studien har information om detta Àmne samlats in med flera olika metoder. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som skapade en teoretisk bakgrund för kommande resultat. Sedan studerades GÀvle kommuns webbplats, vilket gav en grundförstÄelse för nulÀget och belyste en hel del problem.

Att ta in vÀrlden i klassrummet - Hur pÄverkas grundskoleelevens digitala kompetens av en personlig bÀrbar dator?

UtbildningsvĂ€sendet i Sverige gĂ„r alltmer mot ?framtidens lĂ€romiljö? vilket innebĂ€r att IT fĂ„r enmer framtrĂ€dande roll i undervisningen. Partille kommun har dĂ€rför utrustat 400 elever med en egenbĂ€rbar dator pĂ„ tre grundskolor i kommunen för att införa en mer IT-baserad lĂ€romiljö.Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur grundskoleelevens digitala kompetens pĂ„verkas avatt ha en personlig bĂ€rbar dator i skolarbetet.För studien genomfördes en sex dagars observation pĂ„ skolorna Björndammen, Lexby och ÖjersjöBrunn. Dessutom genomfördes en enkĂ€tundersökning med 185 svar samt sex stycken intervjuermed elever frĂ„n de olika skolorna.Studien visade att elevens digitala kompetens pĂ„verkades positivt av att ha en egen dator iskolarbetet. Eleverna utvecklade bland annat sin digitala kompetens genom en ökad tillgĂ€nglighettill datorer och Internet, den undervisning och support som skolan tillhandahöll samt genomsamarbete och kommunikation.

Upplevelsen av HRM praxis i Skövde kommun : Medarbetares handlingsmönster utifrÄn ett psykologiskt kontrakt

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrÄn personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus Àr att utifrÄn upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka pÄ medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen pÄ resultatet och illustrerades i en överskÄdlig modell av forskningsomrÄdet. UtifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes pÄ ett urval av nio respondenter.

TRAS i förskolan : En studie om pedagogernas mÄl och uppföljning av TRAS i förskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka införandet och anvÀndandet av materialet TRAS (Tidig Registrering Av SprÄkutveckling) i nÄgra utvalda förskolor i en kommun. För att uppnÄ syftet anvÀndes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar pÄ förskolor med barn i Äldrarna ett till fem Är, samt en talpedagog.I denna studie framkommer att kommunens mÄl med anvÀndningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjÀlpa pedagogerna pÄ förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla sprÄksvÄrigheter. Det har inte framkommit i den hÀr studien om kommunen har gjort nÄgon form av uppföljning av anvÀndningen av materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mÄl med TRAS, Àr att anvÀnda materialet som ett verktyg i deras arbete pÄ förskolan.

Hur de boende upplever inomhusmiljön i ett superisolerat hus

Söderhamns kommun, belÀgen pÄ Sveriges östkust, Àr upplÄtare av bostadsarrenden med anknytning till Söderhamns skÀrgÄrd. Avgifterna för bostadsarrendena har inte följt den prisutveckling som skett pÄ fastighetsmarknaden de senaste Ären dÀrför var syftet med detta arbete att beskriva och analysera en marknadsanpassad arrendeavgiftsnivÄ samt en marknadsanpassad prissÀttning vid friköp av arrendetomter som Àgs av kommunen. En skÀlig avkastning pÄ mark som utarrenderas ansÄgs vara 3 ? 4 %. MÄlsÀttningen var att ta fram förslag pÄ prissÀttning av bostadsarrende som Söderhamns kommun skulle kunna anvÀnda sig av.I denna rapport har kvantitativa metoder anvÀnts, den första var att berÀkna ett simulerat markvÀrde för bostadsarrendena och utifrÄn det erhÄlla en Ärlig arrendeavgift.

Kompetensutveckling för chefer: En studie inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen

Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

FÀrjestadens grönomrÄden : inventering och förslag till utveckling

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönomrÄdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar Àven som ett planeringsunderlag för att hantera förfrÄgningar om exploatering pÄ grönomrÄden. FÀrjestaden Àr en attraktiv ort i MörbylÄnga kommun dÀr inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsomrÄden Àr stort. MörbylÄnga kommun ser gÀrna en förtÀtning i FÀrjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönomrÄden aktualiseras i pÄgÄende planprocesser.

Lost in communication En kvalitativ studie kring företagarnas uppfattning om HÀrryda kommuns kommunikation

Titel: Lost in communicationFörfattare: Cecilia Josefsson och Gabriella SandbergUppdragsgivare: HĂ€rryda kommun ? Jessica Waller och Ingrid ClaessonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för Journalistik, Medieroch Kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jan StridAntal ord: 14978Syfte: Är att ta reda pĂ„ varför företagen i kommunen Ă€r missnöjda och vilka faktorer som kanpĂ„verka kommunikationen med HĂ€rryda kommun.Metod: Kvalitativ studie i form av djupintervjuerMaterial: Kvalitativa djupintervjuer med 10 stycken företag frĂ„n HĂ€rryda kommun. Vi valde 5stycken mindre företag (0-5 anstĂ€llda) samt 5 stycken större företag (6-800 anstĂ€llda)Huvudresultat: Av de huvudresultat som framkommit av vĂ„r studie kan vi konstatera att det finnsen brist i kommunikationen, behoven skiljer sig Ă„t mellan de smĂ„ ? respektive stora företagen.Kommunikationen frĂ„n kommunen upplevs vara mer anpassad till de smĂ„ företagen Ă€n de stora. EnförbĂ€ttrad kommunikation kan dĂ€rför Ă„tgĂ€rdas genom att det finns tvĂ„ olika nyhetsbrev av?NĂ€ringslivet? (en riktad till de smĂ„- och en till de stora företagen).

KommunsammanlÀggningar i Halland : En jÀmförelse av attityder och problem inför kommunreformerna 1952 och 1974 i Halland

Sverige genomförde tvÄ stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den sÄ kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre Àn hÀlften och syftet var att varje kommun skulle kunna bÀra sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillrÀckligt stort. Kommunerna i Halland var Àven de iolika grad involverade i kommunreformen och instÀllningen till denna varierade mellankommunerna. Det Àr dÄ intressant att undersöka vilka skÀlen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhÀllet och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanlÀggningarna samt att se om dethar skett en förÀndring över tid mellan förÀndringarna.Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat frÄn den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas instÀllning..

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->