I denna rapport behandlas frågeställningen: Hur kan man, med så få element som möjligt, skapa ett trovärdigt 3D-material; trovärdigt nog för att det ska kunna uppfattas som det verkliga material det försöker efterlikna? Som med mycket annat kan det vara en fördel att ha mer grundläggande förståelse för hur det man arbetar med och försöker efterlikna är uppbyggt. Syftet är att ta reda på om det finns några grundpelare i 3D- grafik som man bör ha i åtanke när man är ute efter att skapa ett visst sorts 3D- material utifrån verkligheten. Materialen som undersöks är trä, sten, metall, hud, hår/fjädrar och tyg. De presenteras i programmet Marmoset Toolbag och idén är att bryta ner dem till de minsta beståndsdelarna som behövs av ett material utan att förlora känslan av det materialet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka om ett informationsstöd med arbetsflöden kan underlätta förståelsen och inlärningen av ett informationssystem som används i verksamheten. Som fallstudie studeras avdelning ReEko och de anställdas användning av programmet Procapita. Under arbetets gång har jag växlat mellan empiri och teori, vilket medfört att jag lättare har kunnat se och förstå helheten av mitt problemområde. Ett informationsstöd har utvecklats och implementerats i syfte att undersöka om ett informationsstöd med ett klart beskrivet arbetsflöde underlättar förståelsen och inlärningen samtidigt som det kan ge användaren "hjälp till självhjälp". Jag har gjort en kvalitativundersökning där jag i min faktainsamling har använt mig av enkäter med öppna svarsalternativ.

Detta examensarbete tar upp frågan om kommunikationsproblem mellan de komponenter som ingår i ADDAX systemet, till största del de problem som uppstår mellan router och mätare. ADDAX systemet är uppbyggt på ett hierarkiskt vis med ADDAX server högst upp och mätaren längs ned. Systemet kommunicerar via PLC ?power line comunication?. Uppgiften har varit att kartlägga hur mätsystemet fungerar, vilka geografiska problemområden som finns med avseende på kommunikations problem, lokalisering av störkällor, åtgärdning av dessa störkällor och framtagande av ett flödesschema som skall kunna användas av montörerna vid felsökning i systemet.

Den här studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgångsrikt programmet är, baserat på programmets syfte, som är att öka självförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie är att om möjligt kunna förbättra och förändra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och därmed öka chansen till självförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har också gett sina synpunkter på de pedagogiska insatserna genom en enkätundersökning och några av deltagarna har också deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens måluppfyllelse är god.

Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:? Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?? Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?MetodDen undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna.

Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning.

Fritidspedagogyrket är en viktig yrkesgrupp ute  i våra verksamheter  som besitter en väldigt stor  kompetens  vad  det  gäller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgår av detta arbete. I detta arbete ingår litteraturstudier som visar på hur viktig kommunikation, värden och normer, genus och jämställdhet är. Här finns en kvantitativ undersökning  med  frågor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  så  fall  varför. Utifrån  vad  som  framkommit  i  enkätsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter på ett bra och rättvist sätt där det inte är så stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.

Det finns ett problem med att filbaserade databaser inte klarar av att hantera konsistens i form av de beroenden som existerar i databasen. Här har detta problem undersökts utifrån de uppdateringar som sker när indata och datadefinitioner på nytt, efter eventuell uppdatering, genereras in i databasen.Olika typer av beroenden har identifierats i databasen och testexempel har valts ut bland befintliga datadefinitioner och indatafiler i det system som används som exempelsystem. Möjligheten att använda en wrapper för att hantera konsistensen har undersökts och denna wrapper har placerats in i arkitekturen för exempelsystemet. Tester har genomförts för främmande nycklar och funktionaliteten add, lägga till ny data. Vid tester kan konstateras att de flesta främmande nycklar antingen identifieras av programmet eller de kan identifieras via ytterligare implementation..

Examensarbetet, som är en del av det tidiga skedet i projekteringen av Studio Acusticum, syftar till att ta fram konceptuella trätakskonstruktioner för en konsertsal. Arbetet behandlar estetik, akustik och teknik. Studio Acusticum kommer att byggas i anslutning till Piteå Musikhögskola och är en del av en vision: att bli en av Europas mest spännande och innovativa mötesplatser för musik, media och teknik. Tanken är att utforma en konsertsal med en annorlunda träkonstruktion och akustik i världsklass. Begreppet akustik är inte entydigt utan kan delas upp i en fysikalisk och en psykologisk del.

Detta examensarbete var att samla in data från såglinjen på Wallmarks Såg i Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter TimberOpt. Programmet används vid ett flertal sågverk i Sverige, ett av dem är Martinsons Trä AB. Eftersom att Wallmarks Såg ingår i samma koncern är tanken att TimberOpt i framtiden ska användas även där. Visionen är att inom koncernen ska de med programmets hjälp kunna såga de olika produkterna vid rätt sågverk ur en ekonomisk synpunkt.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Tillsammans med en muntlig presentation ingår den här rapporten som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen är det sista momentet på det dataekonomiska programmet.Syftet med undersökningen, som genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen i Stockholm, var att utvärdera om Change Management kan användas som stöd vid införandet av informationssäkerhet i olika organisationer. Dessutom skulle undersökningen visa lämpliga mått för att kunna mäta resultatet av införandeprocessen.Med hjälp av besöksintervjuer av personer med erfarenhet av arbete med informationssäkerhet, gjordes en kartläggning över hur införandet av informationssäkerhet går till idag. Kartläggningen låg sedan till grund för en jämförelse med metodstegen i Change Management. Resultatet av arbetet blev en utvärdering av om Change Management är lämpligt som stöd vid införandet av informationssäkerhet..

Examensarbetet har gått ut på att uppgradera ett styrsystem och en operatörspanel för en centrifug i en kemisk industri. Projektets syfte är att centrifugen ska köras på ett mer automatiskt sätt med ett nyare system som har större tillgång till reservdelar.          Centrifugens äldre styrsystem från Siemens har bytts ut mot ett nytt Siemenssystem och den tidigare operatörspanelen från Siemens har bytts ut mot Beijer Electronic E1070 operatörspanel. Styrsystemet programmerades sedan i Siemens Simatic Step7 och operatörspanelen programmerades i Beijer Electronics E-designer.                Efter att programmeringen var klar testades kommunikationen mellan styrsystemet och operatörspanelen innan inkopplingen av det övriga systemet skedde.