Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

En nyutbildad intensivvårdssjuksköterska besitter många olika kunskaper då hon/han först oftast arbetat som sjuksköterska och sedan gått vidare till att arbeta på en intensivvårdsavdelning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att vara en nyutbildad intensivvårdssjuksköterska på en intensivvårdsavdelning. Åtta nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med intervjuer och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i en huvuvudkategori, Att utföra sina arbetsuppgifter trots känslor av osäkerhet med tre underkategorier, vara rädd och nervös från början men successivt bli tryggare sin yrkesroll, behov av stöd i form av inskolning och handledning, ha det teoretiska kunskaper men känna brister i praktiskt utövandet.

Kuratorns arbete i psykiatrin innebär många olika arbetsuppgifter med skiftande kompetenskrav, flertalet rolluppsättningar, överlappande kompetens och delad kunskapsbas med andra yrkeskategorier. Forskning har visat hur oklar kuratorsrollen har blivit genom det stora antal förväntningar som ställs och den oklarhet som finns i rollföreskrifterna. Även kuratorns yrkesidentitet har i tidigare studier framstått som diffus. Många kuratorer i psykiatrin vidareutbildar sig i psykoterapi för att utveckla sin kompetens och sitt kunskapsområde, och tillägnar sig då teorier och metoder som kan användas i det psykosociala arbetet. Vidareutbildningen kan även ses som ett professionaliseringssträvande och en viktig bidragande faktor till att skapa en yrkesidentitet och utveckla yrkesrollen.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, främst läs- och skrivinlärning i förskolan. Likaså hur dessa pedagoger ser på sin yrkesroll och sitt arbetssätt i förhållande till de riktlinjer och mål läroplanen anger. Följande forskningsfrågor har använts: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivinlärning med hjälp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhållande till de mål och riktlinjer läroplanen anger för läs- och skrivinlärning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för läs- och skrivinlärning ser ut i deras verksamhet? Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer, där fyra förskollärare och fyra barnskötare deltar från fyra olika förskolor. Resultatet visar på att flera metoder och hjälpmedel används i pedagogernas verksamheter men även vilken betydelse leken har för inlärning.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan får efter avslutad sjuksköterskeutbildning och mottaget examensbevis sin legitimation av Socialstyrelsen vilket medför ett omfattande ansvar och är en förutsättning för att få arbeta inom hälso- och sjukvård. Sjuksköterskeutbildningen idag fokuserar till större delen på teori och mindre del på praktisk utbildning jämfört med förr. Det ställs allt högre krav på sjuksköterskans teoretiska såväl som praktiska yrkeskunnande och samtidigt försvinner landets traineeutbildningar och bredvidgången för nyutbildade och nyanställda kortas ned. Syftet med studien var att undersöka och beskriva om det föreligger en osäkerhet i yrkesrollen hos nyutbildade sjuksköterskor. En kvantitativ ansats med enkät som datainsamlingsmetod användes för att undersöka om en större grupp nyutbildade sjuksköterskor kände osäkerhet i sin yrkesroll.

Begreppet ?palliativ? kommer från det latinska begreppet ?pallium? som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede.

Uppsatsen har sin grund i att studera medias tillgänglighet inom fildelningsnätverk då specifikt DC och BitTorrent. Undersökningen består av en kvantitativ studie av fildelningsnätverk som byggde på vår fråga: Hur ser medias tillgänglighet på fildelningsnätverk ut? Med frågan vill undersökningen göra en nutidsstudie om tillgänglighet av filmer, pc-spel och tv-serier på fildelningsnätverk. På så sätt bättre förstå den nutida utvecklingen av kommersiella film- och musik- tjänster, samt reflektera över om fildelningsnätverk kan ses som en komplett källa när det gäller tillgången av det undersökta materialet..

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna.Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft.

82 stycken personer motsvarar det totala antalet sjukhuskuratorer som arbetar medsomatisk vård på de Sahlgrenska sjukhusen. Uppsatsens respondenter motsvarar cirka58 % av dessa.47 stycken sjukhuskuratorer har via en enkät besvarat frågor gällande sinaupplevelser av sin yrkesidentitet, yrkesroll samt status i en naturvetenskaplig kontext.Sjukhuskuratorerna stöter inte sällan på utmaningar där ett tydliggörande av yrkesrolloch yrkesidentitet blir nödvändiga grundstenar för ett varaktigt och funktionelltarbetsklimat. Yrkesrollers avgränsning och inramning skapar förutsättningar, ger frihetmen exkluderar och inkluderar likaså. Att befinna sig i en kontext där man stundom kankänna sig som en främmande fågel bland de som har mer självklara roller i detprofessionella samspelet kan yttra sig och få som konsekvens att en otydlighet iyrkesrollen tar sin plats. Då man inte kommer från samma vetenskapligt vedertagnautbildningsbakgrund ger detta olik förförståelse och syn på den värld man arbetar i.Frågeställningar runt sjukhuskuratorns tydlighet, organisation, personligtengagemang, det akademiska spåret och legitimation diskuteras.

Anestesisjuksköterskorna har traditionellt sett betraktats som företrädare för prehospitalakutsjukvård utan att för den skull vara utbildade för detta vårdområde.Anestesisjuksköterskornas utbildning skall förbereda till ett brett kompetensområde somkan innebära ett vårdarbete såväl inom den hospitala som inom den prehospitalaverksamheten. Det prehospitala vårdområdet är ett komplext område som kräverspecifik kompetens. Anestesisjuksköterskornas specialistfunktion kan dock blibristfällig i den prehospitala vården då den utövas mer eller mindre sporadiskt. Frågorsom väcks är om det ens är möjligt att upprätthålla detta specifika kompetensområde omdet går lång tid mellan de prehospitala uppdragen? Hur bra är anestesisjuksköterskorförberedda för den förändrade ambulanssjukvården med fokus på ett brettbedömningsansvar för prehospitalt verksamma sjuksköterskor.I denna studie beskrivs anestesisjuksköterskors uppfattningar av sin yrkesroll inomprehospital akutsjukvård.

The communicator has a professional role which is relatively unspecified and hard to define. To work with communication can mean several different tasks, who also might vary between different types of organizations. The purpose with our study is to clarify the professional title communicator and its meaning. By applying a power perspective on the communicators experienced professional role in meaning to find out who has the power over the communication.     Our study is made of qualitative interviews with four professional communicators working in private organizations. We have used semi structured interviews in our study which means that we before we went through with the interviews defined themes which the interviews were built upon.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använtssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet avundervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan påklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som ärutmärkande för ett demokratiskt ledarskap.

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner.

Syftet med denna studie är att studera hur lärare och specialpedagoger ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lärare och specialpedagoger har för förväntningar på specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi använder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vår studie ingår 15 intervjuer med nio lärare och sex specialpedagoger på sammanlagt sex skolor varav fem är kommunala skolor och en är en fristående skola. Som analysverktyg har vi använt oss av de teoretiska utgångspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar många olika svåröverskådliga arbetsuppgifter, då förväntningarna är höga från många håll.