Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesärskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesärskolan, såväl ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter från tre olika skolor; varav två gymnasieskolor samt en gymnasiesärskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras på enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet och användandet av materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) i några utvalda förskolor i en kommun. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar på förskolor med barn i åldrarna ett till fem år, samt en talpedagog.I denna studie framkommer att kommunens mål med användningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjälpa pedagogerna på förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla språksvårigheter. Det har inte framkommit i den här studien om kommunen har gjort någon form av uppföljning av användningen av materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mål med TRAS, är att använda materialet som ett verktyg i deras arbete på förskolan.

Ominriktningen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar ställer nya krav och villkor påframtidens materielförsörjning av försvarsmateriel. I huvudsak kommer de nuvarandeanskaffningsformerna att bibehållas men samtidigt har några möjliga, alternativaförsörjningsprinciper identifierats, en av dom är leasing.Syftet med denna uppsats är att, induktivt, analysera om leasing är en möjlig försörjningsprincipför försvarsmateriel. Analysen utgår från frågeställningarna om leasing kan ersätta/kompletteradagens anskaffningsformer, vad som krävs och i vilka former. Dessutom analyseras vilkabegränsningar och konsekvenser ett användande av leasing kan innebära för Försvarsmaktensförmågor vid ett förändrat omvärldsläge, nationellt och internationellt. Analysen genomförs medtyngdpunkt på makronivån, helhetsförståelse, och som en principdiskussion.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förståelse för vad som sker i samspel mellan häst och människa. Syftet var också att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan på psykosocial ohälsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: Vad innebär samspel med en häst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hästen? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohälsa? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjälp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och självpsykologin ? samt med hjälp av Systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att utifrån en fiktiv fallbeskrivning undersöka vilken information och vilket stöd ensamlevande kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning får före, under och efter en graviditet i Bollnäs kommun. Vi intervjuade fyra olika verksamheter som kommer i kontakt med dessa kvinnor och vi använde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform. Resultatet av studien visade att den förberedande och förebyggande informationen till kvinnor med lindrig utvecklingsstörning som ännu inte blivit gravida är knapphändiga hos alla de intervjuade verksamheterna. Under graviditet erbjuder ett par av verksamheterna kvinnorna stöd i form av samtal och praktisk föräldrautbildning. När barnet är fött finns till exempel olika typer av stödinsatser som beviljas av Socialtjänsten och stödet skräddarsys efter behov och problematik.

Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer.Frågeställningarna är följande:Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen?Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta?Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde.Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt..

Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.I uppsatsen tillämpas ett Systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte..

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide.

Den aktuella studien ämnar identifiera verksamheten Origos framgångsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frågeställningar utifrån intentionen att bemöta detta syfte. Frågeställningarna är som följande: tillmäts handledaren betydelse och i så fall på vilket sätt, tillmäts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i så fall på vilket sätt, vilken betydelse tillmäts den individuella planen, vilken betydelse tillmäts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehåll. En kvalitativ metod användes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmän intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga män i åldrarna 19-28 år.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett Systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

SyfteStudiens syfte är att studera hur ICDP (International Child Development Programme), på svenska kallat Vägledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - Vägledande samspel är ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbättringsarbete och studien avser särskilt undersöka vilka konsekvenser det fått för barn i behov av särskilt stöd. TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förändrade insatser för barn i behov av särskilt stöd utgjorde den yttersta beståndsdelen i förbättringsarbetets genomslag. Operativt användes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbättringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer använts.