Många utövare inom hästsporten använder liniment både före och efter hård ansträngning. Liniment används såväl förebyggande som i behandlande syfte av hästars muskler och leder vid smärta och svullnader. Detta arbete syftar till att studera eventuella antiinflammatoriska och analgetiska effekter av olika växtextrakt som kan ingå i hästliniment. Växterna som tas upp i litteraturstudien är Kanel (Cinnamomum insulari- montanum hayata), Neem (Azadirachta indica), Pelargon (Pelargonium spp.), Ricin (Ricinus communis), Rosmarin (Rosmarinus officinalis) och Trollhassel (Hamamelis virginiana). Litteraturstudien genererade endast en studie specifik på djurslaget häst.

Epiteloidcellig granulomatos (ECG) är en patologanatomisk diagnos (PAD) av en inflammationstyp som kan ses i orala vävnadsbiopsier. Inflammationsbilden visar infiltrat av inflammationsceller och epiteloidcelliga granulom med eller utan jätteceller, därtill kan ödematös vävnad och fibros presenteras. Makroskopiskt ses en symtombild med t ex läpp- och ansiktssvullnad, munvinkelragader och gingivala hyperplasier. Klinisk ställs exklusionsdiagnosen orofacial granulomatos (OFG). Etiologin är multifaktoriell och kan ses vid exempelvis Crohns sjukdom (CS) och sarkoidos.

Ett stort antal människor dör på grund av skador som de fått inom vården och som hade kunnat förebyggas. Det finns siffror som pekar på att dessa vårdskador överskrider antalet döda i trafiken. Vid Östergötlands landsting finns sedan år 2005 en fast enhet som arbetar med patientsäkerhet. En av deras uppgifter är att, tillsammans med berörd verksamhet, utföra händelseanalyser inför anmälningar av Lex Maria-fall. Den analysmetod som används av patientsäkerhetsenheten är uppbyggd på en epidemiologisk olycksmodell.Syftet med denna studie har varit att använda analysmetoden FRAM (Functional Resonance Accident Model), som är en systemisk analysmetod utarbetad av Erik Hollnagel, i en vårdrelaterad kontext, någonting som inte har gjorts tidigare.

Denna uppsats undersöker hur de två manliga politikerna Håkan Juholt och Sven Otto Littorin samt de två kvinnliga politikerna Gudrun Schyman och Ulrica Schenström framställs i kvällstidningen Aftonbladet efter politiska skandaler. Syftet är att med en systemisk-funktionell analys i kombination med en kort ideologikritisk analys undersöka ifall det förekommer några skillnader mellan framställningarna av manliga och kvinnliga politiker.       Frågeställningarna berör: artiklarnas verbprocesser, i vilken mån politikern är deltagare i processerna, i vilken utsträckning politikern är första- och andradeltagare i processerna, vilken verklighetsbild artiklarnas påståenden framställer samt ifall skillnaderna kan kopplas till genus.       Materialet består av sammanlagt 20 artiklar från kvällstidningen Aftonbladets hemsida, där de första fem artiklarna där skandalerna nämns analyseras i respektive skandal. De tillämpade metoderna är en kvantitativ SFG-analys av verbprocesser inom den ideationella nivån samt en kort, kvalitativ ideologikritisk analys ? även den inom den ideationella nivån.              Undersökningen visar att det finns en ojämn rapportering av skandalerna, där de kvinnliga politikerna är deltagare i relationella processer mer frekvent än de manliga, vilket innebär att de oftare sätts i relation till något annat eller beskrivs som bärare av egenskaper och attribut.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär.

Symmetrisk Lupoid onychodystrofi, SLO, beskrevs för första gången på mitten av 90-talet. Sjukdomen karaktäriseras av att alla klor avlossas inom en kort tidsperiod utan att andra samtidiga systemiska fynd ses. Den bakomliggandeorsaken till sjukdomen är ännu inte känd, men eftersom liknande histologiska fynd som vid systemisk lupus erythematosus, SLE och kutan lupus erythematosus, LE, kan identifieras har en autoimmun bakgrund misstänkts.Hörnstenen i SLE-diagnostiken är ANA-test, för att påvisa cirkulerande antinukleära antikroppar. I enstaka studier har man tidigare hos vissa hundar med SLO kunnat påvisa ANA.Syftet med den här studien har varit att göra ANA-test på hundar med symmetrisk kloavlossning och SLO, samt att genom journalstudier beskriva hur sjukdomen ser ut i Sverige idag.Hundar provtagna och testade för ANA är sju bearded collies, fem riesenschnauzer, tre Rhodesian ridgeback och en toypudel samt tolv kontrollhundar av raserna bearded collie, riesenschnauzer och Rhodesian ridgeback. Samtliga hundar var negativa för ANA.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter för de företag som väljer att använda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfälle för företag att komma närmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intäkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dåliga service och fadäser offentliga på några minuter i de sociala medierna. I form av arga inlägg på företagens vägg på Facebook ackompanjerade av kommentarer från andra som håller med trådskaparen kan en lynchning av företaget som gjort något fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det här resonemanget är syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de väljer att skapa sin identitet på sin Facebook-sida.Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande på internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier.Analysen bygger på en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar på fem negativa inlägg skrivna av upprörda kunder på 3:s Facebook-sida.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

I denna uppsats möter man tre ungdomar med diagnosen transsexualism och deras familjer. Syftet med studien var att förmedla kunskap och förståelse om transsexualism genom att studera interaktionen mellan familjemedlemmarna och hur de upplever verkligheten i en förändringsprocess. Syftet grundar sig på tankar och reflektioner om dessa familjers utsatthet och vad det inneburit för dem. Intervjuer har genomförts tillsammans med familjemedlemmarna och sammanfattas i uppsatsen.Med utgångspunkt från ?Vad är transsexualism?? och systemisk teori får man en uppfattning om hur familjen upplevt och hanterat processen, vilken betydelse familjen haft för individen och hur familjen har upplevt vårdprocessen och samhället i övrigt.Resultaten från intervjuerna pekar på att familjerna har upplevt stigmatisering och utanförskap.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus främst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan få infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte är att undersöka hur viruset påverkar individer i olika åldrar, sjukdomens effekter på hundaveln och lämpliga åtgärder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lättare luftvägsinfektion, ögoninflammation eller genitala förändringar.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.