Sök:

Sökresultat:

143 Uppsatser om Systemisk bekämpning - Sida 10 av 10

Etiologier till mastocytom hos hund

Mastocytom Àr den vanligaste typen av kutana tumörer som ses hos hundar, och utgör 7-21 % av hundens alla hudtumörer. Majoriteten av alla mastocytom hos hundar uppstÄr i dermis eller i subkutan vÀvnad. Etiologin bakom uppkomsten av kutana mastocytom hos hundar Àr fortfarande inte helt klarlagd, och den Àr förmodligen multifaktoriell. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att diskutera olika mekanismer som kan ligga bakom utvecklingen av kutana mastocytom hos hund. Studien tar Àven upp frÄgan om det finns en genetisk predisponering hos vissa hundraser. Mastceller hÀrstammar frÄn hematopoetiska stamceller.

Vad hÀnder i skolans historieböcker? En undersökning om innehÄll och sprÄkliga strukturer i lÀrobokstexter i historia.

SammandragSyftet med min studie Àr att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg pÄ fyra texter i tvÄ lÀroböcker. Genom utprovningen av modellen, som Àr baserad pÄ den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrÄn ett andrasprÄksperspektiv sprÄkliga strukturer i tvÄ svenska lÀroböcker i historia, för att fÄ en bild av vilka sprÄkliga utmaningar elever möter nÀr de lÀser och lÀr sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och Àr hÀmtade frÄn tvÄ lÀroböcker i historia, en för grundskolans senare Är och en för Historia A pÄ gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, dÀrefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten frÄn utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras pÄ en skala frÄn relativt konkret vardagssprÄk till abstrakt och akademiskt sprÄk. MÄnga av de sprÄkliga drag jag funnit bekrÀftar tidigare systemisk funktionell forskning om sprÄket i texter om historia.

Biverkningar efter intraartikulÀrbehandling med ett nytt hyaluronsyra-NSAID preparat pÄ hÀst : en pilotstudie

HÀltor Àr vanligt förekommande pÄ hÀst och hos de halta hÀstarna som behandlas av veterinÀr Àr ledinflammation den vanligaste diagnosen enligt Agrias försÀkringsdata (Pernell et al, 2005). Utredning och behandling av hÀltor Àr ofta tidskrÀvande och dyrt. För hÀsten kan hÀltan och dess behandling innebÀra nedsatt vÀlfÀrd. I dagslÀget bestÄr behandlingen av ledinflammationer ofta av en kombination av vila och systemisk eller intraartikulÀr medicinering. Ibland mÄste Àven kirurgiska metoder tillÀmpas, som till exempel artroskopi.

Tollarsjuka : resultat av ett naturligt urval?

Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever (Tollare), en apporterande ras med ursprung i Kanada, var i början pÄ 1900-talet nÀra att utrotas pÄ grund av tvÄ epidemier av valpsjuka som hÀrjade i landet. I dag har rasen rapporterats vara predisponerad för vissa immunmedierade sjukdomar dÀribland s.k. tollarsjuka. Tollarsjuka anvÀnds i dagligt tal och Àr egentligen ett samlingsbegrepp för tvÄ olika immunmedierade sjukdomar: en SLE (systemisk lupus erythematosus)-liknande reumatisk sjukdom samt en aseptisk meningit. Vid den reumatismliknande sjukdomen ses stelhet i leder och vandrande hÀlta som gÄr i skov.

Dermatofytos hos marsvin

Dermatofyter Ă€r fungi som finns i hela vĂ€rlden och orsakar dermatofytos (Ă€ven kallad ringorm/tinea) hos bĂ„de mĂ€nniskor och djur. De angriper bland annat hĂ„r, hud och klor, dĂ„ de anvĂ€nder sig av keratin som nĂ€ringskĂ€lla. Denna litteraturstudie inriktar sig pĂ„ marsvin och syftar till att belysa vilka arter av dermatofyter som kan infektera marsvin, deras prevalens och egenskaper, vilka symtom de framkallar hos djuren samt hur de kan diagnostiseras och behandlas. Även zoonotiska risker tas upp, dĂ„ de diskuteras frekvent i litteraturen. Man har hittat ett antal olika arter av dermatofyter hos marsvin men man verkar vara ense om att dermatofyter som man pĂ„ senare Ă„r har börjat kalla Trichophyton-arter av Arthroderma benhamiae Ă€r de enskilt mest förekommande hos detta djurslag. Man har hittat prevalenser mellan 1,4 % och 8,5 % i pĂ€lsen av privatĂ€gda, symtomlösa marsvin runtom i vĂ€rlden. Symtomen hos djur med dermatofytos kan vara allt frĂ„n obefintliga till kraftiga med inflammationer i hĂ„rfolliklar och hud.

Hur anvÀndbar Àr epiduralanestesi inom dagens smÄdjursmedicin?

Syftet med denna litteraturstudie Àr att ge en överblick i hur epiduralanestesi utförs och vilka risker och fördelar som tekniken medför. Epiduralanestesi Àr en typ av lokalanestesi och central nervblockad. Anestesimedlet injiceras extraduralt, det vill sÀga i epiduralrummet utanför den hÄrda hjÀrnhinnan (dura mater) vilken omger ryggmÀrgen. AnvÀndning av lokalanestetika vid ryggmÀrgens slut resulterar i förlust av viljestyrda rörelser och i upphörd kÀnsel i omrÄden innerverade av de pÄverkade kÀnsel- och motorneuronen. Epidural administration av morfin ger lÄngvarig (6-24h), effektiv analgesi som ej associeras med kÀnsel-, sympatisk- eller motorblockad. Epiduralanestesi anvÀnds framförallt för tre typer av patienter och situationer: HÀst och ko (vid vaginal prolaps och kejsarsnitt), kÀnsliga smÄdjur (nedsatta patienter som riskerar att inte överleva generell anestesin och vid kejsarsnitt) och postoperativ smÀrtlindring (patienter i behov av lÄngvarig smÀrtlindring efter kirurgiska ingrepp i bakben, bÀcken och kaudala delar av buken). Inom smÄdjurspraktiken lÀggs epiduralanestesi oftast i foramen lumbosacale (mellan L7 och S1) OmrÄdet lokaliseras genom att fram höftbenskammarnas (crista iliaca) högsta punkt.

Toxoplasma gondii : olika genotypers förekomst vid klinisk sjukdom

Toxoplasma gondii Àr en intracellulÀr, zoonotisk parasit med förmÄgan att infektera i stort sett alla varmblodiga vertebrater, medan endast kattdjur kan fungera som huvudvÀrd. Parasiten finns spridd hos mÀnniskor och djur över hela vÀrlden. Vid symptomatisk infektion med T. gondii ses en varierande klinisk bild. Kongenitalt överförd smitta leder potentiellt till abort eller neonatal infektion.

Haptoglobin som biomarkör för inflammatoriska luftvÀgstillstÄnd hos hÀst

LuftvÀgsproblem Àr vanligt hos hÀst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hÀstar Àr eftertraktat. Att anvÀnda sig av biomarkörer inom veterinÀrmedicin Àr ett effektivt sÀtt för att fÄ underlag för att stÀlla diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. PÄ marknaden finns idag ett instrument för att mÀta HaptoglobinvÀrdet i blodet hos hÀst. Denna litteraturstudie uppmÀrksammar vilken information som finns angÄende Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att anvÀnda denna som biomarkör för lunglidande hos hÀst. Haptoglobin Àr ett positivt akutfasprotein.

<- FöregÄende sida