Konovalenko är en kommunikationsbyrå, vars verksamhet är baserad i centrala Malmö. Byrån arbetar idag inte Systematiskt med kvalitetsarbete eller förbättring av sina processer, men är nyfikna på vilka fördelar de skulle kunna få ut av ett sådant arbete. För att kunna ta reda på hur företaget bäst skulle kunna arbeta med ett Systematiskt kvalitetsarbete, har byråns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten är att ta reda på hur Konovalenko skulle kunna arbeta Systematiskt med att säkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnås genom att via intervjuer och observationer med medarbetare på byrån granska kommunikationsbyråns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frågeställning: På vilket sätt kan kommunikationsbyrån Konovalenko arbeta mer Systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten är att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med Systematiskt kvalitetssäkring, vilket skulle innebära ett mer kontrollerat och effektivt arbetssätt på byrån..

Folkhälsovetenskapligt program.

Föreliggande studie har behandlat kultur och Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till Systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Föreliggande studie har behandlat kultur och Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till Systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för Systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.

Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll.

Den 1 januari 2004 trädde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte därmed Räddningstjänstlagen. Ett av målen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dåvarande Svenska Räddningsverket ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) där det bland annat står att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är skyldiga att bedriva ett Systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprätthålla ett skäligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten ämnar reda ut vad som bör ingå i dokumentationen för ett Systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan på riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag beläget i Luleå som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmänna rådet gällande Systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer fastställdes att dokumentationen för ett Systematiskt brandskyddsarbete bör innehålla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och åtgärdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhållsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett Systematiskt brandskyddsarbete till trots är det inte säkert att brandskyddet når en eftersträvansvärd nivå.

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med Systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen?Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete Systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra Systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta Systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna..

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats..

När lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trädde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angående brandskyddet för fastigheten fördelades över på ägaren alternativt verksamhetsutövaren. Från att räddningstjänsten utfört brandsyner på objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stärka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig själva, sin egendom samt miljön. Det som räddningstjänsten främst granskar är det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens räddningsverks (SRV) allmänna råd och kommentarer om Systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett Systematiskt brandskyddarbete pågå under hela anläggningens användningstid. SCA Packaging Munksund AB är en anläggning som ingår i de verksamheter som ska bedriva SBA och även föra en dokumentation.

I studien undersöks hur införandet av ett Systematiskt arbetsmiljöarbete kan påverka en organisation. Många arbetsplatser saknar ett fungerande Systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag är beroende av att personalen mår bra och får vara frisk och därmed kan vara effektiv på sitt arbete. För att öka läsarens förståelse för hur betydelsefullt det är att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnå vinster, inte bara de av rent monetär art, utan även de som är av betydande vikt för arbetstagarna, såsom exempelvis ökad trivsel och bättre gemenskap. Studien är av kvalitativ karaktär med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestått av respondenter på Copy Syd AB.

Mångfald är idag en viktig faktor för många företag och dess konkurrenskraft. Det finns därmed en önskan och ett stort behov från företagens sida att på ett Systematiskt sätt kunna hantera mångfald så att det blir en varaktig del i organisationens strategi. Problemet som vi ser det är att det saknas en praktisk förståelse för hur företag Systematiskt kan arbeta med mångfald. Det som skiljer denna uppsats från tidigare undersökningar är att vi ser problematiken kring arbetet med mångfald ur ett nytt perspektiv genom att knyta samman två teoretiska ämnesområdena Diversity - och Change Management..

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett Systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat.

Syftet med den här studien var att ta reda på vad som tidigare skrivits om Systematiskt arbetsmiljöarbete, kunskap och kunskapsbehov på företag via litteratur och vetenskapliga artiklar. Men framför allt var syftet med studien att undersöka om man på ett övergripande plan arbetar med SAM, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 på ett större företag, i detta fall Hennes & Mauritz. Det vill säga att man undersöker och bedömer de risker som finns, att man upprättar handlingsplaner och att man gör årliga uppföljningar så att eventuella problem åtgärdas. I sammanhanget ville jag dessutom undersöka vilka eventuella kunskapsbrister som finns hos cheferna på avdelningarna samt ge väl underbyggda förslag på utbildning i SAM. Metoden gick ut på att intervjua tio butikschefer och en arbetsmiljösamordnare om det systematiska arbetsmiljöarbetet, kunskaper och kunskapsbehov inom området.

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och Systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts.