Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gĂ€llande organisationens grundvĂ€rderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring vĂ€rderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska vĂ€rderingars funktion och det vĂ€rderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer pĂ„ olika organisatoriska nivĂ„er inom en produktionsenhet pĂ„ ett företag inom kemi och lĂ€kemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar pĂ„ att cheferna upplever organisationens grundvĂ€rderingar som generella och allmĂ€nmĂ€nskliga, och de anser att det Ă€r frĂ€mst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. GĂ€llande frĂ„gan vilken funktion grundvĂ€rderingarna fyller i deras ledarskap Ă€r cheferna motstridiga i sina svar, bĂ„de individuellt och om man jĂ€mför de intervjuade med varandra.

UtifrÄn en fallbeskrivning i socialtjÀnsten dÀr fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anstÀlldas förutsÀttningar att hantera stress i arbetet undersökts. UtifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av klassiska ledarskapsteorier, teorin om kÀnsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nÄ en djupare förstÄelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsÀttningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka pÄ de anstÀlldas förutsÀttningar att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsÀttningar för kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbÀttrade förutsÀttningar att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs.

Denna studie handlar om organisationsförÀndring och vilken pÄverkan denna kan ha haft pÄ verksamheten och dess organisationskultur. Studien Àr ett uppdrag jag fÄtt av HSB Norr. Uppdraget var att utifrÄn deras omorganisation se om förÀndringsprocessen har lett till att det krÀvts en förÀndring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssÀtt ute pÄ de lokala kontoren och Àven ett mer resultatinriktat sÀtt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som anvÀnds för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt Àldreboende och en privatÀgd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartlÀggning av ledares sÀtt att hantera konfliktsituationer Àr av intresse för bÄde medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som nÄgot negativt och obehagligt. Kan detta bero pÄ mÀnniskors oförmÄga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det pÄ att man tidigare har haft dÄliga erfarenheter och dÀrför vÀljer att förtrÀnga eller ignorera dem? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom omrÄdet kemisk jÀmvikt utformades och bedömdes pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. De tvÄ lÀrarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara pÄ frÄgor via e- mail. BÄde intervjudata och frÄgorna via e-mail kategoriserades med hjÀlp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsÀtt pÄ betygsystemet. Resultatet visade att lÀrarna har olika synsÀtt pÄ bÄde provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat bÄde prov och facit. LÀrarna tÀckte med detta prov flera av de kÀnda missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, Àven om det inte var pÄ ett systematiskt sÀtt.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

VÄr uppgift med uppsatsen Àr att undersöka chefernas roll i internkommunikationen pÄ Nymölla Bruk och utveckla deras kommunikativa förmÄga. Detta gjorde vi genom att ta reda pÄ hur cheferna pÄ Nymölla Bruk uppfattar sin roll som kommunikatörer och hur internkommunikationen ser ut i dagslÀget pÄ bruket. Uppgiften fick vi pÄ initiativ av företagets informationschef som sett ett behov av att undersöka och förbÀttra chefernas kommunikativa förmÄga. Vi har tagit fram en mnual som cheferna interaktivt fÄr anvÀnda för att förstÄ deras kommunikativa ansvar och roll i förhÄllande till andra chefer och medarbetare. Manualen bygger pÄ vÄra slutsatser frÄn vÄr undersökning i kombination med vÀsentliga teorier..

Bakgrund: Medarbetares hÀlsa pÄ arbetsplatser inom organisationer pÄverkas av ledares sÀtt att arbeta. Att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ arbetsplatser innebÀr ett arbete dÀr ledaren har en viktig roll till att frÀmja medarbetarnas hÀlsa och förbÀttra arbetsmiljön. Det hÀlsofrÀmjande arbetet och dess ledarskap Àr viktigt för att frÀmja folkhÀlsan.  Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur ledare vid en större organisation ser pÄ sin roll som ledare i relation till de anstÀlldas hÀlsa i arbetslivet. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes inom en större organisation. BÄde kvinnliga och manliga ledare intervjuades.

Abstract Moerkerken, Anneke (2006) Klassrumsmanagement, Fördröjd uppmÀrksamhet med hjÀlp av trafikljusmodellen Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med följande arbete Àr att bidra med en utökad insikt om begreppet klassrumsmanagement och dess begreppsstrukturer samt att undersöka anvÀndandet av trafikljusmodellen med betoning pÄ det specialpedagogiska omrÄdet. Klassrumsmanagement berör hanteringen av mÄl och innehÄll samt genomförande av lektioner i ett socialt organiserat sammanhang i klassrumsmiljöer. Man kan med hjÀlp av dess teorier arbeta med de organisatoriska, sociala, didaktiska och pedagogiska fÀrdigheter som behövs för att pÄ ett bra sÀtt kommunicera med eleverna. Detta för att skapa förutsÀttningar för ett klassrumsklimat i vilket att lÀra ut och att lÀra in sker sÄ effektivt, positivt och innehÄllsrikt som möjligt. Vid trafikljusmodellen anvÀnder man sig av olika signaler för nÀr eleverna kan rÄdfrÄga pedagogen eller sina klasskompisar medan de arbetar sjÀlvstÀndigt med sina uppgifter. En enkÀt angÄende anvÀndandet av trafikljusmodellen var överlag positiv. BÄde pedagoger och elever upplevde att fördelningen av den tid pedagogerna förlade pÄ eleverna blev mera rÀttvis och att eleverna kunde koncentrera sig bÀttre pÄ uppgifterna.

Organisationer och verksamheter kan ses som nÄgot komplext nÀr det Àr mÀnniskor som dagligen verkar dÀr, vilket i sin tur kan skapa bÄde positiva och negativa hÀndelser, i den meningen att mÀnniskor kan agera förutsÀttlöst och har dÀrmed stÀndigt en rad idéer som pÄ ett eller annat sÀtt kan pÄverka hela organisationen i nÄgon riktning.Syftet med denna studie Àr att först undersöka hur kommunikation, ledarskap och konflikthantering fungerar i TorshÀlla Golfklubb. För att dÀrefter sist i arbetet framföra förslag pÄ hur de kan förÀndra sina arbetsprocesser.I studien har jag valt att anvÀnda mig av primÀra och sekundÀra kÀllor, dÄ den empiriska studien i form av frÀmst observationer och samtal utgör den primÀra delen medan den teoretiska forskningen utgör den sekundÀra delen. Inledningsvis har jag gjort en granskning av vad teorin sÀger angÄende mitt valda problemomrÄde för att sist göra en analys av organisationen.Genom undersökningar och studier har det framkommit att det finns en rad olika bakomliggande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt har pÄverkat organisationen i nÄgon riktning. Faktorer som i slutÀndan gjort att anstÀllda sagt upp sig frÄn verksamheten pÄ grund av att de inte kÀnt sig motiverad och engagerad till att utföra sitt arbete pÄ en bra och konstruktivt sÀtt. NÄgot som dock organisationen numera Àr medveten om och dÀrmed börjat sitt arbete mot en förbÀttrad framtid.De ÄtgÀrdsförslag som jag under studiens gÄng kommit fram Àr organiserade personalmöten, veckovis, exempelvis dÄ 2 gÄnger i veckan till att börja med.

Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer dĂ„ dess effekter berör mĂ€nniskors hĂ€lsa och samhĂ€llets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna pĂ„ en avdelning av det studerade företaget upplever hĂ€lsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hĂ€lsofrĂ€mjande, förebyggande och rehabiliterande med mĂ„let att sĂ€nka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrĂ„nvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi anvĂ€nts för att implementera hĂ€lsoarbetet och förankra det pĂ„ företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbĂ€ttra deras hĂ€lsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som Ă€r enkelt att förstĂ„. NĂ€r man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det ocksĂ„ verka enkelt. Detta Ă€r dock inte fallet nĂ€r man fördjupar sig i Ă€mnet och börjar inse att ledarskap Ă€r ett komplext begrepp som innefattar en mĂ€ngd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bĂ€st i olika situationer. Röda Korset Ă€r en av mĂ„nga ideella verksamheter i Sverige och Ă€r en av det fĂ„ ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, dĂ€r ledarskapet utifrĂ„n deras vision sprids och lĂ€rs ut. Intresset fĂ„ngade oss nĂ€r vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt omrÄde som gÄr att relatera till sjÀlvstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla Àr företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket Àr en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta vÀckte ett intresse hos undersökningsgruppen dÀr frÄgor angÄende vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör dÀrför författarna, med hjÀlp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare frÄn olika delar och team i fallföretaget.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.