Att företag gÄr över frÄn en organisation med en chef till ett delat ledarskap med tvÄ chefer Àr en ny företeelse. Studier visar dock pÄ att organisationsförÀndringar ofta misslyckas och att byte av ledarskap Àr en process som med stor sannolikhet stöter pÄ problem. Denna studie har genom intervjuer med tre olika chefer undersökt problemstÀllningen:Hur kan införandet av delat ledarskap se ut; vilka svÄrigheter kan ledarskapets chefer stöta pÄ och vidtas det nÄgra förberedande ÄtgÀrder?Studien har genomförts med en hermeneutisk syn pÄ kunskap och med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr det teoretiska ramverket legat till grund för empirinsamlingen frÄn studiens respondenter.Resultatet av studien visar att det sÀtt som ledarskapet införs och formas pÄ skiljer sig beroende pÄ om cheferna sjÀlva tar initiativet till att införa ett delat ledarskap i organisationen, eller om initiativet kommer frÄn den överordnande ledningen. De svÄrigheter som kan uppstÄ för cheferna grundar sig bland annat pÄ den inbördes relationen, dÀr trivseln dem emellan och tiden det tar att anpassa sig till varandras arbetssÀtt kan leda till svÄrigheter.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

I dagens stressiga och stÀndigt förÀnderliga arbetsliv Àr det av stor vikt att frÀmja en hÀlsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt pÄ mÀnniskors upplevda hÀlsa och indikerar ocksÄ att det Àr vissa faktorer pÄ arbetsplatsen som Àr extra viktiga för arbetstrivsel och vÀlmÄende, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög sjÀlvuppskattad hÀlsa. Undersökningen gjordes med hjÀlp av 62 anstÀllda pÄ ett företag som placerat sig pÄ topp 10 listan över Sveriges bÀsta arbetsplatser 2013. Med hjÀlp av tvÄ sjÀlvuppskattningsenkÀter, SHIS & WEMS, mÀttes de anstÀlldas upplevda hÀlsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen pÄ mobbning som hela arbetet grundar sig pÄ Àr att mobbning existerar nÀr en eller flera elever under skolpliktig tid utsÀtter nÄgon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt krÀnkande sÀrbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstÄ uppkomsten av mobbning. Dessa Àr utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om ÄterupprÀttande rÀttvisa. Undersökningen Àr utförd pÄ en livsvÀrldsfenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lÀrares ledarstilar, deras syn pÄ ledarskap och framgÄngsrikt ledarskap. Studien gjordes pÄ ett kvalitativt sÀtt med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielÀrare. Resultaten visade att de flesta lÀrarna anvÀnde en situationsanpassad ledarstil. LÀrarna Àndrade sin ledarstil beroende pÄ vilken elevgrupp som undervisades. Det som Àven kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utstrÀckning som lÀraren ansÄg sig kÀnna elevgruppen.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Syftet med studien Àr att belysa hur enhetschef och sjuksköterska utövar sitt ledarskap samt hur omsorgspersonalen uppfattar och förhÄller sig till fenomenet med olika budskap och förhÄllningssÀtt, i utövandet av detta ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr följande:1. Hur utövas ledarskapet av enhetschef respektive sjuksköterska med aspekt pÄ ett salutogent kontra patogent perspektiv?2. Kan enhetschef respektive sjuksköterskas direktiv uppfattas som ett dubbelt ledarskap?3.

SammanfattningStudien undersökte hur ledarskap och grÀnslöshet i arbetsförhÄllanden pÄverkade kreativiteten pÄ fem svenska reklambyrÄer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utstrÀckning 61 pÄstÄenden stÀmde med deras upplevelse av grÀnslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat pÄ tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet sjÀlvskattades. TvÄ frÄgor med öppna svar belyste faktorer som pÄverkat kreativiteten positivt respektive negativt.

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola I mitt arbete som förskollÀrare har jag kÀnt att kunskapen och beredskapen för barn med sprÄksvÄrigheter ofta Àr bristande. Mitt syfte blir dÀrför att att fördjupa min kunskap och öka min förstÄelse kring förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv. Jag valde fallstudien som metod dÄ jag dÀrmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, sÄsom intervjuer, observationer och dokument.

Syftet med examensarbetet var att belysa förhÄllandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gÀller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs pÄ verksamhetsnivÄ, förskolechefsnivÄ och lÀrarnivÄ för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsÀttningar som krÀvdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade lÀroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer pÄ tre olika ledarnivÄer, det samlades in fem enkÀtsvar frÄn förskollÀrare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man pÄ de olika nivÄerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sÄdant skulle vara uppbyggt.

Den hÀr rapporten handlar om skolmaten som Àr sÄ sjÀlvklart för alla som gÄr i skolan. I snart 60 Är har vi haft fria mÄltider i Sverige och de har prÀglat vÄr syn pÄ mÄltiden och maten.SkolmÄltiderna har blivit normgivande för hur mat ska smaka.Mitt syfte med rapporten har varit att systematiskt studera skolmÄltidsverksamheten pÄ tvÄskolor, ge förslag till organisations-förÀndringar och utarbeta strategier för att förbÀttra skolmÄltidsverksam-heten i Helsingborg..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur Generation Y:s attityd och vÀrderingar förhÄller sig mot det ledarskap som bör tillÀmpas av framtida chefer. Metod: Studien har en kvalitativ ansats i form av individuella intervjuer och en fokusgrupp, sÄledes har studien baserats pÄ det empiriska material som insamlats frÄn de fyra individuella intervjuerna och vÄr fokusgrupp som genomfördes. Det empiriska sÄvÀl som det teoretiska materialet har sammanstÀllts i sitt respektive kapitel och dÀrefter analyserats med utgÄngspunkt ur vÄra frÄgestÀllningar. Slutsatser: De senaste Ären har det förekommit artiklar i fack- och dagspress om hur individer ur Generation Y stÀllt sig ovilliga till att acceptera chefsrollen. VÄrt resultat visar att det finns ett genuint intresse för civilingenjörs- och civilekonomstudenter att faktiskt acceptera chefsrollen.

DÄ allt fler företag vÀljer att outsourca finner vi det intressant att utifrÄn Mintzbergs fem konfigurationer se outsourcing som en organisationsförÀndring och belysa de problem som kan uppkomma. Vi harvalt att fokusera pÄ, hur förÀndringen pÄverkar ledarskapet samt medarbetaren. genom en jÀmförelse av relevanta teorier har vi funnit att företagets struktur, kultur och ledarskap Àr i stark beroendestÀllning gentemot varandra vilket gör det nödvÀndigt att dessa faktorer samspelar och beaktas vid en organisationsförÀndring likt outsourcing..

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter Àr idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att anvÀnda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta Àr dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad pÄ konsumentinriktade tjÀnster, och ofta förbises de verkliga anvÀndningsomrÄdena för mobil kommunikation. Det Àr viktigt att komma ihÄg att det Àr inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt anvÀndbart. Med denna uppsats vill vi visa att fÀltarbetande personal Àr en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor anvÀndning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik pÄverkar fÀltarbetarnas informationshantering.

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gÀller organisationens framgÄng. DÀremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgÄng i ledarskapet. MÄnga mÀnniskor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men Àr olÀmpliga som ledare, mÄnga mÀnniskor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen Àr inte en yrkesroll som gÄr att kliva i och ur utan ett förhÄllningssÀtt som personen lever med. LedarskapsförmÄgan gÄr dock att utveckla pÄ mÄnga sÀtt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas.