Den förÀndliga globala organisationskulturen krÀver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstÄnden krÀvs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rÀtt kompetens mot rÀtta arbetsuppgifter, utan att nÄgon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men Àven problem. I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en intervjuserie utförd med respondenter frÄn fem organisationer.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga de förestÀllningar rektorer har om elever i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogisk kompetens nÀr de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad pÄ Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av vÄra slutsatser.

Syftet med studien var att studera om arbetsledaren inom Àldre omsorgen arbetade efter ett chefskap eller ett ledarskap. Studien Àr utförd med en kvalitativ ansats dÀr vi genom personliga intervjuer med arbetsledare och medarbetare skapade oss en djupare kunskap över omrÄdet. I bakgrunden beskrivs definitionen av ett chefskap och ledarskap. I ett avsnitt beskrivs Àven om kompetensutveckling vid delegering samt vilka problem som kan uppstÄ vid delegering. UtifrÄn intervjuerna med arbetsledarna framkom det att de har en stort administrativt belastning vilket bland annat ledde till en mindre nÀrvaro hos arbetsgrupperna.

Uppsatsen beskriver sex lÀrares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lÀgger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen fÄr mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lÀrarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstÄr dÄ de tvingas vÀlja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lÀrarna Àr mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det hÀr avseendet.

Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.

SammanfattningSverige har sedan lÄng tid tillbaka varit ett ledande land i sÄvÀl ekonomi som tillvÀxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de tvÄ vÀrldskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprÄng i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprÄng har under 2000 talets början reducerats kraftigt och mÄnga lÀnder har gÄtt förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra lÀnder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige mÄste förÀndras, Sverige mÄste Äterta det försprÄng landet en gÄng hade.

Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som anvÀnds ombord pÄ handelsfartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mÄl-baserad ledarstil kan anpassas till att anvÀndas pÄ ett modernt handelsfartyg. Den teori som anvÀnds i studien bygger pÄ Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom mÄlsÀttand psykologi och ledarskap.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrÄgats om hur de gÄr tillvÀga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och fÄ svar pÄ den valda frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig pÄ en i förvÀg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrÄn att de tillfrÄgade Àr verksamma som gymnasierektorer.

Denna uppsats handlar om chefer och deras ledarskap. FrÄgestÀllningarna som denna uppsats bygger pÄ Àr Hur uppfattar cheferna sitt eget ledarskap? Hur agerar de som chef utifrÄn tvÄ bestÀmda situationer, arbetsplatstrÀffar och medarbetarsamtal? Vad anser cheferna Àr bra arbetsmiljö? För att bevara vÄr frÄgestÀllning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Vi har genomfört olika intervjuer med fyra chefer med ansvar för medarbetare som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer med funktionshinder i tvÄ mindre kommuner i SkÄne. I vÄr resultatredovisning har vi bearbetat resultatet genom att analysera utifrÄn olika teoretiska perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att attribuera effekten av rÀttvist ledarskap pÄ arbetstillfredsstÀllelse dÄ det saknats specifik forskning inom omrÄdet. Studien genomfördes i ett verksamhetsomrÄde inom kriminalvÄrden. Studien syftade Àven till att undersöka effekten av rÀttvist ledarskap pÄ turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvÀr hos de anstÀllda. Totalt 103 kriminalvÄrdare besvarade enkÀten som mÀtte ovan nÀmnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rÀttvisa och arbetstillfredsstÀllelse.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ grundlÀggande kunskap om begreppet klassrumsklimat och ledarskapets betydelse för klassrumsklimatet. Jag vill ta reda pÄ hur ett klassrumsklimat kan gestalta sig och undersöka hur elever kan beskriva sin klassrumssituation. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av litteraturstudier, en klassrumsobservation och elevintervjuer i Är 4. Resultatet av den utvalda klassen visar att klimatet i gruppen till stor del beror pÄ det ledarskap som rÄder. Elevers sciala relationer Àr nÄgot som stÀndigt bör uppmÀrksammas ch arbetas med i skolan för att kunna nÄ ett positivt klimat.

Denna uppsats undersöker implementeringen av styrdokument i organisationer utifrÄn ett meningsskapande perspektiv. Styrdokument ses som en viktig del i organisationers arbete men tidigare forskning visar att det finns skÀl att ifrÄgasÀtta hur vÀl de fungerar i praktiken. Det föreligger svÄrigheter nÀr samtliga organisationsmedlemmar pÄ alla organisatoriska nivÄer ska skapa förstÄelse runt samma innehÄll.       Under 2011 infördes en nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen i Sverige. Detta har aktualiserat arbetet med styrdokument och vÀrdegrund inom Àldreomsorgen. Den empiriska bakgrunden till denna studie Àr detta arbete men studien avgrÀnsas till det innehÄll som gÀller bemötande.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2015:31.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

FrÄgan om chefers ledarskaps pÄverkan pÄ de anstÀlldas hÀlsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning pÄ omrÄdet, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det gÄr att se nÄgon koppling till medarbetarnas frisknÀrvaro. Med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frÄgor i kandidatuppsatsen: Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna?Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknÀrvaro bland medarbetarna?Skiljer sig ledarskapet Ät, i sÄ fall hur, mellan de chefer som har hög frisknÀrvaro och de med mellanhög och lÄg dito? Min slutsats Àr att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap.