Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen på ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spåren av Patrik Sjöberg-affären. Studien utreder hur ledare och utövare ser på ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) självbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs självbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och värderingar bland ledare. Studien visar även att sexuella övergrepp är ett komplicerat ämne, ett område som sällan berörs i diskussioner kring idrotten och där arbetet för att motverka problemet brister.

Denna studie behandlar ämnet ledarskap och inriktar sig på den militära ledarskapsteorin Utvecklande ledarskap.  Uppsatsen syftar till att undersöka om Karl XII:s framgångar som ledare kan förklaras genom en modern ledarskapsteori såsom Utvecklande ledarskap. Detta görs genom att undersöka om de eftersträvansvärda ledarkaraktäristika som nämns i Utvecklande ledarskap även går att finna i återberättelser om Karl XII:s ledarskap under den Senkarolinska tiden.Teorin Utvecklande ledarskap har analyserats gentemot dess föregångare Transformational leadership för att få en djupare förståelse för vad den utvecklande ledarskapsteorin innebär samt öka utbudet på beskrivningar av eftersträvansvärda ledaregenskaper. Här identifieras tre kännetecken som sammanfattar teorins önskvärda ledaregenskaper: Föredöme, Personlig omtanke samt Inspiration och motivation.Dessa kännetecken prövas sedan mot återberättelser av Karl XII:s ledarskap för att påvisa att många av de önskvärda ledaregenskaper som nämns i de moderna ledarskapsteorierna även gick att finna i Karl XII:s ledarskap. Resultatet av studien blev att många av de karaktärsdrag som nämns i Utvecklande ledarskap också gick att finna hos Karl XII med skillnaden att innebörden av begreppen ändrats på grund av kulturella och religiösa förändringar med tiden. En sista skillnad är att dessa karaktärsdrag inte var nedtecknade i en teoretisk modell under den Senkarolinska tiden, då Karl XII regerade, vilket försvårade transferering och utbildning i ämnet..

Titel: Den kommunalt fängslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet är starkt påverkbar av sin omgivning och måste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strävar efter en förutsägbarhet. Denna komplexa miljö inverkar på mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och därför ställs det krav på att man som chef är anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner på sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka, beskriva och skapa en förståelse för chefers möjlighet att, på olika hierarkiska nivåer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang påverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vårt forskningsproblem valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssätt och ett abduktivt angreppssätt så analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog är att ledarskapsutbildningens utformning och den begränsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mål och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Den här studien behandlar ämnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras på det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen är att studera om en ny ledare i organisationer gör anspråk på ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det får, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnått överens med medarbetarnas uppfattningar. Två nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jämnförts. Resultatet pekar på att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig själva.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur ledarskap och ekonomistyrning skapar framgång hos fyra företag i Norrbotten samt att visa hur ledarskap och ekonomistyrning relaterar till varandra genom en styrnings- och ledarskapsmodell av Johny Alm. Studien har genomförts som en fallstudie av fyra företag verksamma i Luleå och Piteå. Från studien kan vi dra slutsatserna att kopplingen mellan ekonomistyrning och ledarskap är väldigt stark och att företag inte kan vara utan det ena eller andra. Slutligen kan vi säga att ledarskapet och företagskulturen tenderar till att vara viktigare än ekonomistyrningen för att skapa ett framgångsrikt företag..

Inledning: Att kommunicera med närstående till patienter inom palliativ vård på ett tillfredsställande sätt är en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vård i livets slut. Vätskebehandling av patienter i livets slutskede är ofta ett känsligt ämne för närstående. När patienten inte längre kan eller vill äta och dricka skapas oro och ångest hos närstående. För att förhindra att närstående till patienter som vårdas inom palliativ vård känner sig oförberedda inför denna känslomässiga och ångestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda närstående på vad som är att vänta under döendeprocessen. Syftet är att undersöka närståendes behov av kommunikation i samband med vätskebehandling inom palliativ vård.

Medarbetarnas motivation är avgörande för att uppnå organisationens mål. Syftet med studien var att undersöka vilka av de två ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest påverkan på medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att både transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna är nödvändiga på medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt på medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bättre förstå hur medarbetarna motiveras..

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument.

Rapporten ligger till grund för en del av examinationen under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ?Arbetsledning inom bygg & anläggning? vid Luleå tekniska universitet. Under denna del av utbildningen ingår det att skriva två rapporter, en om systematiskt arbetsmiljöarbete samt en som det är fritt för företaget som anordnar utbildningsplats att välja. I mitt fall där jag gör min verksamhetsförlagda del vid NCC Construction avd. mark i Luleå har de valt att jag skall göra ett arbete fast då mer omfattande.

Kommunikation på byggarbetsplatsen har en stor förbättringspotential enligtSvensk Byggtjänsts undersökning. Rapporten visar att stora besparingar kangöras i byggbranschen och särskilt hos entreprenadföretagen. Dettaexamensarbete beskriver hur kommunikationen sker på två av Skanskasbyggarbetsplatser i Uppsala. Det visade sig att majoriteten av de problem somuppstår i byggskedet kan härledas till en brist på tydlighet i kommunikationenpå byggarbetsplatsen. En litteraturstudie har utförts som grund till arbetet.

Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt.

Denna rapport behandlar inställningar och tankar ledarskap och vad som kan förväntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförändring på VIDA Vislanda AB där en underhållschef ska tillsättas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslära analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förväntningar på den nya tjänsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på plats i Vislanda och frågorna som ställdes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och färdigheter som karaktäriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkätundersökning för att få svar på vilken typ av ledarfilosofi som efterfrågas av de anställda.

Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare i klinisk verksamhet och självständigt ansvara över patientomvårdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån två frågeställningar som fokuserade på ledarens önskvärda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap påverkar omvårdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frågeställning ett visade att en önskvärd ledare har en omfattande kunskap och en förmåga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.