AbstraktVÄrdyrket anses som ett av de mest anstrÀngande yrken dÀr sjukskrivningar förekommer redan i tidig Älder. I dagens senmoderna samhÀlle Àr det ett vanligt problem för anstÀllda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som bestÄr av flexibilitet och ojÀmna arbetstider och sitt privatliv. Det Àr denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den pÄverkar anstÀlldas vÀlmÄende inom omsorgen. Det vi sÀrskilt har undersökt Àr kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvÄvÀgs - process? dÀr tvÄ personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Att sÀrskilja manligt och kvinnligt ledarskap Àr ett problem för samtidens organisationeroch samhÀllets utveckling. Den debatt som förts kring Àmnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende pÄ personlighetsdrag,sprÄkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till tvÄ inriktningar gÀllande omrÄdet,den ena hÀvdar pÄ att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror pÄ individ och situation.Ledarskap och kommunikation Àr tÀtt sammankopplat, dÀrför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. DÀrförundersöks manliga och kvinnliga chefers sÀtt att beskriva och uttrycka sig angÄende sittledarskap. Undersökningens fokus ligger pÄ personlighetsdrag, sprÄkbruk ochtaktik.

FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Med utgÄngspunkt i den hermeneutiska ansatsen har vÄrt syfte varit att tolka, förstÄ och förklara ledares upplevelser av sitt ledarskap pÄ en mellanchefsnivÄ vid en offentlig verksamhet. Ansatsen innebar att arbetet med studien gÄtt frÄn del till helhet och frÄn helhet till del. Tolknings- och förstÄelseprocessen har haft sin utgÄngspunkt i författarnas förförstÄelse och litteratur. För att komma vidare i forskningsprocessen anvÀndes metoden intervjuer. Det pedagogiska forskningsintresset har grundats i de faktorer som vi frÄn början trodde skulle vara av vikt för den studerade organisationen, sÄsom vikten av kommunikation och utveckling i arbetet.

Trots att Sverige Àr ett av de mest jÀmstÀllda lÀnder i vÀrlden Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade i toppositioner i nÀringslivet. Denna studie analyserar kvinnligt ledarskap inom kooperativa företag. Ledarskap Àr en process dÀr avsikten Àr att en person pÄverkar andra genom sitt handlande oavsett om denne innehar en formell position eller inte. Syftet med studien Àr att beskriva och illustrera hur kvinnliga styrelseledamöter leder, genom att ge insikt i deras erfarenheter, familjesituation, karriÀr och deras funderingar kring kvinnligtledarskap. I undersökningen ingick fyra kvinnliga styrelseledamöter i KF.

I vÄr tid vÀxer nya generationer upp i ett samhÀlle med hög förÀndringstakt. Ur ett personsÀkerhetsperspektiv innebÀr förÀndringsintensiteten en osÀkerhet gÀllande vilka potentiella risker vi utsÀtts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt sÀkerhetsarbete. Det krÀver en god sÀkerhetskultur som bland annat innebÀr att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska pÄtala risker för sin arbetsgivare och kÀnner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv Àr detta nÄgot som bör tillvaratas dÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande hotas pÄ grund av de arbetsförhÄllanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande. Vilken typ av ledarstil som anvÀndes upplevdes spela en roll för vÀlbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hÀlsofrÀmjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd.

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett komplext begrepp. Denna studie undersökte hur kommunikation, ledarskap, delaktighet och motivation inverkar pÄ arbetstillfredsstÀllelsen, samt granskade ett eventuellt samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och lönsamhet. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ tvÄ likvÀrdiga företag, dÀr lönsamheten skiljde företagen Ät. Deltagarna i studien var samtliga anstÀllda pÄ respektive företag, förutom VD, N=150. Tre vedertagna mÀtinstrument anvÀndes och samtliga anpassades till studiens syfte.

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsÀttningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsstÀllelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstÄ och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen Àr en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. SammanstÀllandet av undersökningen har visat pÄ bland annat att medarbetare och chefer sÄg olika pÄ vad som hör till en chefs uppgifter.

Om inget görs, berÀknas icke smittsamma sjukdomar öka med 17% pÄ global nivÄ de kommande 10 Ären samtidigt som det finns ett ökat behov av ekonomisk konsolidering. Ett fÄtal kommuner Àgnar sig Ät ett systematiskt folkhÀlsoarbete och det finns en osÀkerhet kring hur ambitionerna rent praktiskt ska uppnÄs. Endast med hÀnsyn taget till strategisk planering och beaktande av komplexitet i hÀlsosystem och hÀlsointerventioner Àr det möjligt att hitta hÄllbara modeller för hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Sedan drygt 30 Är anvÀnds hÀlsokonsekvensbedömning (HKB) för systematiskt hÀlsofrÀmjande arbete. Ger verktyget tillrÀcklig information och bakgrund för planering och beslutsfattande pÄ en strategisk nivÄ? ?Five-Level Framework? (fem-nivÄ modellen) Àr en modell för strategisk planering i komplexa system som kan ge svar pÄ den frÄgan. Syftet med studien var att analysera pÄ vilket sÀtt hÀlsokonsekvensbedömning som metod har utgÄngspunkter i ett strategiskt folkhÀlsoarbete i kommuner utifrÄn ?Five-Level Framework?. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Syfte:Denna studie handlar om kvinnor och mĂ€n som ledare samt deras förutsĂ€ttningar pĂ„ deras respektive företag. Syfte med detta arbete Ă€r att lyfta fram hur de bĂ„da könen kvinna och man har stĂ€llt sig gĂ€llande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom nĂ€ringslivet pĂ„ Åland. GĂ„r det att utlĂ€sa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och mĂ€n upplever sitt ledarskap? PĂ„ vilket sĂ€tt har de bĂ„da könen kvinna/man stĂ€llt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?Metod:Jag har valt att studera tvĂ„ privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anstĂ€llda som fick delta i en enkĂ€tundersökning. I mitt arbete likstĂ€ller jag orden chef och ledare.

MÀns och kvinnors förestÀllningar om ledare skiljer sig, företag blir allt mer intresserade av kvinnliga ledare, men ÀndÄ Àr kvinnor underrepresenterade i ledarpositioner. En orsak till det kan vara att ledarens roll uppfattas som manlig och könsstereotyper Àr dÄ ett hinder för kvinnors framgÄng i ledarskap. Denna kvantitativa studie har som syfte att undersöka skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt instÀllningar till ett rÀttvist och socialt ledarskap. 100 studenter deltog i undersökningen dÀr 51 var kvinnor. Resultat visar pÄ signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters attityder till kvinnligt ledarskap samt att det finns ett samband mellan instÀllningar till ett rÀttvist och stödjande ledarskap och ett transformativt ledarskap.

I en stÀndigt förÀnderlig vÀrld mÄste företag anpassa sin organisation efter omvÀrlden. I samma takt förÀndras ledarskap och kommunikation, vilka Àr förutsÀttningar för ett företags framgÄng och utveckling. Framförallt Àr dessa Àmnen viktiga för företag som Àr geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar mÄste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mÄl. En ledare mÄste sÄledes finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt, för att upplevas som nÀrvarande och fÄ medarbetarna pÄ ?samma bana?.