Munvård är en viktig del i vårdpersonalens utförande av omvårdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vård-personal ofta väljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar utförandet av munvård hos patienter inom slutenvård och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som påverkade munvården.

Huruvida mänskligt beslutsfattande och riskbeteende är att betrakta somirrationellt eller rationellt beror på vilken teoretisk utgångspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella då det visar sig att användandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska överträdelser. Utifrån ett evolutionärt perspektiv ses dock dessa överträdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istället som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.

Fetma och psykisk ohälsa är två utbredda folkhälsoproblem som förutom att orsaka stor samsjuklighet, även ger stora ekonomiska förluster för samhällena. Den här systematiska litteraturstudien gjordes i syftet att undersöka eventuell förekomst av sambandet mellan fetma och psykisk ohälsa. I denna studie avses psykisk ohälsa som ångest, låg sinnesstämning och depression. Pub Med och Lib Hub användes för datainsamling. Vid urval av artiklarna var en av de huvudsakliga etiska principerna att artiklarna måste blivit granskade.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten från vårdrelaterade infektioner kan omvårdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vårdpersonal i handhygienarbetet. Det är viktigt att förbättringsarbetet bedrivs så att följsamheten blir bestående.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

Handledning är en viktig arbetsuppgift som ingår i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning är röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjälp av handledare och därför är det viktigt att handledning är välfungerande för att maximera inlärningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv på handledare och handledning under VFU. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter värderar högre än andra, påverkas studenters kliniska inlärning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som påverkar studenters kliniska inlärning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som värdesätts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer påverkade deras inlärning.

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 år och varit på den sociologiska agendan i drygt 20 år. Den har fått utstå omfattande kritik, men har också lockat många. Ofta framstår den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en närmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sällan fram, men har under de senaste 10 åren fått allt större fotfäste inom samhällsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori växer fram är därför viktigt för att förstå den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att försöka frilägga de gemensamma nämnarna i den postmoderna teorin och på så vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Syftet med uppsatsen är att undersöka olika modellers förmåga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan Affärsvärldens branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians på den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas branschindexens känslighet för olika riskfaktorer, skattningarna används för att skapa en varians-kovariansmatris. Utvärdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj beräknas med hjälp av den skattade varians-kovariansmatrisen.

Arbetsmiljöfrågor är ständigt aktuella och i dagens samhälle ställs höga krav på att företag och organisationer ska ta ansvar för en god arbetsmiljö. Det är lagstadgat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska bedrivas som en naturlig del i verksamheten och då en god arbetsmiljö främjar både effektivitet och arbetsglädje har arbetsmiljöfrågor fått en högre prioritet och integreras alltmer i det dagliga arbetet. Vi har genom en kvantitativ studie, med hjälp av en enkätundersökning, gjort ett försök att studera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid två vårdavdelningar på Hudiksvalls sjukhus, med fokus på personalens kunskaper. Vi har dessutom undersökt huruvida personalen anser att närmsta chef tar sitt arbetsmiljöansvar på arbetsplatsen. Resultaten från studien visar bland annat att personalen har relativt goda kunskaper om arbetsmiljöarbetet, men vi har även fått vissa motstridiga resultat.

Att drabbas av KOL är något som påverkar vardagen på många sätt. Sjukdomen har ökat i omfattning och visar inga tecken på att minska. Det innebär att vårdpersonal alltmer kommer att möta dessa personer. Behandlingen är oftast inriktad mot de fysiska behoven utan att ta hänsyn till helheten. Syftet var att belysa dessa personers upplevelser av att leva med KOL för att kunna möta deras behov och ge det stöd de själva vill ha. Litteraturstudie valdes som metod och systematiska sökningar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO.

Den här uppsatsen handlar om hur lärare tänker kring att omsätta teorier i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en förståelse för hur man kan arbeta i utformandet av undervisning. Genom samtalsintervjuer har vi sökt svar på våra frågeställningar och sedan har vi ställt dem mot tidigare forskning. I vår analys har vi kategoriserat resultatet utifrån teman som vi funnit i den teoretiska genomgången och respondenternas svar. I analysen har vi sedan teoretiserat resultatet utifrån Vygotskijs teorier kring den närmaste utvecklingszonen, Piagets teorier kring aktiva arbetssätt och intuitiva metoder, Runessons praktiska teori, Claessons översikt på teorins plats i praktiken, Mossberg-Schullerqvist och Olin-Schellers systematiska koppling mellan teori och praktik, Säljös teorier kring betydelsen av att ha föreställningar om lärande, Jank och Meyers teorier kring handlingskompetens och Lindström och Pennlerts teorier kring att lärare behöver vetenskaplig kunskap för att kunna omsätta teorier i praktiken.

Hjärtsvikt är ett världsomfattande hälsoproblem, en progressiv kardiovaskulär kronisk sjukdom som innebär försämrad livskvalitet och återkommande sjukhusbesök för personer som drabbas. Omvårdnadsinterventioner kan hjälpa och stödja personer till förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusinläggningar. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa befintlig kunskap gällande omvårdnadsinterventioner vid hjärtsvikt. Litteraturstudien utformades som en integrerad kunskapsöversikt innefattande både kvalitativa och kvantitativa studier för att få större helhetsbild av det som studerats. En analysmetod valdes som passar vid systematiska kunskapsöversikter där det utvalda materialet noga lästes igenom.

Work environment has been an important part of the Swedish working life for a long time and with the help of the Working Environment Law the work environment is mandatory. The purpose of this study was to gain a deeper insight into how the system of middle managers systematic work environment looks like. The question was: How do six middle managers perceive and deal with systematic work environment? A qualitative study was conducted with six middle managers from a global company. During the analysis, there were three main themes to be recognized (cooperation and support facilitates the work environment, problem with the systematic work and difficulties with staff) and six sub themes.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bär utan vetskap på sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i såväl Sverige som i övriga länder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som är av betydelse för följsamhet vid egenvård hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras på 14 vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativ och fem är kvalitativa publicerades mellan år 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer där stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist på förståelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling.

Syftet med denna systematiska forskningsöversikt är att klargöra forskningsläget när det gäller interaktiva skrivtavlor. Vad har forskningen funnit för effekter vid användandet av interaktiva skrivtavlor och vad finns det för kompetensutvecklingsbehov för lärare som förväntas använda tavlorna på ett pedagogiskt passande sätt?För att klargöra forskningsläget och få svar på frågorna så används en systematisk forskningsöversiktsmetod där inkluderandet av material består av en objektiv urvalsprocess. Endast vetenskapliga artiklar från och med år 2007 med empirisk undersökning och inriktning mot undervisning i gymnasieskolan finns med i det analyserade materialet.De vetenskapliga artiklarna som ingår i forskningsöversikten visar på många positiva effekter med interaktiva skrivtavlor, samt några negativa effekter. Ökad klassrumsdialog, ökad visualisering och förändring i arbetet med lektionsplanering är några effekter som är frekventa i undersökningsmaterialet.