Genom att stödja personer som får palliativ vård kan deras situation underlättas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som får palliativ vård. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick från de tre huvudområdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara självständig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rädd och oroa sig för symtom så som smärta. Andliga/existentiella behov handlade om att få stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

Inledning: Helhetssynen på rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av många olika aspekter som påverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) är det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hänsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation är teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhällelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgångspunkt i en helhetssyn på rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten påverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frågeställningar har granskats och besvaras genom en Systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn på rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevärt förbättrad, detta utvärderas med olika självskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Övervikt och fetma har ökat de senaste 20 åren och är ett av de största hälsoproblemen idag. Det är även förknippat med andra hälsoproblem och kostnaderna för sjukvården är stora. Den största bidragande orsaken till övervikt och fetma är samhällsutvecklingen som för många leder till en stillasittande livsstil. Andra faktorer kan vara ärftlighet och dålig kosthållning. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap för att beskriva omvårdnadsinterventioner vid livsstilsförändringar hos personer med övervikt eller fetma.

Bakgrund: Varje år får ca 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. Barnets insjuknande innebär en stor omställning för hela familjen och kan leda till en psykisk belastning för föräldrarna. Vårdpersonalen har då en viktig roll, för att föräldrarna ska känna trygghet i situationen. Föräldrars behov av omvårdnad bör tillgodoses, så de i sin tur kan ge stöd åt sitt barn. Familjefokuserad omvårdnad har använts som teoretisk referensram i studien.

Patienter som vårdas på sjukhus har olika upplevelser av hur vårdmiljön påverkar deras känsla av hälsa och välbefinnande. Ofta är vårdmiljön något som vårdper-sonal inte reflekterar över. Utformningen och inredning påverkar patienter och därför anser vi att det är viktigt att den kunskapen blir känd. Vårdmiljön kan med enkla medel bli en miljö som främjar välbefinnande hos patienter. Vilka faktorer är utmärkande för en god vårdmiljö? Syftet med denna litteraturöversikt var att hitta olika faktorer i vårdmiljön som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande vid sjukhusvård.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En Systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en Systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den enskilt största sjukdomen med dödlig utgång i Sverige, oavsett kön. Behandlingen måste påbörjas snabbt och sker oftast akut redan i ambulansen. Vid ankomsten till sjukhuset är avsikten att i första hand vidga det kranskärl som blivit tilltäppt så att cirkulationen kan återställas. Syfte: Syftet var att belysa hur erfarenheter av en genomgången hjärtinfarkt kan påverka patienters liv och deras livsmening. Metod: En Systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar, tolv kvalitativa respektive två kvantitativa.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS.Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt.Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas upplevelser av MS.

 Bakgrund:För att patienten ska uppleva att den blir respektfullt bemött avsin behandlande sjuksköterska, bör sjuksköterskan uppträda med enkommunikation som innehåller både ord och ett kroppsspråk som signalerarett artigt, intresserat och trevligt sätt gentemot patienten. Då får patienten enkänsla av sammanhang som i sin tur leder till befrämjande av hälsa ochsjälslig tillfredställelse. Enligt Travelbees omvårdnadsteori är det viktigt attsjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete bryr sig om patientens lidande och serpatienten för den han är.Syfte: Syftet med denna Systematiska litteraturstudieär att belysa hur patienter upplever bemötande i primärvården.Metod:Studien är en Systematisk litteraturstudie, där sökningarna gjordes i två olikadatabaser Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningarna resulterade i sexkvalitativa och två kvantitativa artiklar som i sin tur analyserades ochkvalitetsgranskades.Resultat: Resultatet visar att patienterna upplevde ettgott bemötande om sjuksköterskan presenterar sig, informerar, är tydlig i sinkommunikation, samt är närvarande, lyssnar och ser varje patient som enunik person. Patienterna känner sig då trygga och lugna i den vårdandebehandlingen.Slutsats: Slutsatsen är att varje patient anser att ett gottbemötande är av stor betydelse i en vårdsituation.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relarion kommer mer frekvent i kontakt med sjukvården än andra kvinnor. Flera kvinnor som söker vård för sina skador identifieras aldrig som offer för våld i nära relation. Detta beror på att flera sjuksköterskor saknar utbildning i att identifiera att våld förekommer. Det finns en osäkerhet hos sjuksköterskan i mötet med våldsutsatta kvinnor som gör att mötet med vården av kvinnan påverkas.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse och föreställningar av mötet med våldsutsatta kvinnor inom hälso-och sjukvården.Metod: En Systematisk litteraturstudie där sex kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats.Resultat: Det fanns en tydlig emotionell påverkan hos sjuksköterskor under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. En påverkan som ibland var så stor att det påverkade deras privatliv.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var Systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter som ska genomgå generell anestesi och operation är ängsliga och oroliga preoperativt. Denna stress har en negativ inverkan på hela det perioperativa förloppet. Därför är det viktigt att anestesisjuksköterskan uppmärksammar dessa patienter och bemöter dem på ett förtroendefullt sätt. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av hur en känsla av trygghet och tillit kan förmedlas till vuxna, med preoperativ ängslan och oro inför generell anestesi och operation. Metod: Systematisk litteraturstudie som bestod av åtta kvalitativa vetenskapliga studier.

Föreliggande Systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani.

Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras.Metod; Författarna har gjort en Systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie.