Bakgrund: En vÀl fungerande psykosocial arbetsmiljö Àr den som anpassas efter individers behov och begrÀnsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hÄrda prövningar dÄ yrket har setts som ett kall snarare Àn en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och lÄg status. HÀlso- och sjukvÄrdslagen, arbetsmiljölagen och patientsÀkerhetslagen beskriver hur god vÄrd och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna bÄde vÄrdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dÄlig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och stÀndiga förÀndringar. En arbetsmiljö som Àr begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsstÀllelse och ökar vÀlmÄendet.

AbstractVÄldtÀkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det Àr först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som vÄldtÀkt i krig har fÄtt allmÀn uppmÀrksamhet. Den hÀr uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjÀlpa till att förstÄ varför kvinnor vÄldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring Àmnet utifrÄn ovan nÀmnda teorier. Genom att titta pÄ de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bÀttre förstÄelse fÄtts för anvÀndningen av dessa konstruktioner i krig och dÀrmed Àven en förklaringsmodell till varför man vÄldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att vÄldtÀkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina anvÀndes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och Àven mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

SAMMANFATTNINGBakgrund: HjÀrtinfarkt Àr en vanlig dödsorsak. Efter en hjÀrtinfarkt kan livsstilsförÀndringar vara nödvÀndiga för att minimera risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Teoretisk referensram Àr SAUK- modellen för bekrÀftande omvÄrdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvÄrdnadsmodell Àr ett hjÀlpmedel som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att stötta patienter som genomgÄtt en hjÀrtinfarkt.Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett Är efter en hjÀrtinfarkt. Fokus lÄg pÄ patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförÀndringarna.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat: Det framkom faktorer som pÄverkade patienternas livskvalitet bÄde positivt och negativt.

HjÀrtsvikt Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem, en progressiv kardiovaskulÀr kronisk sjukdom som innebÀr försÀmrad livskvalitet och Äterkommande sjukhusbesök för personer som drabbas. OmvÄrdnadsinterventioner kan hjÀlpa och stödja personer till förbÀttrad livskvalitet och minskade sjukhusinlÀggningar. Syftet med litteraturstudien var att sammanstÀlla befintlig kunskap gÀllande omvÄrdnadsinterventioner vid hjÀrtsvikt. Litteraturstudien utformades som en integrerad kunskapsöversikt innefattande bÄde kvalitativa och kvantitativa studier för att fÄ större helhetsbild av det som studerats. En analysmetod valdes som passar vid systematiska kunskapsöversikter dÀr det utvalda materialet noga lÀstes igenom.

Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som Àr en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade personer, ett stort mörkertal bÀr utan vetskap pÄ sjukdomen. Diabetes typ 2 ökar kraftigt bland befolkningen i sÄvÀl Sverige som i övriga lÀnder. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorer som Àr av betydelse för följsamhet vid egenvÄrd hos personer med diabetes typ 2. Denna litteraturstudie baseras pÄ 14 vetenskapliga artiklar varav nio Àr kvantitativ och fem Àr kvalitativa publicerades mellan Är 2003-2008. Artiklarna analyserades och resulterade i fyra kategorier:Relationer dÀr stöd var den största faktorn, Livsperspektiv vilket innefattar kulturell bakgrund och förnekelse, Lidande med ilska och frustration över att drabbats av sjukdom och Kunskap som innefattade brist pÄ förstÄelse och kunskap om sjukdomen och dess behandling.

För att minska smittspridning av sjukvÄrdsrelaterade infektioner Àr den viktigaste förebyggande ÄtgÀrden de basala hygienrutinerna.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som pÄverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.Metoden som anvÀndes i studien var en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vÄrd var ganska lÄg. I situationer dÀr sjuksköterskorna hade bÀttre följsamhet var nÀr de kommit i kontakt med kroppsvÀtskor. Utbildning, kunskap och tillgÀngligheten till hygienartiklar förbÀttrade följsamheten.Faktorer som försÀmrade följsamheten var handhygien före patientvÄrd, torra hÀnder och hög arbetsbelastning samt felanvÀndning av handskar.Diskussion: Det Àr flera faktorer tillsammans som pÄverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprÀtthÄlla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vÄrdpersonal fÄ möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgÄng till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation Àr det svÄrt att förbÀttra följsamheten till handhygien pÄ lÄng sikt dÄ beteenden Àr svÄra att förÀndra..

Isaksson, H & Olsson, J. Upplevelse och behandling av postoperativ smÀrta. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för HÀlsa och SamhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. SmÀrta Àr en upplevelse som Àr personlig och individuell.

SmÀrta Àr ett utbrett omvÄrdnadsproblem och en av de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor söker sig till sjukvÄrden. MÄnga patienter lider av underbehandlad smÀrta som ofta kan relateras till en bristande smÀrtbedömning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i smÀrtbedömningen dÀr attityden kan vara en avgörande faktor för om patienten erhÄller en adekvat smÀrtbedömning. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till smÀrtbedömning i sjukhusmiljö. En systematisk innehÄllsanalys av fjorton vetenskapliga artiklar genomfördes.

En ryggmÀrgsskada drabbar ofta unga personer mitt i livet, det innebÀr att mÄnga kroppsliga funktioner blir nedsatta eller förloras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmÀrgsskada. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga studier, publicerade Ären 1989-2011. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats, analysen resulterade i fem kategorier: Att stÀnga ute sin sexualitet, Att sakna information om sexualitet, Att kroppen Àr ett hinder, Att sjÀlvbild och relationer pÄverkas, Att upptÀcka nya sÀtt till sexuell njutning. Personer upplevde sig som mindre attraktiva efter skadan och hade svÄrt att skapa nya relationer, de upplevde att de fick för lite information om sexualitet.

Datortomografi (DT) anvÀnds i första hand vid akut stroke dÀrför att den har bÀttre tillgÀnglighet, kan skilja ut akuta blödningar och har kortare undersökningstider. Det mÄste finnas större fördelar Àn nackdelar för att det ska vara accepterat att en verksamhet utsÀtter en patient för strÄlrisker och de ska vara berÀttigade enligt strÄlskyddets huvudprincip. NÀr en patient misstÀnks ha en hjÀrnskada sÄ mÄste en bedömning av medvetandegraden göras. I Sverige anvÀnds tvÄ medvetandeskalor, RLS och GCS. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pÄ om det fanns nÄgra icke berÀttigade akuta DT-undersökningar av hjÀrnan.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

NÀrstÄendes delaktighet vid omvÄrdnad i livets slutskede Àr ingen sjÀlvklarhet. Palliativ omvÄrdnad vid livets slutskede Àr kÀnsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll Àr att erbjuda vÄrd till patienten och stöd till de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla aktuell kunskap angÄende faktorer som har betydelse för nÀrstÄendes delaktighet vid palliativ omvÄrdnad. Fyra olika databaser genomsöktes dÀr 22 artiklar Äterfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vÄrdpersonalen Àr viktigt för nÀrstÄendes delaktighet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. Sökning av artiklar har gjorts pÄ databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed dÀr sökorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch anvÀndes i olika kombinationer. Litteraturstudien bestÄr av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade före 1995, de skulle Àven svara pÄ syfte och frÄgestÀllning. För att sÀkerstÀlla att kvalitén pÄ artiklarna var hög granskades de med en granskningsmall.

Introduktion: Tandimplantat Àr en allt vanligare ersÀttning för förlorade eller saknade tÀnder. Av patienten krÀvs en god egenvÄrd för att bibehÄlla frisk vÀvnad runt implantatet samt stödjande behandling i form av klinisk vÄrd. Bristande rengöring kan resultera i utveckling av mucosit eller peri-implantit.Syfte: Att beskriva olika hygienÄtgÀrder och deras effekter i vÄrden av tandimplantat.FrÄgestÀllningar:- Vilka hygienÄtgÀrder finns för tandimplantat i den kliniska vÄrden och vilka effekter har dessa?- Vilka hygienÄtgÀrder inom egenvÄrd finns för tandimplantat och vilka effekter har dessa?Metod: Systematisk litteraturstudieResultat: Kliniska behandlingsmetoder som visat positiva resultat Àr ultraljud och air-powder abrasive system. Curetter, Vectorsystemet och laser gav sÀmre resultat.