Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En Systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att presentera kunskapsläget över vad litteratur föreslår om omvårdnad i samband intramuskulär injektioner. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie där en systematisk litteratursökning genomförts, och där åtta artiklar inkluderats i vår uppsats. Goodmans (SBU, 1993) metod användes. Sökningarna utfördes i följande databaser: Cinahl, Medline, PubMed samt Swemed+. Artiklarna är kritiskt granskade enligt Polit et al (2001) samt en poängsättningstabell (Carlsson & Eiman, 2003).

Det normala åldrandet samt kroniska sjukdomar påverkar individens näringstillstån, förmågan att inta mat och kan leda till malnutrition. Malnutritionstillstånd har samband med ökad risk för funktionsnedsättning och död. Syftet med denna studie var att beskriva åtgärder för att förebygga och behandla malnutrition hos äldre. Metoden var Systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade 15 kvantitativa studier genomförda på personer över 65 år.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan använder sig av när hon har bröstcancer. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor använder sig av när de har bröstcancer.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en Systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Inom sjukhus sker dagligen ett stort antal överrapporteringar och i samband med förflyttningar och överrapportering finns risken att viktig information går förlorad. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom vården vid överrapportering för att ge tydligare struktur åt informationsöverföringen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns evidens för att SBAR kan kvalitetssäkra kommunikationen samt om det fanns ett samband mellan implementering av SBAR och minskad förekomst av vårdskador. Studien genomfördes som en Systematisk litteraturstudie i vilken 22 vetenskapliga artiklar ingick. Resultatet visar på att det finns starkt vetenskapligt underlag för att SBAR som kommunikationsmodell kvalitetssäkrar kommunikationen och ett begränsat vetenskapligt underlag för att SBAR kan minska förekomsten av vårdskador.

En litteraturstudie om effekter av olika metoder för att främja fysisk aktivitet. Examensarbete i omvårdnad 10p. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de olika metoder som används i öppenvården för att främja fysisk aktivitet och om dessa har någon långvarig effekt. Metoden baseras på en systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet belyser de metoder som används: rådgivning, teoribaserad rådgivning, handledd gruppträning eller individuellt anpassat träningsprogram.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post på både individuell och samhällelig nivå. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan många av de individer som vill och är i behov av att sluta röka. För att uppnå goda resultat i form av bestående rökfrihet krävs evidens för att avgöra vilken rökavvänjningsmodell som är den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvänjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende på individer som står i kontakt med sjukhus. Studien avsåg även att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrån kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnå ett mer fördelaktigt resultat.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ.Metod: En Systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: I Sverige drabbas nära lika många kvinnor som män av hjärtinfarkt, trots detta är vården formad till större delen för män. Kort tid på sjukhus innebär att återhämtningen sker i huvudsak på egen hand i hemmet. Sjuksköterskans uppgift är att ge patienten verktyg för att klara av att återhämta sig i största möjliga mån.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse och erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.    Metod: En Systematisk litteraturstudie utfördes. 13 kvalitativa artiklar inkluderades.

      Bakgrund: Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv.

Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svår och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och få en stund av lättnad (Birgegård & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra något positivt i tillvaron samt underlätta i svåra situationer. Skratt kan öka välmående och bidra till en känsla av lättnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter.

Abstrakt: Beslut gällande patienters HLR-status fattas av läkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vård. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka några frågor kring HLR/ej-HLR vid vård i livets slutskede. Metoden var en Systematisk litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en Systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.